Category Archives: Riesling

#1551 Mogen österrikisk riesling Smaragd

Jag får erkänna att jag har varit skeptiskt inställd till Österrikiska rieslingviner ett tag. Särskilt till de mer sent skördade varianterna med den högsta kvalitetsklassen i Wachau, Smaragd. Med sin mogna frukt, höga alkoholhalt och ofta ett inslag av botrytis, tycker jag de kan bli lite dova och tunga och få en framträdande beska. I stället har jag mer dragits till den friskare, kryddigare och normalt lättare stilen som de tyska rieslingvinerna ofta uppvisar. Emellertid måste man ibland utmana sina fördomar, så när S-E kallade till en provning av just mogen österrikisk riesling på Smaragdnivå, är det bara att ställa upp och se vad man tycker om just den vintypen, särskilt när nu vinerna också fått ligga till sig några år.

IMAG4492~2

Första vinet uppvisar en fet, mogen, fyllig doft med torkad frukt, Firne, petroleum, en del honung och en örtig kryddighet. En lätt oxidationston finns också, men den håller sig ännu mest i bakgrunden.
Smaken är torr och frisk med en bra, tuggbar syra. Lite trött frukt och en växande beska. Ordentligt, men snyggt moget. Intensiv, något besk eftersmak. Under provningen tilltar oxidationstonen och ger vinet en mer trött känsla.
2004 Zöbinger Heiligenstein ”Lyra” Bründlmayer Kamptal

Tvåan känns fräsch och rätt ungdomligt med en närmast mintig friskhet och en kryddig ton av basilika. Lite Firne finns även här.
Smaken är frisk och tät med en hel Firne. Kryddigt med en läskande syra. något eldigt och aningen slank frukt, men eftersmaken är rik, kryddig och tuggbart torr.
2009 Ried Schütt Knoll Wachau

Trean är stram, återhållen och även aningen oren. Kan en liten korkdefekt finnas här? Tveksamt, dock, eftersom den inte växer till i glaset som den oftast gör. Vinet har ändå en frisk, bra frukt och en viss kryddighet.
Även i smaken får man en möjlig puff av TCA, men frukten håller emot bra, även om den är rätt saftig och endimensionell. Rätt långt slut med efterbeska. Lyfter inte. KAnske lite korkskadat ändå.
2005 Rüdesheimer Berg Rottland Breuer Rheingau. Kvällens joker, som tyvärr inte nådde upp till den nivå där den borde ha varit. För gammalt eller lätt defekt?

Mycket fet och fyllig doft med massor av torkade aprikoser och en något tung blommighet.
Smaken är fet med en tydlig beska. Fullmatad, mogen frukt och en mer måttlig syra. Oljigt och kryddigt. Långt, eldigt slut byggt kring den markerade beskan. Rätt seriöst, men känns mer som en pinot gris eller GV än en riesling.
2009 Dürnsteiner Hollerin FX Pichler Wachau. Det var visst en riesling i alla fall. Kanske är det husstilen som slår igenom.

Nästa vin har en varm, eldig, tät och djup doft med mogen frukt och massor av petroleum, honung, lindblom och lite saffran. Troligen har en del Botrytis varit med här.
Frisk, tät och intensiv smak med en god syra och en strålande frukt. Saftig och mumsig stil med en växande kryddighet och likaså en del alkohol. Lång, rik, eldig eftersmak med en viss beska. Aningen tungt, men riktigt bra!
2007 Singerriedel Hirtzberger Wachau. Kul att den var så pass bra, eftersom jag hade bidragit med vinet ur min egen källare. Kvällens vinnare!

Utvecklad, snygg, mogen stil med Firne, honung och petroleum. Dovt och med en del Björnklister som växer till.
Frisk, men dov, eldig attack. lite måttlig syra och tung frukt utan lyft. Lång, kryddig, dov, torr, tjock eftersmak. Rätt ambitiöst men utan lyft.
2007 Weissenkirchner Achleiten Rudi Pichler Wachau

Något stum och återhållen doft med rätt mogen frukt, saffran, curry och stekt kött. Påtagligt botrytispåverkat.
Tät attack med söt, mullig frukt. Lite saftigt, men god syra och tätt med fin koncentration. Växande kryddig, tuggbar smak av bitter engelsk marmelad. Lång, intensiv, kryddig eftersmak. Alldeles utmärkt!
2009 Klaus Prager Wachau. Vet inte om jag förfördes av den tydliga sötman – vissa hävdade det, men vinet var så maffigt, men ändå balanserat att jag inte kunde låta bli att ha det som kvällens bästa.

Tyvärr fullständigt sönderkorkat, grrrr!!!! Hade annars kunnat vara kvällens bästa…
2007 Vinothekfüllung Loibner Knoll Wachau

IMAG4493

 

  1. 2004 Zöbinger Heiligenstein ”Lyra” Bründlmayer Kamptal 435 kr 2010, 635 kr, 15p, 0-4
  2. 2009 Ried Schütt Knoll Wachau 469 kr 2010, 669 kr, 17p, 1-0
  3. 2005 Rüdesheimer Berg Rottland Breuer Rheingau 289 kr 2007, 489 kr, 13p, 0-6
  4. 2009 Dürnsteiner Hollerin FX Pichler Wachau 349 kr 2010, 549 kr, 15p, 1-1
  5. 2007 Singerriedel Hirtzberger Wachau 489 kr 2008, 700 kr17, 6-0
  6. 2007 Weissenkirchner Achleiten Rudi Pichler Wachau 399 kr 2010, 599 kr, 14p, 0-2
  7. 2009 Klaus Prager Wachau 419 kr 2010, 619 kr, 17,5p, 4-0
  8. 2007 Vinothekfüllung Loibner Knoll Wachau 469 kr 2010, 669 kr, -, –

Tack S-E för en givande provning som fick mig att inse att jag nog ändå tycker rätt bra om österrikisk riesling, åtminstone som omväxling. Visst uppvisare de en hel del tyngd och alkohol, men det är ju ändå svårt att inte tycka om seriös riesling…

/Anders K

Annonser

Baden 5 februari

AuZone Baden 5 feb 2018

För tredje året i rad så bjöd de främsta vinodlarna i Baden och Mosel på en exposé av sina viner på Operaterrassen i form av “VDP Baden & VDP Mosel-Saar-Ruwer in Stocholm“. VDP är en sammanslutning av ca 100 högkvalitativa tyska vinproducenter. I år hade andelen från Mosel ökat så att det var 8 vingods från Mosel och 12 från Baden. Överlag var det många intressanta och bra viner som presenterades.

