Category Archives: AuZone-provning

#1523 Valtellina

ValtellinaOmrådet Valtellina ligger i Lombardiet, i nordligaste Italien på gränsen mot Schweiz. Huvudsakligen görs röda viner av nebbiolo som här kallas chiavennasca. Odlingarna ligger ungefär 500 m över havet. Appellationerna är DOC Valtellina och DOCG Valtellina Superiore, med från väster till öster underområdena Maroggia, Sassella, Grumello, Inferno och Valgella. Utanpå detta finns sfursat (många möjliga stavningar) som görs med torkade druvor på samma sätt som amarone.

Första vinet var 2009 Barbarine Sassella från La Castellina, ljust, enkel doft med jordgubb och hallon, fruktig attack och strävt slut. Hyfsat, men inte så komplext.

2014 Inferno från den stora och oftast bra firman Nino Negri hade kryddig och fruktig doft och var lättdrucket med viss strävhet.

2008 Gattinara från Travaglini är ett piemontevin, men ingen kände att det inte skulle passa in. Smultron, mint, anis och kanske fat i doften. Fyllig, lång, mogen och sträv smak.

2002 Ca Francia Valgella från Balgera var ett tydligt korkinferno, till skillnad mot

2012 Inferno Riserva från Rainoldi som var litet och enkelt och aningen eldigt med en störande sötma. Övriga provare gillade dock vinet.

2000 Sforzato (Barrique) från Balgera hade rik och bärig doft med starkvinston, lång koncentrerad lite kokt smak. Mycket i vinet, men obalanserat, åldrat och alkoholstint.

Nästa sfursat var helt annorlunda, 2013 Sfurzat från Nino Negri var både rent och kraftfullt med bourgognelik doft och ung sträv och frisk smak. Många gissade fullt förståeligt på barolo på det här vinet. Notera att detta är inte samma vin som Negris Sfursat 5 stelle.

Sammanfattningsvis så är vinerna från Valtellina ganska trevliga och med en lagom tanninnivå och passar bra till lite rustik mat. Jag vet dock inte om man kan lära sig att skilja dem från halvbra piemonteviner. I vilket fall så är det är dags för mig att för första gången på länge plocka upp en La Tense Sassella på bolaget och dricka den till en fredagspolenta!

Tabellen
2009 Barbarine Sassella, La Castellina, 231 kr, 0-1, 14 p
2014 Inferno, Nino Negri, 300 kr, 0-1, 13 p
2008 Gattinara, Travaglini, 270 kr, 2-0, 16 p
2002 Ca Francia Valgella, Balgera, 200 kr, kork
2012 Inferno Riserva, Rainoldi, 250 kr, 3-1, 12 p
2000 Sforzato (Barrique), Balgera, 250 kr, 0-6, 13 p
2013 Sfurzat, Nino Negri, 296 kr, 4-0, 16 p

Sådana här distriktsprovningar är nog den typ av provningar jag tycker bäst om. Horisontal eller vertikal ger ofta för liten variation på vinerna medan många andra teman ger alltför stor spridning. På denna typ av provningar finns en gemensam ton hos vinerna att försöka komma ihåg; ett ideal för vintypen att försöka förstå.

ASi

Annonser

#1524 Mogen Chablis Grand Cru

Dagens tema var mogen Chablis grand cru, och Sven-Erik började med att berätta att det finns sju grand cru-plättar, eventuellt åtta, fransmännen har inte riktigt bestämt sig om La Moutonne ska höra dit. Totalt blir det ca 100 hektar, men bara 1% av totala produktionen. För mer teori, se t.ex. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Chablis_crus.

Så till vinerna. S-E betonade att vinerna skulle vara mogna, och det visade sig att inget var yngre än årgång 2005, dvs tolv år eller äldre. Erfarna provare säger att grand cru-vinerna behöver 10-15 år att mogna, så detta borde vara perfekt.

Vinerna provades i vanlig ordning blint.

