Etikettarkiv: Vintage port

#1602 Vintage Port till minne av Roland Eriksson (1957-2018)

”AuZone-medlemmen Roland Eriksson gick bort i maj förra året. I sitt testamente skänkte han en uppsättning Vintage Port att användas för en gratisprovning i AuZone med hälsningar från honom.” Så stod det i den inbjudan som TE skrev till dagens provning. Det var också TE som höll i trådarna under provningen. Vi var 17 provare som infann oss på restaurang Gast torsdagen den 2 maj för att till Rolands minne prova Vintage Port av olika årgångar från 1965 till 2011.

Vin 1. 1965. Guimaraens Reserve

Färgen på detta vin är brungulröd och liknar te. Doften är komplex och rik. Aromer som fikon, romrussin, vaniljkola, brända mandlar, apelsinblom, rökelse och jordgubbssylt nämns av provarna.

Även smaken upplevs som rik och komplex. Det är som en explosion i munnen av smaker som Toblerone, julrussin, gräddkola, mjölkchoklad, fikon, dadlar och någon som varit på finkrog tyckte ”bakad grädde”. En söt och knäckig port med goda tanniner.

Vin 2. 1970. Dow’s Vintage Port

Färgen brunröd med en touch av orange. Doften kraftig och med toner av torkad frukt, plommon i någon sprit, kanske konjak, russinbullar, bränt socker, marsipan och mitt i allt en aning av grillat kött.

Smaken ett fyrverkeri av knäck, russin, bränt socker, plommon, fikon och en aning citrus. Kraftig och komplex med lång, lite het eftersmak.

Kvällens vinnare.

Vin 3. 1970. Nieports Vintage Port

Ett orangebrunt vin med färg som ett starkt nybryggt te. Provarna upplever en palett av dofter, bland annat mjölkchoklad, rönnbärsgelé, torkad frukt, främst fikon, samt gräddig knäck. Någon tycker att doften är något träig och trött och någon annan att det finns en ton av jordkällare.

Smaken är kryddig och söt med lång eftersmak. Här finns smaker som bränt socker, knäck, katrinplommon och citrus.

Vin 4. 1970. Offley Boa Vista Vintage Port

Vinet har brunröd färg med en dragning åt orange. Här finns en doft av fikon, kanderade apelsinskal, russin och valnöt.

Flera provare upplever att vinet har fin, slank smak av pepparkaka, fikon, plommon, och ”ananasbanan”.

Vin 5. 1990. Dow’s Quinta Do Bomfim Vintage Port

Vinet är mörkt brunt till färgen. Doften är druvigare, mer fruktig och lättare med toner av fikon, russin, torkad frukt, knäck, mint och även apelsingodis.

Smaken är inte så generös och upplevs av några som stram och lite återhållen. Här finns dock torkad frukt av olika sorter och kryddor, framförallt kanel.

Vin 6. 1975. Porto Cálem Quinta Da Foz Vintage

Ett brunt vin med dragning åt orange. En något mystisk doft av våt målarfärg och parfymerad tvål. Grönsakstoner av rivna morötter, rå potatis och gröna örter förnimms också. Någon näsa känner en skogsdoft av mossa.

I munnen har vinet smak av bränt socker, hostmedicin och campari. Även här kan man känna en aning av tvål.

Vin nummer 6 är kvällens förlorare.

Vin 7. 1983. Barros Vintage Port

Färgen på detta vin är brunrött med en liten orange nyans. Doften är aningen jordig, lite källaraktig. Annars är den ganska komplex med beståndsdelar som trä, kåda, lösningsmedel, mandel, björnklister, tobak, aprikos och honung.

Smaken är mycket koncentrerad med inslag av druvig frukt, kanel och knäck, men även av barndomens hostmedicin och en viss örtighet.

Vin 8. 1977. Fonseca’s Fines Vintage Port

Även detta vin är brunrött med dragning åt orange. Doften är flerstämmig och drar åt lite olika håll. Här finns toner av gamla målarburkar och lösningsmedel, men också rönnbärsgelé och mogna jordgubbar. Juliga dofter av fikon, russin, julkorv och kryddpeppar finns också.

Smaken är kraftfull och kryddig. Vi känner olika julkryddor, bland annat kanel och får en association till pepparkakor.

Vin 9. 2011. Fonseca Vintage Port

Helt plötsligt ett djupt blåsvartrött vin i det rödbruna fältet. Det ser ut som koncentrerad blåbärsjuice. Även doften påminner om blåbärssaft och är lätt fruktig. Här finns också toner av jord och källare. Någon känner även mynta i doften.

I smaken finns söt frukt, mycket koncentrerad, samt även bra tanniner. Ett ungt vin, skapat med hjälp av modern vinmakning.