I Baden var vinåret 2016 vädermässigt inte lika soligt och generöst som 2015, vilket givit “slankare” viner, vilket många vinmakare från Baden välkomnar. Även 2017 ser ut att bli likt 2016 i detta avseende. I Baden produceras både röda och vita viner med tonvikten på “burgunderdruvorna” Spätburgunder, Weissburgunder och Grauburgunder. I Mosel är majoriteten av vinerna gjorda av rieslingdruvan.

Bland de intressanta vinodlarna från Baden kan nämnas Bercher, Dr. Heger, Schloss Neuweier, Salwey, Seeger och Stigler.

WG Bercher presenterade utmärkta vita viner av Grauburgunder (pinot gris) i olika kvalitetsklasser (Gutswein, Erste Lage, Grosse Lage), där deras 2016 Feuerberg Haslen GG (Grosses Gewächs) var klart bäst i stram och stenig stil. En påtaglig glycerol-oljighet i munkänslan skvallrar om koncentration. Det vinet bör man låta ligga minst 5 år innan det är utvecklat. På röda sidan hade Bercher utmärkta viner av Spätburgunder, den enklaste är 2015 Gutswein som är lättsam och trevlig med ljusa toner av sandelträ och lite jordgubbe. Mer tryck i juicen när man provar 2014 Sasbacher Limburg Erste Lage med tydligare ekkrydda och bra fruktkoncentration. Den är ganska syradriven, och behöver lite passande mat för att komma till sin rätt. Toppvinet 2015 Feuerberg Kesselberg Grosse Lage genererar köplust, men man måste klara den tydliga fatbehandlingen. Med ett par års lagring bör balansen infinna sig, ty frukten är rätt tät och klarar tid på rygg. Berchers röda viner var en av höjdpunkterna denna eftermiddag.

WG Dr. Heger från Ihringen är en klassiker i Baden. Till skillnad från många andra i Baden har de även riesling i sitt sortiment. De vita vinerna från 2016 av riesling, grauburgunder och weissburgunder presenterade god frukt men var fortfarande strama och behöver ytterligare tid för att utvecklas. Deras röda GG från Vorderer Winklerberg hade syrligt anslag med god frukt, lurviga tanniner och stor lagringspotential. Bör lagras åtminstone 3 år, gärna längre.

Schloss Neuweier presenterade vita rieslingviner och röda pinot-noir-viner. Alla finns numera i Systembolagets beställningssortiment. De vita vinerna från 2016 är fortfarande litet strama och behöver förmodligen litet tid att utvecklas. Det röda Neuweier Heiligenstein från 2015 var mer lättillgängligt men kan lagras för att utvecklas ännu mer.

WG Salwey från Oberrotweil hade vita viner från 2015, där deras Henkenberg Weissburgunder GG uppvisade läcker flinta, mineral och en förbluffande skärpt syra som lyfter vinet. Imponerande för att vara weissburgunder, som ofta kan kännas neutral. Kan lagras 5 år eller mer. Salwey visade även två grauburgunderviner, 2015 Henkenberg Grosse Lage (alltså samma vingård som ovan) hade nog fått ta lite tid i ekfat och kändes inte helt i balans. Däremot imponerade 2015 Eichberg Grauburgunder Grosse Lage med fet munkänsla härliga mineraler i rik stil. Intressant, en helt annan stil än t.ex. pinot gris från Alsace. På den röda sidan var Eichberg GG från 2014 hyggligt tillgängligt redan nu men kommer sannolikt att utvecklas med lagring. Generellt sett brukar nog Salwey imponera mer på röda sidan, kanske en lagringsfråga?

WG Seeger från Leimen strax söder om den gamla klassiska universitetsstaden Heidelberg presenterade goda vita och röda viner från sina odlingar om totalt 11,5 ha. Från Oberklamm (Grosse Lage) produceras både weissburgunder och grauburgunder, vilka båda redan nu (årg. 2016) var välbalanserade och lättillgängliga med god frukt. Rödvinet Heidelberger Herrenberg från 2014 var fortfarande stramt men med god frukt och behöver förmodligen ytterligare 5 år på flaska för full mognad. WG Seeger presenterade också en spännande rödvinscuvée baserad på spätburgunder, blaufränkisch och schwarzriesling från 2015 som heter Cuvée AnnA och har god lagringspotential.

WG Stigler har en bred palett av olika druvsorter. På vita sidan fanns en underbar silvaner (2016er Ihringer Winklerberg) med god frukt, spännande mineralitet och viss restsötma. Även om silvaner mest förknippas med Franken så är det en traditionell druvsort i delar av Baden. WG Stigler hade också en intressant 2015er Chardonnay GG från Winklerberg. På röda sidan förevisades en 2011 Schlossberg GG som fortfarande upplevdes som ungt och därmed visar på lagringspotentialen hos många badiska viner.

Vinstilsmässigt är Mosel och Baden tämligen olika och de kompletterar därför varandra på ett intressant sätt. Vinproducenterna från Mosel (med bifloderna Saar och Ruwer) presenterade nästan uteslutande rieslingviner – såväl torra som halvtorra och söta.

Maximin Grünhaus presenterade huvudsakligen årgången 2016 som inte var lika varm som 2015 men som ger viner som är välbalanserade med pigg syra och för kvalitetsklasserna Kabinett och Spätlese med god matchande sötma. De bästa vinerna var från Grosse Lage Abstberg, där 2016er Kabinett var en makalös uppvisning i balans mellan sötma och syra på det där viset som bara Mosel klarar av att prestera. Även 2015er Spätlese imponerade i samma stil, klart köpläge här om tillfälle gives.