  1. 2005 Vaudésir av William Fèvre.
  2. 2002 Les Preuses av La Chablisienne
  3. 2002 Blanchot av Domaine Laroche
  4. 2002 Bougros av Brocard
  5. 2005 Bougros av William Fèvre
  6. 2004 Les Clos av William Fèvre
  7. 2005 Grenouilles av La Chablisienne
  8. 2005 Les Clos av Domaine Laroche

2005 Vaudésir av William Fèvre känns ännu ungt och outvecklat. Doften är diskret, lite intetsägande; smaken något mer intressant med viss mineralitet. Förmodligen för ungt helt enkelt. 14p-, röstsiffror 0-2, pris 550 kr.

2002 Les Preuses av La Chablisienne är däremot inte för ungt. Här finns en mogen doft och smak av röda äpplen, grillade citroner och fin syra. Bra komplexitet och gott nu även om det förmodligen har passerat bäst före-datum med några år. 15p-, röstsiffror 1-0, pris 460 kr.

2002 Blanchot av Domaine Laroche är fint utvecklad och levererar en härlig syra och mineral med citrus och gröna äpplen och lång, nästan oljig konsistens. Bra komplexitet. 16p, röstsiffror 0-0, pris 540 kr.

2002 Bougros av Brocard är enastående. Färgen lite guldig, med stor doft och smak av marsipan, som en Sauternes, och med bibehållen syra och mineralitet. Stort vin på topp nu. 18p, röstsiffror 4-1, pris 600 kr.

2005 Bougros av William Fèvre kommer m.a.o från samma plätt som föregående vin, men annan årgång och annan producent. Doften skiljer sig markant; har en öppen, nästan kemisk (aceton) karaktär men dock angenäm med citrus och mineral; smaken är perfekt, med lång, fin balans mellan frukt och syra. Mycket citrus även här. Eventuellt något bättre om 3-5 år, men 17p, röstsiffror 0-1, pris 520 kr.

2004 Les Clos av William Favre har en öppen, angenäm karaktäristisk krutdoft (mineral) och god, frisk smak med frukt och syra. Det här är drickfärdigt, och perfekt nu. 16p+, röstsiffror 3-0, pris 590 kr.

2005 Grenouilles av La Chablisienne är för gammal om än karaktärsfull. Färgen har mörknat, doften drar mot bokna äpplen och smaken är något bränd med låg syra. Trots det, inte oävet, men hade förmodligen bort drickas för fem år sedan. 14p, röstsiffror 0-6, pris 390 kr.

2005 Les Clos av Domaine Laroche är det enda vin där jag uppfattar en ekkaraktär, både i doft och smak. Purister vill förmodligen inte ha ek i Chablis, men det är gott på denna nivå. Eken tar inte över, utan frukten och mineralerna känns hela vägen. Möjligen lite för låg syra för mig. 16p, röstsiffror 2-0, pris 500 kr.

Sammanfattningsvis så levererar dessa viner. Hög kvalitet till måttlig penning. Vinerna är förvånansvärt ungdomliga och friska. Endast La Chablisienne verkar ha problem med åldern. Det här är viner för chardonnay-vänner som inte vill ha pop corn-toner.

Tilltugget i form av bl.a. ostron gjorde inte kvällen sämre. Tack S-E.

/PW

 

#1520 – 20 år i AuZones tjänst m LH

LH introducerade sin jubileumsprovning med att informera om att den egna vinkällaren innehöll 63% riesling, 60% Tyskland och 38% Moselvin
Fördelningen avspeglades i mångt och mycket i dagens provning.

Evernote Snapshot 20170831 193411

Vin 1. Wehlener Sonnenuhr, Riesling 2004, Kabinett, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Joh. Jos. Prüm)
Ljusgul färg. Doft av honung, petroleum och lite citruszest. Aning metalliskt och med ett inslag av dill!

Rik, syradriven balanserad smak med begynnande mognad. Komplexitet, citrus och gröna äpplen. Elegant/lätt. Dansant frukt.

Vin 2. Zeltinger Sonnenuhr, Riesling 2001, Auslese, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Markus Molitor)
Guldgul färg. Komplex doft med mycket petroleum och firne. Gräddig läcker komplexitet med lite övermogna persikor. Botrytis och saffran.

Fyllig, mogen kraftig smak. Komplex med polish och firne. Bra läcker och mogen med snygg liten bitterhet i svansen.
– Några provare riktade kritik mot att detta vin saknar lite syra.