Bäst-sämst-listan

  Nr   Bäst   Sämst
  1   3   1
  2   4   0
  3   2   0
  4   0   1
  5   2   2
  6   0   7
  7   4   3
  8   2   2
  9   0   1

Hela listan

Nr Namn Årgång Kommentar
1 Guimaraens Reserve 1965 Skick: mid-shoulder, signs of seepage. Idag är Fonseca Guimaraens husets ”andravin”. Oklart om samma sak gällde Guimaraens Reserve vid denna tid.
2 Dow’s Vintage Port 1970 Skick: high shoulder
3 Nieports Vintage Port 1970 Skick: top shoulder, signs of seepage
4 Offley Boa Vista Vintage Port 1970 Skick: top shoulder/base of neck
5 Dow’s Quinta Do Bomfim Vintage Port 1990 Quinta do Bomfim är Dow’s “andravin”
6 Porto Cálem Quina da Foz Vintage 1975  
7 Barros Vintage Port 1983 Skick: neck
8 Fonseca’s Finest Vintage Port 1977 Skick: top shoulder/base of neck
9 Fonseca Vintage Port 2011  

/AR

Annonser

#1299 Port

Port 121220

Traditioner. Så här års tenderar en stor del av våra liv att styras av dem. Somliga känns omistliga, som något man inte vill mista för att inte den rätt stämningen ska infinna sig, och andra mer som en belastning, som man genomför mest för att det ska vara så, eller för att någon annan vill ha det så. Emellanåt kan det vara bra att se över vilka traditioner man egentligen tycker är så värdefulla och omistliga att de är värda att bevaras. Jag menar inte att man ska vända upp och ned på allt och kasta alla gamla traditioner överbord. Traditionerna är i mycket länkar till vårt förflutna, vår historia, baserad på våra förfäders historia och upplevelser och som sådana har de ett egenvärde i sig. För att förstå vår nutid behöver vi också förstå och känna till vår historia, har det sagts. Det är nog så sant, men när vissa politiska företrädare sticker upp sina nunor och försöker skaffa sig politiska poänger på att hävda att svenskheten skulle vara hotad för att inte alla omhuldar det sätt att fira jul som de själva anser vara den rätta normen, kan jag inte låta bli att reagera. Våra traditioner är inte huggna i sten utan är under ständig utveckling och därmed berikas de. Nya influenser kommer in och känns de positiva, är det inget som hindrar att de förs in i utbudet av vad som tillsammans utgör traditionen, varvid andra får spela en mer tillbakadragen roll. Traditionen är därför levande och förändras ständigt. Det som är lyckat får en chans att träda fram och det som känns mindre viktigt tar ett steg tillbaka. Somliga traditioner känns naturligtvis viktiga för ett större antal personer och kommer därför att ha en mer framträdande roll i samhället. Så finns det traditioner som bara är viktiga för ett mindre antal personer, men för dem är just deras tradition något de värderar högt och därför inte vill gå miste om. Just en sådan tradition som vi i AuZone inte vill vara utan är den att MW håller sista provningen för jul på temat portvin. Så även i år och vid provningens inledning fick vi veta att temat närmare bestämt var vintage port. Det gjorde oss naturligtvis inte särskilt besvikna, vilket inte heller de följande viner gjorde oss:

Först ett av kvällens mörkare viner med en tät kärna och aningen bruntoner i det röda. En varm, dov och utvecklad doft med russin, tobak och choklad. Alkoholen lyser igenom en del. Så småningom dyker även läder, knäck och en kryddig pepparkakston upp. Smaken är frisk och söt. Mumsigt mogen och rund med torkad frukt och läder. Några tanniner är nästan svåra att hitta, varför vinet inte bär ordentligt utan slutar dovt och med en läderkänsla. Rätt gott, men saknar ryggrad. 1991 Taylor’s Quinta de Vargellas

Tvåan var ljust och hade en vacker, blek brun-orange kant. Doften var först gles och hade ett något orent inslag som dock i huvudsak vädrades bort. Ordentligt moget med en liten spritton samt apelsin, lite rök och tjära och en aning fotsvett. Smaken var betydligt bättre med en frisk, renande syra som balanserades väl av den söta, röda frukten. Goda, finkorniga, väl avrundade tanniner. Den söta frukten ledde vägen mot en lång eftersmak som tyvärr också hade en väl framträdande beska som drog ned betyget en hel del. Kvällens minst populära vin, faktiskt. 1970 Dow’s