Vinerna från Reinhold Haart 2016 var lätta i stilen och behöver nog ytterligare litet tid att komma helt till sin rätt. Haart presenterade 3 GG-viner – Grafenberg, Goldtröpfchen och Ohligsberg, som alla visade god potential inför framtiden. Vi fick också prova en makalöst bra Goldtröpfchen Spätlese från 2008, som uppvisade aromatiska mognadstoner (Firne) och gott samspel mellan sötma och rieslingsyra, vilket visar på de ypperliga utvecklingsmöjligheterna för moselviner. Stort vin, hart när omöjligt att spotta!

Karthäuserhof utanför Trier är en klassiker i Mosel-Saar-Ruwer, som haft lite gungig historik de senaste decennierna men som nu är tillbaka i mycket god form. Deras genomgående utmärkta kollektion från 2016 uppvisade frisk syra med fin matchning av god frukt och läcker sötma för Kabinett och Spätlese. Deras Grosse Lage Karthäuserhofberg fick glänsa extra mycket i en Spätlese från 2008 och en Auslese från 2004. Speciellt den senare var makalös, en uppvisning i fjällbäcksliknande renhet och balans. En stor vinupplevelse, riesling när den är som bäst.

Reichsgraf von Kesselstatt hade också utmärkta viner, där 2014er Nies’chen GG och 2016er Goldtröpfchen Kabinett var extra minnesvärda. En Grosse Lage Auslese från 2003 (Josephshöfer Riesling Auslese Lange Goldkapsel #6) visade återigen att moselviner har ett långt liv.

Schloss Saarstein presenterade en pinot blanc från 2015 som var välbalanserad med god frukt och läcker syra. De hade också en nytappad 2017 Schloss Saarstein Riesling trocken som naturligtvis behöver mer tid på sig men som ändå redan nu visade på goda framtidsutsikter. De bästa vinerna från Schloss Saarstein var från deras Grosse Lage Serriger Schloss Saarsteiner – 2015 Riesling Kabinett och 2011 Riesling Auslese.

Nik Weis – St. Urbans-Hof förenklar för konsumenterna genom att ha vita etiketter på viner i torr stil medan svarta på dem i söt stil. Deras kollektion från 2016 var ypperlig – både på torra och söta sidan. Den bästa av de torra var 2016er Wiltinger “Alte Reben” med en god frukt, pigg syra och ett uns restsötma. På den söta sidan toppade Bockstein, som är ett Grosse Lage, både med Kabinett och Auslese. Kabinetten naturligtvis mer tillgänglig redan nu men båda med god lagringspotential.

Sammanfattningsvis bjöd årets upplaga av Baden- och Moselvindagen på många spännande och smakrika vinupplevelser från två högintressanta tyska vindistrikt.

För AuZone

BP & ET

VDP Operaterrassen 5 februari 2018

Givakt.

VDP, smaka på de tre bokstäverna till att börja med. Verband Deutscher Predikatsweingüter. Erkänn att du nästan intar enskild ställning när de korrekt artikulerade orden når dina trumhinnor. Klanderfri ordning inom vinvärlden kan vi gott och väl visa lite uppskattning för och humma lite instämmande till. Cirka 200 odlare har genom ett privat organ skapat en relativt tydlig klassificering som efter ett visst pluggande fastnar ganska lätt. Jämför gärna med Maslows Behovspyramid. Gutswein nere vid basen av triangeln och Grosse Lage när livet är på topp.

Manöver

Vi marscherar medelst civila steg in till Operaterrassen. En viss aktning kommer helt utan kommando, det är fint besök i salen.

Baden har tolv representanter på plats. Tyskland produktion består till en tredjedel av röda druvor och en hel del kommer härifrån. Vi som anmält oss till Lenas provning på torsdag, rött från Tyskland, kommer säkert att få smaka något från detta 40 mil långa distrikt. 15 818 ha odlingar varav 566 ha klassat som VDP.

Mosel har åtta representanter med bord reserverade och distriktet behöver knappast någon ytterligare presentation. Dessvärre lämnade SA Prüm och Van Volxem walk over och borden gapade tomma. Mosel har näst flest producenter under VDP-flagg, 30 stycken. Bara Rheingau har fler med sina 36 VDP-klassade producenter. 8 792 ha varav 477 ha under VDP-flagg.

Mittelrhein. Alla som har smakat ett vin från Mittelrhein upp med en hand…! Nehepp, inte det. Fem VDP-klassade odlare sörjer för att 63 ha vårdas på bästa sätt. Produktionen hos de fem odlarna ligger mellan 50 – 130 000 flaskor per år. Distriktet omfattar totalt 468 ha. Vi gör honnör för denna Kleiner Kämpfer. En producent var annonserad men dök inte upp varför vi får vandra vidare lyckligt ovetande om distriktets förträfflighet.

Fältlystring

Haart 1

Reinhold Haart, en krävande producent. Mosel.

Med undantag för deras Piesport Riesling Trocken, VDP Ortswein, var övriga torra flaskor säreget tuffa med en mineralisk, knastrande torrhet och längd, grapetoner och en viss bitterhet. Synnerligen omogna och frågan är hur många med handen på hjärtat som uppskattar denna tydlighet. Men samtidigt som man brottades med de effektfulla vinerna kunde man inte undgå att imponeras av hantverket och önska att man hade ett antal lådor för lagring. Grafenberg, Goldtröpfchen och Ohligsberg, samtliga GG, var fantastiska tungviktare inom segmentet.

Den söta delen representerades av Piesport Riesling Kabinett 2016, VDP Ortswein, med en spritzighet, ganska tydlig sötma och svinhög syra. Ni får säga vad ni vill men den här måste få landa lite till i flaskan innan den korkas upp. Goldtröpfchen Riesling Spätlese 2008, VDP Grosse Lage, uppvisade så otroligt mycket mer efter sina nio år i flaskan. Ljuvlig doft med behaglig sötma och grönt gräs. Gräddig känsla med ljuvligt, behaglig sötma med nougattoner som bars upp på ett fint sätt av en skön syra och en fantastisk längd. Om jag är riktigt ledsen någon dag skall jag ta ett glas av detta vin så kommer solen att skina igen.

Grunhaus 1

 

Maximin Grünhaus, enkel att tycka om. Mosel.