Vin 3. Wehlener Sonnenuhr, Riesling 1997, Spätles, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Joh. Jos. Prüm)
Gul färg. Komplex, elegant rik och läcker. Massor av honung, med flintig mineralitet.

Syradriven balanserad fruktdriven komplex och lite mognadstoner. Läcker god och lång smak med bra med syra!

Vin 4. Brauneberger Juffer-Sonnenuhr, Riesling 1999, Spätlese, Tyskland, Dusemonder Hof, Brauneberg, Mosel (Fritz Haag)
Gul färg. Stram, komplex, lång, mineralig och elegant. Lite honung i svansen.

Ung fruktdriven exotisk lite söt och ointegrerad men kul smak.

Vin 5.  Ürziger Würzgarten, Riesling 2003, Spätlese, Tyskland, Bernkastel, Mosel (Dr. Loosen)
Guldgul färg. Rik, gräddig, lång komplex doft med massor av frukt och en hint av fat? Apelsin, citron och marmelad.

Bra gräddig komplex exotisk smak med stor komplexitet och balans, aning vanilj?

Vin 6. Brauneberger Juffer-Sonnenuhr 10, Riesling 2005, Auslese, Tyskland, Dusemonder Hof, Brauneberg, Mosel (Fritz Haag)
Guldgul färg. Metallisk mineralig, fyllig komplex doft med örter och aning gräs.

Koncentrerad, kraftig smak med integrerad sötma och syra. Komplext och balanserat med snärtiga syror!

Vin 7. Graacher Domprobst, Riesling 2007, Kabinett, Tyskland, Graach, Mosel (Willi Schaefer)
Guldgul färg. Komplex exotisk frukt och citrus i doften med en hel del petroleum. Aning arrak efterhand.

Kraft och syradrivet, komplex med trevlig mognad. Lång och rik med varm citrus och äpple samt lite honung efterhand. Lätt bitterhet i svansen.

Vin 8. Lieser Niederberger Helden, Riesling 2002, Spätlese, Tyskland, Lieser, Mosel (Schloss Lieser)

Gul färg, Udda, instängd, stram doft. Metall och mineral.

Ointegrerad smak med batterisyrakänsla.

Kontroversiellt vin, flera provare hävdade att det var bäst och dessutom att den lite iffiga tonen var extrem mineralitet)

– Listan –

  1. Wehlener Sonnenuhr, Riesling 2004, Kabinett, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Joh. Jos. Prüm) 8,5 %, 0-0, 15,p Inköpt i Köln 2006 för €16,40 (156 kr) Gault Millau 89p
  2. Zeltinger Sonnenuhr, Riesling 2001, Ausles, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Markus Molitor 7,5 %, 0-2, 18p Inköpt i Hamburg 2003 för €13,90 (132 kr)
  3. Wehlener Sonnenuhr, Riesling 1997, Spätlese Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Joh. Jos. Prüm) 7,0%, 0-1, 18p Inköpt i Bernkastel 2001 för DM 24,75 (120 kr)
  4. Brauneberger Juffer-Sonnenuhr, Riesling 1999, Spätlese, Tyskland, Dusemonder Hof, Brauneberg, Mosel (Fritz Haag) 7,5 %, 0-0, 16p Inköpt i Bernkastel 2001 för DM 21,60 (105 kr) Gault Millau 88p
  5. Ürziger Würzgarten, Riesling 2003, Spätlese, Tyskland, Bernkastel, Mosel (Dr. Loosen) 8,5 %, 0-3, 16,5p Inköpt i Köln 2005 för €13,50 (128 kr) Gault Millau 88p
  6. Brauneberger Juffer-Sonnenuhr 10, Riesling 2005, Auslese, Tyskland, Dusemonder Hof, Brauneberg, Mosel (Fritz Haag) 7,0%, 8-0, 19p Inköpt i Köln 2006 för €28,05 (256 kr) Gault Millau 93p
  7. Graacher Domprobst, Riesling 2007, Kabinett, Tyskland, Graach, Mosel (Willi Schaefer) 8,0 %, 2-0, 18,5p Inköpt i Hamburg 2008 för €12,20 (119 kr) Gault Millau 87p
  8. Lieser Niederberger Helden, Riesling 2002, Spätlese , Tyskland, Lieser, Mosel (Schloss Lieser) 8,5 %, 2-2, 12p, Inköpt i Hamburg 2003 för €11,30 (107 kr)

/JT

#1517 2004 Brunello di Montalcino

PJ planerade in denna provning tillsammans med Olle redan för ett knappt år sedan. Nu blev den av med denna toppårgång från Brunello.

