Tag Archives: Sauternes

#1309 Château d’Yquem

Yquem rs33

Premier Cru Supérieur, smaka på den nivån och betänk att de fem stora slotten i 1855 års klassifikation av Bordeaux, Latour, Lafite, Margaux, Haut-Brion och Mouton (den senare egentligen inte upplyft till Premier Cru förrän 1973) ”bara” klassades som Premier Cru, medan d’Yquem ansågs så speciellt att det fick tillägget Supérieur, överlägset. Undra på att det står ett särskilt skimmer kring just Château d’Yquem. Och det är därför inte heller några problem för TEW att få en vertikalprovning av detta slott överfull så att utlottning av platserna måste tillgripas, trots att det är AuZones hittills dyraste provning. I korthet beskrevs i inbjudan till provningen som ” Sött. Gott. Känt. Dyrt.”, och det är ju svårt att invända mot.

Torrt 1 Medelgult. Första intrycket är en dov, tung doft med honung, vax och rök samt en hel del goda fat, men snart blir doften kryddigare och mer aromatisk med en tydlig känsla av sauvignon blanc. En liten, lätt oren gummiartad ton lurar lite i bakgrunden. Smaken är frisk, kryddig och intensiv med en bra syra. Pepprigt och smakrikt med en hel del fat som gör sig allt mer påminda och ger en inte helt bekväm beska i eftersmaken. 2008 Ch. Carbonnieux (68 sauv. bl/32 sém.)

Torrt 2 Ljusgult. Dov, rökig doft med honung och mogna päron. Även smaken är dov och lite tung med en lägre syra. Rätt tätt och tuggbart. Slutar tungt och något eldigt med en liten botrytiskänsla. 2008 «Y» (50 SB/50S)

Sött 1 Bra, tät doft med honung, rök och saffran samt en rejäl, god fatton som ger tyngd åt doften. Mandel, Fazers ananaskarameller, jäst och till och med en ton av varm korv var andra ingredienser som gick att finna. Smaken är närmast enormt tät och maffig med en tät honungskänsla och en ordentlig rökighet. Oljigt och tuggbart med ett lång honungssmakande slut. Ungt, tätt och fullmatat. Dessutom var det här vinet en utsökt match till anklevern vi trakterades med efter provningen. 2008 Yquem

Sött 2 Medeldjupt gulorange. En tung, kryddig, något frän och träig doft med ett lite orent inslag av fernissa. En rökig botrytiston, goda fat och ett inslag av tång. Smaken startar tätt, rökigt och pepprigt. Ordentligt sött och med hygglig syra. Tuggbart, kryddigt och med kraft. En något bränd ton tillsammans med en växande beska påminner om pomeransmarmelad. Lite bråkigt och eldigt slut. 1997 Yquem

Sött 3 Djupare gulorange. Dov, tät doft med en mycket tydlig saffransdoft som närmast påminde om nybakade saffransbullar. Honung, en del botrytis och en fräsch citruston samt lite mango. En liten oren skitig ton fanns i bakgrunden – en provare liknade den vid doften av gamla tiders Xeroxkopior. Smaken är kryddig med en lite slank attack och mer måttlig sötma, delvis på grund av en friskare syra. Bra intensitet men med en beska som växer till sig och ger ett bittert, lite örtigt slut. 1990 Yquem

Sött 4 Tyvärr ordentligt korkat och inte alls njutbart. Jag avstår från att försöka tränga in bakom de elaka TCA-dimmornas slöjor. 1989 Yquem

Sött 5 Ljus bärnsten. Tät, något stum, utvecklad, oljig doft med rök, mogen frukt, honung, lite gummi och ylle. Tät, eldig söt attack med hygglig syra. Oljigt, tuggbart och rikt med en ordentligt rökig botrytiston. Igen växer en ordentlig beska till sig, men är här bättre balanserad av den tuggbara, oljiga munkänslan. Lång, rik, varm eftersmak med en känsla av något åldrad honung. Maffigt och riktigt, riktigt bra. 1988 Yquem

Sött 6 Orangegult. Tät, rökig, djup doft med en rejält mogen, gul frukt och ett inslag av rostat bröd. Värme, apelsinmarmelad och en liten ton av möbelpolish. Smaken är rejält kryddig med bra intensitet men en slankare kropp. Lite mindre oljigt och med en lätt örtig grön ton som tillsammans med en allt tydligare bitterhet dominerar eftersmaken. 1983 Ch Suduiraut

Sött 7 Bärnsten med vacker lyster. Rätt frän, volatil doft med lösningsmedelston, rök, alkohol, massor av saffran och kanske en möjlig liten korkton. Smaken börjar sött, rikt och ordentlig oljigt med en lätt eldighet. Rätt bra syra, tätt oljigt och fylligt med massor av saffran även i smaken. Lång, tjock eftersmak med en god grapefruktaktig beska som känns väl inbäddat i oljigheten.  Ett strålande vin även om alkoholen sticker upp en del i en eldig känsla och en liten oren ton finns i bakgrunden mot slutet, dock inte så den stör nämnvärt. 1983 Yquem

Nå, hur stora viner är det här egentligen? Klart är att när Yquem är bra, så är den i en klass för sig, med ett djup och en komplexitet som andra söta viner sällan uppnår. Ett par-tre av kvällens viner låg på den nivån, medan några var mest koncentrerade och rika utan någon större finess och med en beska som med åren blivit väl framträdande. Det var ju dock  slående hur Suduiraut närmast föll ur ramen i sällskapet, utan en chans att hävda sig. Somliga, med större erfarenhet av mer utmognade Yquemer än vi, kan säkert också hävda att alla kvällens viner egentligen var alldeles för unga och inte alls hade uppnått sin fulla potential. Salig Nils Stormby, som var en av världens ledande smalare av, och därmed expert på, Yquem hävdade till exempel runt 2007 att 1967 är ”den allra yngsta som är tänkbar /att dricka/, för efter det är de alla för unga”.  Hur som helst, alltid spännande att få vertikalprova en av vinvärldens storheter, tack till TE!

  1. 2008 Ch. Carbonnieux, 299 kr, 2-12, 14.5p
  2. 2008 «Y», 901 kr,12-2, 15.5p
  3. 2008 Ch d’Yquem, 2130 kr,0-0, 17.5p
  4. 1997 Ch d’Yquem,1881 kr, 4-1, 17p
  5. 1990 Ch d’Yquem, 2510 kr, 0-1, 16p
  6. 1989 Ch d’Yquem, 2270 kr, 1-4, –
  7. 1988 Ch d’Yquem, 2492 kr, 4-1, 18.5p
  8. 1983 Ch Suduiraut, 868 kr,0-7, 15p
  9. 1983 Ch d’Yquem,2246 kr, 5-0, 17.5p
Etsad flaska, för att undvika förfalskning? Kan nog vara motiverat...

Etsad flaska, för att undvika förfalskning? Kan nog vara motiverat…

/AK

Annonser