Redan deras instegsvin Maximin Grünhaus Riesling Trocken 2016, VDP Gutswein, bjöd på en tydlighet och kvickhet som var lätt att ta till sig. Karaktär för en ringa slant. Uppe på toppen av VDP-pyramiden representerades producenten av en GG som följdes av en Feinherb, en Kabinett och en Spätlese. De två första från odlingslotten Herrenberg och de två sista från Abtsberg. GG´n var fantastiskt god redan som ettåring, 2016, med vad jag vill kalla elegans och en behaglig längd. Det lilla anslaget av sötma i Feinherb var omöjligt att inte bli förtjust i. Kabinetten hade en sådan smekande sötma, uppbackad av den renaste syran att jag direkt tänker på en välkänd sommeliers liknelse vid ”änglakiss”. Ynka 7,5 % gör att du aldrig behöver tveka på att ta ett glas till. Utan tillgång till priser kanske man skall passa sig för en rekommendation men husets hela stil var väldigt lätt att tycka om.

Schloss

Schloss Saarstein, ungdomlig lätthet. Mosel

Som en katt bland Hermeliner serverades Saarstein Pinot Blanc trocken, 2015. Vinet uppvisade en viss bitter touch och en inte fullt så angenäm eftersmak. Samtidigt kan man tycka att det är vågat att servera vinet mitt bland alla goda Rieslingviner. Ännu modigare var greppet att servera ett vin från 2017 som buteljerats för bara en vecka sedan. Nej det var inte gott och samtidigt kan man fråga sig hur många som klarar av att utvärdera ett så omoget vin. Jag gör det i alla fall inte. Följande viner var Schloss Saarstein 2016, Spätlese trocken och Kabinett Feinherb. Bägge med lovande dofter men som inte möttes av en motsvarande smakupplevelse. De kändes för unga och Kabinetten hade en spritzighet inte riktigt hörde hemma här. Som ni hör hyllas inte producenten men jag undrar om inte de två första, högst märkliga, vinvalen färgade synen på hela producenten.

Salwey 1

Salwey, ger Grauburgunder ett helt nytt ansikte. Baden.

Även Salwey välkomnade besökarna med en ”Weissburgunder” men var kloka nog att ta i lite. En torr Grosse Lage i prisklassen 250 kr med förförisk, och odefinierbar, doft och en smörig blommighet. Därefter följde två Grauburgunder GG som var så långt bort från Alsaces Pinot Gris du kan tänka dig. Henkenberg och Eichberg, bägge från 2015, GG. Bägge saknade den, vad skall man kalla det, sötma av torkade frukter som Alsace bjuder på. Här var man mer inne på en elegant krispighet med mjuka och varma kryddor. Doften av Eichberg fick den angenäma effekten att håren på underarmarna reste sig.

Två röda presenterades, Henkenberg och Eichberg. Bägge Spätburgunder GG från 2014. Intressant var att representanten hävdade att de högst ogärna släppte sina viner lika tidigt som alla andra. 2014 kan knappast kallas moget men Eichberg Spätburgunder GG var definitivt en upplevelse redan nu. Mjuk och tydlig ekton. Detaljerad smak med behagliga men tydliga tanniner, ett kraftigt bett och med en fantastisk längd. 39 Euro på deras hemsida.

Seeger 1

Seeger, genomgående en välproducerad känsla. Baden.

Det börjar bli en vana att få Weissburgunder i första glaset men den här avvek en aning genom sin lagring på fat. Oberklamm Weisser Burgunder GG 2016. Supertydliga, nya, ekfat men på ett väldigt behagligt sätt, mild grape, sinnrik syra och fin längd. Nästa glas fylldes med Oberklamm Grauburgunder GG och bjöd på en av dagens läckraste upplevelser. Behagligt, supertydlig ek, gräddig och nästan söt doft, svingott men ungt, torrt och med gräddig känsla.

På den röda sidan stoltserade Heidelberger Herrenberg Blauer Spätburgunder trocken 2014. Smaken var lika lång som namnet och vinet hade en omfamnande kropp och kraftig tydlighet. Röd javisst men mer mot det mörkröda hållet och en överraskande mogen känsla. Sista glaset fylldes med Cuvée AnnA 2014 vilket var en blandning av Spätburgunder, Blaufränkisch och Schwarzriesling. Gamla ekfat, mjuk kryddighet och en viskande lätt syra. En annorlunda upplevelse som var svår att placera i ett fack.

 

Lediga.

VDP rymmer merparten av de namnkunniga producenterna. En och annan kanske protesterar med hänvisning till ”fria” odlare av hög kvalitet som inte är medlemmar och det ligger helt säkert någonting i det. Men i akt och mening att främja kvaliteten och även ryktet av kvalitet har VDP lyckats riktigt bra. Tanken är att om du greppar en flaska med märkningen VDP skall du på goda grunder veta vad den innehåller. GG, de olika predikaten eller de prisvänliga Gutswein.

Häng av dig uniformskappan, knäpp upp översta knappen och luta dig tillbaka med några tyska droppar i glaset. Men låt dig för allt i världen inte ryckas med av tyskarnas eget konsumtionsmönster där de bälgar i sig allting väldigt ungt. Köp, glöm bort och njut av vinet först efter att år av damm lagt sig över flaskorna.

”MUCK”

Sven-Olof Johansson för AuZone

#1537 2 dekader i AuZone! Hans Hj.

Glas”En lyckad gång är tradition”, brukar jag ibland säga och sedan salige Olle W hade sin 20-årsjubileumsprovning för något år sedan, har han fått ett par efterföljare. Det är ju ingen dålig tradition – att uppmärksamma sina första 20 år i vinföreningen AuZone med att hålla en (gratis)provning med viner, vilka i någon mening återspeglar denna tid. Nu senast var det Hans Hj:s tur att ordna en sådan provning. Vi får i förväg veta att det handlar om viner från Alsace och specifikt från Hugel, men i vanlig AuZoneanda behöver det inte utesluta även rätt påtagliga avsteg från det angivna temat, så vi tar inget för givet, vilket ju också är meningen.