Lite teori och rön om Brunello di Montalcino gavs först, som att 2004 ska vara den tredje bästa årgången i modern tid efter 2010 och 2008.

IMG_7540

Dagens viner

1. 2004 Il Poggione Brunello di Montalcino

Fruktig doft med ungdomlig rikedom och komplexa lädriga toner, blåbär och lingon.

Kraftig tanninstinn lång smak med mycket mörk frukt, aningen metallisk. Bra syra  och aning lingon i svansen.

2. 2004 Altesino Brunello di Montalcino Montosoli

Mogen eterisk fyllig läcker doft. Strama toner med plommon, svarta vinbär och björnbär.

Syradriven, traditionell, stram, komplex smak med elegans och stringens!

3. 2004 Podere Salicutti Brunello di Montalcino Piaggione

Exotisk doft med massa plommon och peppa. Rik/söt örtig doft med lätt gräsiga övertoner.

Torr, eterisk, tanninstinn smak med fattig frukt och traditionellt brunellogrepp i tanninerna.

4. 2004 E. Fuligni Brunello di Montalcino Riserva

Rik doft med mycket fat, lyxig velourig med svarta vinbär/cassis. Fyllig och bra komplexitet, otypisk!

Syradriven lång fyllig fruktstinn smak med kaffe och kryddor.

– Det här vinet tyckte jag påminde om en lyxigare Chianti Classico riserva..

5. 2004 Ciacci Piccolomini d’Aragona Brunello di Montalcino Riserva Vigna di Pianrosso

Komplex fatig doft med rik frukt och mycket kaffe. Fylligt och långt.

Klassisk tannindriven balanserad frukt och strävhet. Elegant komplexitet och väl sammanhållen utan att vara “vulgo”

6. 2004 Siro Pacenti Brunello di Montalcino

Elegant lätt metallisk doft med eteriska komplexa toner. Stram och stringent, lätt.

Tanniner och återhållen frukt i smaken med eleganta, slanka drag och lättare anslag.

– Klart ljusare färg än de andra vinerna

7. 1997 Barone Ricasoli Chianti Classico Castello di Brolio

Köttig, djurisk, rik, komplex och stallig doft med kaffe, cassis och plommon,

Syltig och modern men med balanserad frukt och syra. Lätt metallisk och lite övermogen känsla. Kirsch och plommon.

– Dagens slamkrypare, en standard Chianti Classico som man borde känt igen, 7 år äldre dessutom..

IMG_7598

Listan (inköpspriser och datum)

  1. 2004 Il Poggione Brunello di Montalcino, 336kr 2009, 0-6,  15,5p
  2. 2004 Altesino Brunello di Montalcino Montosoli. mag. 1042kr 2009, 2-2, 18,5p
  3. 2004 Podere Salicutti Brunello di Montalcino Piaggione, 551kr 2009, 0-7, 14p
  4. 2004 E. Fuligni Brunello di Montalcino Riserva, 668kr 2009, 5-2, 17,5p
  5. 2004 Ciacci Piccolomini d’Aragona Brunello di Montalcino Riserva Vigna di Pianrosso, 599kr 2010, 7-2, 18p
  6. 2004 Siro Pacenti Brunello di Montalcino, 741kr 2010, 3-4, 15p
  7. 1997 Barone Ricasoli Chianti Classico Castello di Brolio, 230kr 2001, 7-1, 16.5p

/JT

#1516 Sherry, fino och manzanilla

Höstens andra ordinarie provning handlade om sherry och specifikt fino och manzanilla.

Jan Lindroth hade plockat fram några olika exempel på finos från Jerez och Montilla Moriles. Några av dessa finos från Jerez var specifikt från Sanlúcar de Barrameda och alltså Manzanillas. Nedan en beskrivning av de olika vinerna.