Trean var vackert, ljust rödorange och hade en dov, tät och kryddig doft med en tyngd från alkoholen. Röd frukt och romerska bågar.Inte direkt yppigt men välbyggt och snarast stramt. Smaken var söt med en läcker syra. Bra koncentration och kraft. Torkad frukt och en kryddighet växte till sig. Goda, finkorniga, tuggbara tanniner och en utmärkt, lång, rik, eldig och tuggbar eftersmak gjorde att det här vinet fick min bästaröst för kvällen. 1970 Taylor’s

Nästa vin var en helt annan historia. Tätt och mörkt med en lila kant och en dov, tät, närmast sotigt fatig doft med djup, ung, mörk frukt som närmast drog åt slånbärshållet. En tung jästton låg och svävande ovan resten av doften på ett något ofärdigt vis. Smaken var söt, frisk och närmast läskande med sin unga, friska syra och den mörka, aromatiska frukten. Markerade, men goda och tuggbara tanniner, stramade upp den söta frukten. Lång, kryddig och rätt besk eftersmak. Lite bråkigt nu, bör lagras några år. 2007 Churchill’s Late Bottled Vintage. Det sägs ju att LBV-er inte ska lagras, men det här är väl ungt och behöver absolut några år på rygg för att rundas av och integreras. Jag öppnade faktiskt en halvflaska av motsvarande vin från 1992 till jul och det var naturligtvis ett ordentligt moget vin, men med charmig mognad och ännu bra, röd frukt. Mycket trevligt att sitta och smutta på, även om det nog i och för sig gott kunde ha öppnats en 5-10 år tidigare.

Åter på det mogna spåret med femman som hade en dov, tät och mogen doft med mullig, mogen frukt, russin, choklad, tobak och ett lite skitigt, djuriskt inslag. Så småningom växer en lite grön, kådig ton fram. Smaken är dov och rejält söt, delvis på grund av en mer återhållen syra. Kraft, tyngd och rondör samt väl avrundade tanniner leder ut till en lång, dov, jordig, söt och mullig eftersmak. Det klart sötaste vinet och därför kändes det helt naturligt när vi fick veta att det var 1970 Graham’s. Gruppens populäraste vin för kvällen.

Sexan aningen mörkare och mindre orange. En tät doft med läcker frukt. Mest ”starkvinsaktigt” av kvällens viner. En kryddig, aningen medicinal ton finns i bakgrunden vilket gör att vinet känns rätt ungdomligt. Spriten sticker upp en del, men hålls ändå tillbaka av den kryddiga frukten. Smaken är söt och tät med en viss jordighet. Den måttliga syran förstärker det dova och jordiga inslaget och alkoholen hänger lite grann utanpå det hela. Tanninerna är ändå lurviga och mumsigt tuggbara. Tung, rätt kraftfull eftersmak. Mer kraft än finess. Den kryddiga, medicinala tonen är, så vitt jag kunnat förstå, typisk för Warre’s speciella stil. Här hade vi 1970 Warre’s.

Sista vinet såg också väl utvecklat ut, om än med aningen mindre orangea inslag. Doften var djup, dov och utvecklad med något träiga toner samt inslag av torkad frukt, tobak, valnötter och varmt trä. Smaken var söt, mullig och mumsig med en hygglig syra. Tätt, dovt och mulligt med russin, fikon och tobak. Avrundade tanniner och en lång, dov, aningen tung eftersmak. Riktigt bra, med mycket av det man söker i en ordentligt mogen vintage port. 1970 Fonseca’s. Gruppens och min 2:a.

Det var en kväll då traditionens makt ändå visade sig i full styrka. Bara att tacka sin lyckliga stjärna att MW redan tidigt hamstrade dessa viner i sådana mängder att vi kunnat få avnjuta dem under många år nu. Att priserna för ett par av vinerna då de köptes in på 80-talet låg en bit under 100 kr är ju närmast chockerande. Tyvärr meddelade MW att vårt idoga provande nu har börjat tömma hans innehav av 70-or, men vi får hoppas att traditionen med en portprovning före jul ändå kan hållas vid liv ytterligare en tid. Det finns ju gott om andra trevliga årgångar att utforska!

  1. 1991 Taylor’s Quinta de Vargellas, 375 kr 2004, 1-4, 14.5p
  2. 1970 Dow’s, 247 kr 1992, 0-4, 16.5p
  3. 1970 Taylor’s, 86 kr(!) 1982, 2-1, 18p
  4. 2007 Churchill’s Late Bottled Vintage, 169 kr 2012, 0-3, 16p
  5. 1970 Graham’s, 165 kr 1984,  5-0, 17p
  6. 1970 Warre’s, 74 kr(!!) 1982, 2-2, 16p
  7. 1970 Fonseca’s, 200 kr 1985,  4-0, 17p

Avslutningsvis ett meddelande från en av producenterna:1970 Grahams

Gott nytt år!

/AK