Vi börjar med ett vin som har en ordentligt djup färg som drar ordentligt åt det orangea. Alla viner har f.ö. färger som antyder att en hyfsat hög medelålder torde föreligga i kvällens uppställning.
Doften i det här fallet är tyvärr rejält oxiderad och trött med gamla bokna äpplen, vax, russin och en liten frisk, mintig ton.
Smaken är frisk och torr med trätt frukt och en växande beska. Torr, kryddig och tuggbar eftersmak. Inte särskilt fylligt men trots allt ändå rätt njutbart. Kvällens klara förlorare.
1997 Riesling ”Hugel”. ”Hugel” är firmans basnivå.

Nästa vin är betydligt bättre med en snygg, utvecklad rieslingdoft med lime och en hel del petroleum. Klassiskt.
En frisk, ren och tuggbar smak med bra syra. Möjligen finns där en aningen oren ton. Knastertorrt så det nästan blir aningen strävt. Lång, torr, stram, något krävande eftersmak. Kanske är frukten lite snål, men ett bra vin är det.
1995 Cuvée Frédérique Emile, Trimbach.

Trean har en härligt djup, mogen rieslingdoft med massor av petroleum och fet, torkad frukt, lindblom, bränt socker och massor av honung.
En frisk, fet, tuggbar men torr smak och en bra syra. Intensivt och ordentligt utvecklat med en del beska. Lång, intensiv, kryddig eftersmak. balans och stil.
2000 Riesling Tradition ”Hugel”. Tradition anger att det är Hugels mellannivå.

Fyran har en djup, orangegul färg och känns rätt åldrat med gamla äpplen, kött, knäck och dill. Kanske även en aning härsket smör.
smaken är torr och frisk. Utvecklad och mogen, men inte överstyr. Lång, torr eftersmak med toner av dill och en del beska. Något krävande men bra.
1997 Riesling ”Hugel” ”Jubilée Hugel”. Jubilee är toppcuvéen (av de torra).

Så ett vin med ännu djupare färg, närmast som bärnsten. doften är också utvecklad och knäckig med en hel del torkad frukt och en lätt oxidation.
Även smaken är knäckig med en bra syra och en tydlig sötma. Dill och bränt socker växer till sig. En lång, knäckig och tuggbar eftersmak med en viss beska. Klart åldrat men ändå rätt kul och med en bra intensitet.
1997 Riesling ”Hugel” Hommage à Jean Hugel. Första årgången med denna beteckning som ibland används för viner med en del restsötma, strax under Vendange Tardive-nivån.

Sexan har en kryddig, utvecklad och oljig doft med klassiska toner av mogen riesling. Lindblom, äpple, citrus, honung och en lätt parfymerad ton.
Smaken är torr, tät, frisk och intensiv med bra syra och frukt. Tuggbart, snyggt, tätt och läskande. Klass! Lång, utvecklad högklassig eftersmak med en ordentlig beska. Svårspottat.
2000 Riesling Hugel” ”Jubilée Hugel”

Sista vinet kommer efter omröstningen och är mer gyllene än de tidigare och har en tät, parfymerad Niveaton. typisk för Gewurztraminer.
Smaken är också typisk , med en fet, oljig känsla. Måttlig syra, viss sötma och tydlig beska som utgör ryggraden i smaken. En bra, koncentrerad, parfymerad eftersmak.
2000 Gewurztraminer ”Hugel”, Vendange Tardive

Butts

Notera hur lika Hugels etiketter är. Det gäller att hålla reda på extrainformationen man ska titta efter!

DeissYtterligare ett extravin bjuds vi sedan på. Det har en lustigt köttig, frisk doft med röd frukt och champinjoner.
Smaken är rätt besk med en pirrig känsla. Måttlig syra, tydlig beska samt oljigt och tuggbart. Beskadominerat, lite platt slut. Inte lika kul som Hugels Gewurztraminer.
2001 Gewurztraminer Bergheim, M. Deiss

 

 

 

  1. 1997 Riesling ”Hugel”, 0-9,  12p
  2. 1995 Cuvée Frédérique Emile, Trimbach. 3-0, 14,5p
  3. 2000 Riesling Tradition ”Hugel”, 2-1, 17p
  4. 1997 Riesling ”Hugel” ”Jubilée Hugel”, 4-0, 15,5p
  5. 1997 Riesling ”Hugel” Hommage à Jean Hugel, 4-2, 16p
  6. 2000 Riesling Hugel” ”Jubilée Hugel”, 1-2, 17p
  7. 2000 Gewurztraminer ”Hugel”, Vendange Tardive, 15,5p
  8. 2001 Gewurztraminer Bergheim, M. Deiss, 14p

En spännande och intressant provning, och dessutom gratis! Vi bugar och tackar Hans för denna generösa tillbakablick till svunna tider! Vem tar upp stafettpinnen och ordnar nästa jubileumsprovning?

/Anders K

#1528 Riesling Spätlese 00-tal

Tomas E bjöd på finstämt sött med åtta Riesling Spätlese. Moget, gott och allt från 00-talet.

1. Scharzhofberger 2007, von Hövel, Mosel (Saar)
Mjuk petroleumdoft med gummi och frukt. Fruktigt söt med bra syra, gröna äpplen och karamell i munnen. Lite enkel med aningens påklistrad sötma.

2. Scharzhofberger 2007, Egon Muller, Mosel (Saar)

Diesel, vax, honung och tung frukt i doften. Lite väl mogen i smaken men med bra bett och djup. Rund, fyllig och balanserad. Kvällens bästa vin och det i särklass dyraste.

3. Kiedricher Gräfenberg 2004, Robert Weil, Rheingau

Gulfruktig, len, inställsam och bärig i doften. Bra syra, lite fetma och vaxighet i munnen. Aningen syltighet men bra längd och djup.

4. Schloss Johannisberger Grunlack 2005, Schloss Johannisberg, Rheingau

Tung doft med lite botrytiskänning, honung och sötma i doften. Rund och god med honung och bivax i smaken och liten beska.

5. Steinberger “Mauerwein“ (Goldkapsel) 2007, Hessische Statsweinguter (Kloster Eberbach), Rheingau

Lätt och lite platt i näsan med rätt intetsägande doft. Kort och lite spetsig och saknar uthållighet i smaken.