IMAG4602

Vin nr 1. Lustau, Lustau Puerto Fino. Ljust gul, salt, lite jäst, citrus och mineral i doften, smaken torr och stram, hög syra, jäst, citus och sälta. Allmänna kommentarer var rieslinglik, nötter, lite kemisk och jästig.

IMAG4609

Vin nr 2. Manzanilla La Gitana En Rama, Bodegas Hidalgo La Gitana. Guldgul i färg, doften lite nötter, jäst, trä, sälta och mognad/oxidation. Jag hittade nötter, jäst, trä, alkohol och oxidation i smaken. Gamla äpplen, marsipan och lite sötma i den något trötta eftersmaken var några av de allmänna synpunkterna.

IMAG4610

Vin nr 3. Alvear Fino En Rama 2012, Alvear. Färgen ljust guldgul, doften gammalt smör, nötter, citrusskal, jäst och murket trä och smaken viss syra, sälta, grönmögelost, lite citrus och jäst. Kollegorna hittade marsipan, vanilj och ”fetma” i doften. Smaken oljig, fyllig och kanderade citrusskal.

IMAG4611

Vin nr 4. La Bota de Fino 68, Equipo Navazos. Bronsgul färg, fat, mognad, jäst och lite ost i doften. Fat, trä, torrhet och lite oxidation i smaken. Medlemmarna tyckte vinet doftade bränt bröd, oxiderat, diskret och hade en avrundad smak med mindre syror.

IMAG4613

Vin nr 5. Manzanilla Pasada Pastrana, Bodegas Hidaglo La Gitana. Ljust guldgula färgtoner, mineral, salt, jäst, citrusskal och kalk i doften. Smaken bjöd på citrus, sälta, kalk och lite trä. Andra kände sesamkaka, hasselnötter/valnötter och lite oxidation i doften och ärtskott och sälta i den lite oxiderade smaken.

IMAG4614

Vin nr 6. Fino Tradicion, Bodegas Tradicion. Guldgul, ngt lösningsmedel, jäst och nötter i doft. Smaken hade smör, gammal ost, sälta och jäst. Kakdeg, mandeltoner och nougat samt fet och fyllig smak hördes från flera.

IMAG4615

Vin nr 7. Gran Barquero Fino En Rama, Perez Barquero. Guldgul färg, doft av jäst, trä, fat och lite oxidation. Smaken salt, torr, mineral och eftersmaken stram och lång. Simbassäng/finodoft med spretig smak med syra, alkohol och citrusskal sades runt bordet.

IMAG4617

Vin nr 8. Antique Fino, Fernando de Castilla. Bronsfärgad, doft av gammalt smör, jäst, trä och aprikos. Smaken uttorkat trä, ammoniak, sälta och syra. Örtig, rå potatis, komplex, nötig med oxidation och fräsig syra tyckte några.

IMAG4619

 

Sammanfattningsvis en mycket intressant och, i alla fall för mig, provning som gör att jag kommer dricka mer sherry (inte minst fino och manzanilla). Till detta bidrog även de olika tilltugg vi fick efter provning och som visade vilka utsökta matviner detta är.

 

  1. Lustau Puerto Fino, Lustau, Jerez, druva Palomino Fino, 15%, 125:-
    0/3/9, 13p
  2. Manzanilla La Gitana En Rama, Bodegas Hidalgo La Gitana, Jerez, druva Palomino Fino, 15%, 115:-
    1/0/9, 14p
  3. Alvear Fino En Rama 2012, Alvear, Montilla Moriles, druva Pedro Ximenez, 15%, 95:-
    1/2/9, 13,5p
  4. La Bota de Fino 68, Equipo Navazos, Jerez, druva Palomino Fino, 15%, 262:- 0/0/9, 15p
  5. Manzanilla Pasada Pastrana, Bodegas Hidaglo La Gitana, Jerez, druva Palomino Fino, 15%, 145:-
    1/1/9, 14p
  6. Fino Tradicion, Bodegas Tradicion, Jerez, druva Palomino Fino, 15%, 262:-
    2/0/9, 14p
  7. Gran Barquero Fino En Rama, Perez Barquero, Montilla Moriles, druva Pedro Ximenez, 15%, 162:-
    2/1/9, 15,5p
  8. Antique Fino, Fernando de Castilla, Jerez, druva Palomino Fino, 17%, 213:- 2/2/9, 14,5p

//TB

 

#1509 Mallorca runt

Efter en veckas rundresa och vinprovning på Mallorca i slutet av januari hade Jonas G med sig ett antal flaskor i bagaget och i början juni ställde han till med en rundtur bland Mallorcas vingårdar. Intressant, mestadels gott och av varierande kvalitet. Emellanåt kanske lite väl strävt.