6.Nackenheimer Rothenberg 2002, Gunderloch, Rheinhessen

Petroleum, kryddor, kryddnejlikor och bra snärt i doften. Komplex, djup med fin frukt, sötma och balans med syran i munnen med lite drag av vitpeppar.

7. Schlossböckelheimer Kupfergrube 2004, Dönnhoff, Nahe

Fin frisk doft med frukt och sötma. Bra drag i munnen med hög syra, mogen frukt och elegans.

8. Schlossböckelheimer Kupfergrube 2003, Dönnhoff, Nahe

Fruktig i doften med melon och tropisk frukt, aningen diesel. Ganska mogen, rund och god i munnen men lite slätstruken.

Vin, pris, röster (bäst-sämst), betyg.
1. Scharzhofberger 2007, von Hövel, 209 kr, 2-1, 15
2. Scharzhofberger 2007, Egon Muller, 892 kr, 3-1, 16
3. Kiedricher Gräfenberg 2004, 515 kr, 2-1, 15
4. Schloss Johannisberger Grunlack 2005, 373 kr, 0-2, 13,5
5. Steinberger “Mauerwein“ (Goldkapsel) 2007, 410 kr, 0-1, 14
6. Nackenheimer Rothenberg 2002, 272 kr,1-1, 14,5
7. Schlossböckelheimer Kupfergrube 2004, 354 kr, 1-1, 15
8. Schlossböckelheimer Kupfergrube 2003, 279 kr, 1-2, 14,5
//JL

#1520 – 20 år i AuZones tjänst m LH

LH introducerade sin jubileumsprovning med att informera om att den egna vinkällaren innehöll 63% riesling, 60% Tyskland och 38% Moselvin
Fördelningen avspeglades i mångt och mycket i dagens provning.

Evernote Snapshot 20170831 193411

Vin 1. Wehlener Sonnenuhr, Riesling 2004, Kabinett, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Joh. Jos. Prüm)
Ljusgul färg. Doft av honung, petroleum och lite citruszest. Aning metalliskt och med ett inslag av dill!

Rik, syradriven balanserad smak med begynnande mognad. Komplexitet, citrus och gröna äpplen. Elegant/lätt. Dansant frukt.

Vin 2. Zeltinger Sonnenuhr, Riesling 2001, Auslese, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Markus Molitor)
Guldgul färg. Komplex doft med mycket petroleum och firne. Gräddig läcker komplexitet med lite övermogna persikor. Botrytis och saffran.

Fyllig, mogen kraftig smak. Komplex med polish och firne. Bra läcker och mogen med snygg liten bitterhet i svansen.
– Några provare riktade kritik mot att detta vin saknar lite syra.

Vin 3. Wehlener Sonnenuhr, Riesling 1997, Spätles, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Joh. Jos. Prüm)
Gul färg. Komplex, elegant rik och läcker. Massor av honung, med flintig mineralitet.

Syradriven balanserad fruktdriven komplex och lite mognadstoner. Läcker god och lång smak med bra med syra!

Vin 4. Brauneberger Juffer-Sonnenuhr, Riesling 1999, Spätlese, Tyskland, Dusemonder Hof, Brauneberg, Mosel (Fritz Haag)
Gul färg. Stram, komplex, lång, mineralig och elegant. Lite honung i svansen.

Ung fruktdriven exotisk lite söt och ointegrerad men kul smak.

Vin 5.  Ürziger Würzgarten, Riesling 2003, Spätlese, Tyskland, Bernkastel, Mosel (Dr. Loosen)
Guldgul färg. Rik, gräddig, lång komplex doft med massor av frukt och en hint av fat? Apelsin, citron och marmelad.

Bra gräddig komplex exotisk smak med stor komplexitet och balans, aning vanilj?

Vin 6. Brauneberger Juffer-Sonnenuhr 10, Riesling 2005, Auslese, Tyskland, Dusemonder Hof, Brauneberg, Mosel (Fritz Haag)
Guldgul färg. Metallisk mineralig, fyllig komplex doft med örter och aning gräs.

Koncentrerad, kraftig smak med integrerad sötma och syra. Komplext och balanserat med snärtiga syror!

Vin 7. Graacher Domprobst, Riesling 2007, Kabinett, Tyskland, Graach, Mosel (Willi Schaefer)
Guldgul färg. Komplex exotisk frukt och citrus i doften med en hel del petroleum. Aning arrak efterhand.

Kraft och syradrivet, komplex med trevlig mognad. Lång och rik med varm citrus och äpple samt lite honung efterhand. Lätt bitterhet i svansen.

Vin 8. Lieser Niederberger Helden, Riesling 2002, Spätlese, Tyskland, Lieser, Mosel (Schloss Lieser)

Gul färg, Udda, instängd, stram doft. Metall och mineral.

Ointegrerad smak med batterisyrakänsla.

Kontroversiellt vin, flera provare hävdade att det var bäst och dessutom att den lite iffiga tonen var extrem mineralitet)

– Listan –

  1. Wehlener Sonnenuhr, Riesling 2004, Kabinett, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Joh. Jos. Prüm) 8,5 %, 0-0, 15,p Inköpt i Köln 2006 för €16,40 (156 kr) Gault Millau 89p
  2. Zeltinger Sonnenuhr, Riesling 2001, Ausles, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Markus Molitor 7,5 %, 0-2, 18p Inköpt i Hamburg 2003 för €13,90 (132 kr)
  3. Wehlener Sonnenuhr, Riesling 1997, Spätlese Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Joh. Jos. Prüm) 7,0%, 0-1, 18p Inköpt i Bernkastel 2001 för DM 24,75 (120 kr)
  4. Brauneberger Juffer-Sonnenuhr, Riesling 1999, Spätlese, Tyskland, Dusemonder Hof, Brauneberg, Mosel (Fritz Haag) 7,5 %, 0-0, 16p Inköpt i Bernkastel 2001 för DM 21,60 (105 kr) Gault Millau 88p
  5. Ürziger Würzgarten, Riesling 2003, Spätlese, Tyskland, Bernkastel, Mosel (Dr. Loosen) 8,5 %, 0-3, 16,5p Inköpt i Köln 2005 för €13,50 (128 kr) Gault Millau 88p
  6. Brauneberger Juffer-Sonnenuhr 10, Riesling 2005, Auslese, Tyskland, Dusemonder Hof, Brauneberg, Mosel (Fritz Haag) 7,0%, 8-0, 19p Inköpt i Köln 2006 för €28,05 (256 kr) Gault Millau 93p
  7. Graacher Domprobst, Riesling 2007, Kabinett, Tyskland, Graach, Mosel (Willi Schaefer) 8,0 %, 2-0, 18,5p Inköpt i Hamburg 2008 för €12,20 (119 kr) Gault Millau 87p
  8. Lieser Niederberger Helden, Riesling 2002, Spätlese , Tyskland, Lieser, Mosel (Schloss Lieser) 8,5 %, 2-2, 12p, Inköpt i Hamburg 2003 för €11,30 (107 kr)

/JT

Mer från GROSSE LAGE | ERSTE LAGE 2017 STOCKHOLM

Även från mig kommer här ett gäng korta minnesbilder av höjdpunkterna på denna maffiga provning, där man särskilt fick tillfälle att ordentligt prova igenom årgång 2015. På förhand hade jag stora förväntningar på den årgången, och jag blev inte besviken. Jag hann bara prova tyska viner.

Vi börjar i Rheingau.

2015 Gräfenberg Riesling GG, Robert Weil
Snygg, ren och läcker frukt. Frisk syra. Bra koncentration. Stram, lång eftersmak med växande mineralton.

2015 Gräfenberg Riesling Spätlese, Robert Weil
Halvsöt smak med snygg, läcker, intensiv frukt. Makalöst djup och läcker, läskande syra som spelar fint mot sötman. Lång, nästan torr eftersmak. Stort!

2015 Marcobrunn Riesling GG, Kloster Eberbach
Rätt dov,, lite jordig stil. Återhållet men seriöst.

2013 Marcobrunn Riesling GG, Kloster Eberbach
Rätt utvecklat med toner av Firne och gummi. God syra,men lite låg frukt.

2015 Wisselbrunnen GG, Josef Spreitzer
tight, stenigt och stramt. Tätt, mineraliskt och påtagligt krävande stil.

2015 Wisselbrunnen Spätlese, Georg Müller Stiftung
Halvtorrt med härligt läcker, yppig frukt och fin syra. Fantastiskt spel mellan sötma och syra. Lättdrucket men med djup.

Georg Müller Stiftung var för mig en ny bekantskap och faktiskt orsaken till att jag kom till provningen. Vinmakaren med det svenskklingande namnet Tim Lilienström (och den ansvarsfyllda titeln ”Gutsverwalter) visade sig vara en rätt ung man som gift sig med en svenska och tagit hennes efternamn. Georg Müller Stiftung var en gammal stiftelse som fört en tämligen slumrande tillvaro i stadens Hattenheims ägo en längre tid, men som 2003 fick en privat ägare i Peter Winter. Uppenbarligen har han sett till att de ryckt upp sig ordentligt. Den GG Tim presenterade var

2015 Nussbrunnen GG, Georg Müller Stiftung
Markant mineralisk attack. Krossad sten på en bädd av fint mogen frukt. Härlig syra. Krävande, men hög klass! Uppenbarligen en producent att ha koll på framöver!

2015 Rosengarten Riesling GG, Josef Spreitzer
Mer solmogen frukt än Wisselbrunnen ovan, men fortfarande med tuff, mineralpräglad smak och markerad syra. Behöver tid.

2015 Schlossberg Riesling GG, Schloss Vollrads
Lustig ladugårdston. Stramt och kryddigt med bra syra och intensitet. Tufft, stramt slut.

2015 Schloss Johannisberger Riesling GG Silberlack
Ren, frisk och snygg smak. Kryddigt och stramt med växande mineraler. Torrt, mineraliskt slut. Lite återhållen frukt. Lagras.

2015 Schloss Johannisberger Riesling Spätlese Grünlack
Supersnygg, maffig, söt frukt och ren syra. Läckert och gott.

Av Berg Rottland fanns ett gäng att prova, vara fyra GG.

2015 Berg Rottland Riesling GG, Künstler
Bra frukt och markerad syra men fin balans. Rent och snyggt.

2015 Berg Rottland Riesling GG, Johannes Leitz
Friskt, rent och snyggt. Kryddigt och stramt slut.

2015 Berg Rottland Riesling GG, G.H.von Mumm
Friskt och kryddigt. Tufft och påtagligt mineralisk stil som trycker frukten o bakgrunden.

2014 Berg Rottland Riesling GG, Johannishof
Friskt, rent och snyggt med lite låg intensitet i frukten och en del beska efteråt.

2015 Berg Kaisersteinfels Riesling GG, Leitz
Ren, snygg frukt och påtagligt mineraliskt. Lite krävande och i behov av lagring.

Från det lilla distriktet Mittelrhein, som jag tycker borde förtjäna att få mer uppmärksamhet, fanns Jochen Ratzenberger som även presenterade ett vin från kollegan Toni Jost. Båda vinerna fanns för övrigt med på lektionen om Rheingau och Mittelrhein på AuZones Tysklandskurs i höstas.

2015 Wolfshöhle Riesling GG, Ratzenberger
Snygg, ren, floral doft. Elegant och kryddigt i en snygg, lite lättare stil, men ändå med bra djup. Kryddig, snygg eftersmak.

2015 Im Hahn Riesling GG, Toni Jost
Bra frukt och syra. Hel del tyngd och koncentration. Kraftfull stil, lite tyngd av alkoholen.

Så lite viner från Nahe.

2015 Halenberg Riesling GG, Emrich-Schönleber
Något stum, sluten doft, men bra, ren frukt och stram syra. Kryddigt och torrt efter. Krävande och seriöst.

2015 Hermannshöhle Riesling GG, H. Dönnhoff
Otroligt snygg, ren, djup frukt och ren, fin syra. Växande mineralitet och kryddighet. Tuggbar, mycket lång eftersmak. Mästaren levererar igen!

2015 Kupfergrube Riesling GG, Gut Hermannsberg
Hygglig frukt, men också en aning oren ton i doften (spontanjäsning?). Lång mineralisk, besk eftersmak med något klen frukt.