Alla vinerna kom från Mallorcas två DO men det finns också två områden som erkänns regionalt. Bland druvorna på Mallorca märks Manto Negro, Callet, Gorgollassa, Cabernet Sauvignon, Syrah, Merlot och Tempranillo.

1. Veran 2011, Finca Biniagual, Binissalem

Rustikt vin med vanilj och fat i doften som var läckert mogen. Mjuk och god med charkuterier och rökigt bacon i smaken. Balanserad och rätt elegant.

2. La Llebre 2015, Conde de Suryot, Pla i Llevant

Tunn och tanninrik i doften som inte var särskilt insmickrande. Rivigt sträv och avvisande i munnen. Grov och alldeles för lite frukt.

3. Serral 2014, Can Ramis, Binissalem

Bärig och lättsam i doften med elegant och balanserad smak med lång efterdyning. Bra frukt och tanniner.

4. Estel Estgima2015, An Negra, Pla i Llevant

Lingon, frukt och lite skumbanan i doften, bärigheten återkom i smaken. Mjuk, följsam och god om än lite alkoholstinn.

5. Negre Bocchoris 2015, Tianna, Pla i Llevant

Tunn och ganska intetsägande i doften. Knuten med viss aning av mynta. Rund och balanserad i smaken med frukt och en del tanniner. Vinet dog dock rätt snabbt i glaset.

6.Memories de Biniagual 2012, Finca Biniagual, Binissalem

Lätt och ljus doft med skogshallon och lite blommighet. Väl sammansatt, god och lätt i munnen med frisk fruktighet.

7. Sa Rota Reserva, Bodegas Bodoy, Pla i Llevant

Söt och syltig med kryddighet i doften,. Maffig i smaken med fat, rondör och täthet.

8. Reserva Privada 2012, Macia batle, Binissalem

Mogen och anistoner i doften och viss stallighet. Fruktig och balanserad i smaken med bra syra och längd. Riktigt bra och kvällens klara vinnare.

Vin, pris, röster (bäst-sämst), betyg.
1. Veran 2011, Finca Biniagual, Binissalem, 2011, 200 kr, 0-1, 14
2. Serral 2014, Can Ramis, Binissalem, 328 kr, 1-1, 13,5
3. Serral 2014, Can Ramis, Binissalem, 154 kr, 3-2, 14,5
4. Estel Estgima2015, An Nega, Pla i Llevant, 287 kr, 0-4, 13
5. Negre Bocchoris 2015, Tianna, Pla i Llevant , 159 kr, 0-0, 14
6. Memories de Biniagual 2012, Finca Biniagual, Binissalem, 190 kr, 1-1, 15
7. Sa Rota Reserva, Bodegas Bodoy, Pla i Llevant , 190 kr,1-3, 14,5
8. Reserva Privada 2012, Macia batle, Binissalem, 302 kr, 6-0, 15,5
//JL

#1506 Champagne 2008

2008 är hyllad som en stor årgång i Champagne. JT tyckte vi skulle undersöka hur det ligger till med den saken och ställde upp några 08-or mot ett urval av andra årgångar, som vanligt allt blint, förstås.

IMAG2334~2-20170628-214354991

Första vinet har en finstämd doft med lite jäst, bröd och humle. Känns ungt och har också en lite lustig, frän ton. Smaken är frisk och stram med bra mousse och kanske en något oren biton. en del brödighet och en bra, växande mineralton i eftersmaken. Hygglig längd, men lite enkelt.
2004 Vilmart, Coeur de Cuvée Inte fullt så ungt som jag tyckte. Borde ha presterat bättre.