2015 Felsenberg Riesling GG, Dr. Crusius
Snygg och charmig frukt på näsan. Mer dovt och mulligt i munnen. Mineral växer till i eftersmaken. Saknar lite sting i frukten.

Ett litet urval från Rheinhessen.

2015 Morstein Riesling GG, Gutzler
Bra frukt. Rent och med fin syra. Lite slankt efter, men snyggt och välgjort.

2015 Morstein Riesling GG, Wittmann
Stramt och tätt med bra frukt och strålande syra. Kryddigt, rätt stramt och mineraldrivet. Riktigt bra!

2015 Hubacker Riesling GG, Keller
Friskt, kryddigt och rent med bra men lite återhållen frukt. Slutet? Växande mineralitet i eftersmaken.

2015 Frauenberg Riesling GG, Battenfeld-Spanier
Rent, med snygg frukt och läskande syra. Snyggt och välgjort med stramt mineraliskt slut. Bra!

Ett enda nedslag i Pfalz.

2015 Kirschgarten Riesling GG, Philipp Kuhn
Frisk, ren frukt och läckert tuggbar grapefruktsyra. Snyggt och stramt med något krävande syra.

Så avslutar vi med ett besök i Mosel med början i dess biflod Saar.

2015 Schloss Saarsteiner Riesling Kabinett
Friskt och rent med bra intensitet i frukten. Bra balans sötma/syra. Snyggt slut med bra intensitet.

2015 Saarfeilser Riesling GG, Nik Weis – St. Urbanshof
Riktigt snygg och bra frukt samt läskande syra. Elegant och klingande rent. Bra!

2015 Rausch Riesling Spätlese, Firstmeister Geltz-Zilliken
Snyggt och rent med stram frukt och en otroligt ren, läcker syra. Sluten eftersmak, men stor potential!

2015 Kupp (Ayl) Riesling Kabinett Faß 5, Peter Lauer
Bra intensiv frukt. Halvtorr med en rejäl syra. Kryddig och mumsig eftersmak. Syran kan behöva rundas av något.

2015 Kupp(Ayl) ”Understenberg” Riesling Faß 12, Peter Lauer
Frisk, nästan torr smak. Markant syradrivet, men bra frukt och intensitet. Tufft, men läckert. Peter Lauers viner vänder sig verkligen till dem som älskar bra syra i sina viner!

2015 Kupp(Wiltingen) Riesling Kabinett, von Othegraven
Lite dovt med gummiton. Kryddigt med stumt slut. Borde ha varit bättre(?)

2015 Altenberg Riesling GG, von Othegraven
Rent och rätt tät doft. Kryddig, karaktärsfull smak med frisk syra. Bra, och mycket mer lyckat än föregående vin!

2015 Scharzhofberger riesling GG, von Hövel
Påtagligt floralt, ja, en hel blomsterbukett i doften. Läskande, snyggt och rent med läcker syra.

Ett enda nedslag vid Ruwer.

2015 Abtsberg Riesling Superior, Maximin Grünhaus
Frisk, något besk attack. Hygglig frukt. Nästan torrt. Kryddigt och stramt. Nja…

Så ut i själva huvudfloden.

2015 Apotheke Riesling GG, Grans-Fassian
Lite dov doft men bra frukt och strålande syra. Växande eftersmak med bra mineralitet. Bra!

2005 Goldtröpfchen Riesling Spätlese, Grans-Fassian
Rejält utvecklad doft med Firne och gummi samt rätt trött frukt. Nja…

2015 Goldtröpfchen Riesling GG, Reinhold Haart
Frisk och stram med något slank frukt. Mineraldriven eftersmak med tuggbar grapefruktbeska. Blir bättre med lagring?

2015 Ohligsberg Riesling GG, Reinhold Haart
markerat friskt och torrt med lite återhållen frukt. Mineralbesk eftersmak. Som ovan?

2015 Doctor Riesling GG, Geheimrat J. Wegeler
Bra, väl mogen frukt. Riktigt bra syra och ändå kanske en liten känsla av sötma, eller är det den mogna frukten som luras? Den känslan hjälper hur som helst till att ge vinet en fin balans. Kryddigt efter. Bra!

2015 Josephshöfer riesling GG, Reichsgraf von Kesselstadt
Frisk och aningen slank frukt. Rent och kryddigt. Lite slankt slut men helt OK.

Så avslutar vi i Wehlen med tre mer utvecklade viner.

2012 Sonnenuhr ”Alte Reben” Riesling GG, S.A. Prüm
Ordentligt men snyggt utvecklat med tydliga Firnetoner och bra frukt. Mineralitet och bra balans i eftersmaken.

2008 Sonnenuhr Riesling Kabinett, S.A. Prüm
Rätt söt attack. Rejält utvecklat med gummi- och Firnetoner. Lite bränd, årgångstypiskt sval frukt. Knäckigt efter. Rätt bra vin, men det kom fullständigt i skuggan av

2007 Sonnenuhr Riesling Spätlese, Geheimrat J. Wegeler. På magnumflaska
Ohyggligt läcker doft m fint utvecklad, mogen, rund frukt och läckra Firnetoner. Snyggt, djupt och fullständigt charmerande. Svårspottat och stort. Kvällens vin för mig.

Så, vad kan jag då säga om 2015 efter denna omfattande exposé av viner från den årgången. Ja, som jag skrev inledningsvis, blev jag inte besviken. För min del är det en riktigt stor årgång, med en ovanlig kombination av mogen frukt och en framträdande, djup syra. En kombination som i vissa fall, särskilt kanske i viner som odlats på kalkhaltig mark, får mig att tänka på Champagne från 1996. I många fall gör syran att vinerna kräver en hel del lagring och detta gäller särskilt de mer mineraldrivna vinerna. I de mest lyckade vinerna finns där både den djupa frukten och mineralerna, vilket gör vinerna så läckra redan nu. Toppvinet i den stilen för mig var Dönnhoffs Hermanshöhle. Kul var det också att de exempel på viner med restsötma från 2015 som fanns att prova även de höll en riktigt hög klass.

/Anders K