Andra glaset bjuder på en dov och tät, rätt åldrad doft med sherrytoner/oxidation. Lätt brända toner och svamp och kola. Smaken öppnar friskt, rikt och krämigt. God syra och tjockt i munnen. Utvecklat, med rätt trött frukt. tuggbar, lite besk eftersmak. Bra tryck, men måttligt med charm.
2002 Pol Roger  Märkligt åldrat. Skadad flaska? På en Pol Roger-vertikal som Ward Wines ordnade Var 02-an klart bättre, men fortfarande var den ordentligt utvecklad och lita av sherrytonen fanns där igen. Inget att ligga länge på, skulle jag tro.

Ung, druvig och kryddig doft med bra djup. Inslag av kåda, guava, päron, parfym och krossad flinta. Frisk och krämig attack med en del rondör och bra mousse. Rätt kraftfull smak med bra syra, kanske aningen grovhugget. Lång, brödig eftersmak med hygglig mineralitet. Bör nog lagras något år till.
2006 Deutz Brut Millésimé

Ung, kryddig, frisk och fräsch doft med en viss svavelton. Stramt med toner av rök, humle och tändsticksplån. Frisk, stram, ren smak med bra mousse. Frisk syra och snyggt, men utan alltför mycket djup. God, kryddig eftersmak med en del mineralitet och en liten, god grapefruktbeska. Gott, men lagra gärna något år.
Charles Heidsieck NV (2009/2010) En alldeles utmärkt standardcuvée, som dessutom blev kvällens vinnare!

Ung, aromatisk, druvig doft med päron, citrusskal, tutti frutti och en liten dammighet. Bra mousse och bra, frisk syra. Bra intensitet och markerade, växande, tuggbara mineraler. Torr, stram och något krävande eftersmak. Gott och min favorit i kväll, men bör lagras.
2008 Pol Roger

Rätt fyllig och öppen doft med gul frukt, banan och en viss dammighet. Frisk, rätt snygg och ren attack. Kryddigt med markerad mineralbeska och lite låg frukt. Torr, mineralisk, rätt dammig eftersmak. Ointressant, på något vis.
2008 Deutz Brut Millésimé Hm, jag som trodde jag gillade Deutz stil. Kanske är den för ung, helt enkelt.

Kryddig doft, lite enkel och snål doft med kåda, lite kött, hyacint och aningen åldrade äpplen. Något frän attack, men bra mousse och god syra. Hyfsat djup och bra, växande mineralitet, som dock blir väl besk mot slutet. Tuggbar men lite enkel eftersmak med bra längd.
2008 Vilmart, Coeur de Cuvée Klart roligare än 04-an, men kändes rätt spretig nu. Åter ett lagringsobjekt.

Läckert öppen och yppig doft med rostade toner, gul frukt, lite målarfärg och apelsinmarmelad i en oxidativ stil, fast på ett mer positivt och, förmodligen, avsiktlig stil än pol Rogers 02-a. Frisk, krämig, dov attack. Bra syra och utvecklad, kanske något trött, bränd frukt. Bred, tuggbar, mineralstinn smak, men framträdande beska efteråt.
2008 David Leclapart, Premier Cru L’Apôtre Något av en vattendelare, där somliga i församlingen älskade den oxidativa stilen, medan andra tyckte den var för trött.

Tabellen. Priserna är utpriser.

  1. 2004 Vilmart, Coeur de Cuvée, 970 kr, 1-3, 14p
  2. 2002 Pol Roger, 627 kr, 0-3, 16p
  3. 2006 Deutz Brut Millésimé, 552 kr, 1-2, 15 p
  4. Charles Heidsieck NV (2009/2010), 457 kr, 5-1, 16,5p
  5. 2008 Pol Roger, 549 kr, 2-0, 17,5p
  6. 2008 Deutz Brut Millésimé, 599 kr, 0-2, 14,5p
  7. 2008 Vilmart, Coeur de Cuvée, 923 kr, 3-1, 15,5p
  8. 2008 David Leclapart, Premier Cru L’Apôtre, 1146 kr, 2-2, 16,5p

Kul att få en överblick över 08-orna och särskilt med jämförelserna med lite äldre årgångar. Tack Johan!

/Anders K