Category Archives: AuZone-provning

# 1560 Van Volxem II

Van Volxem butts

Roman Niewodniczanski, försök uttala det namnet rätt, ni… Nå, det finns ett enklare sätt att benämna den åsiktsfulle och driftige ägaren av vingodset van Volxem i Wiltingen i Saar. För enkelhets skull säger de tyska vinälskarna helt enkelt Niewo. År 2000 tog han över van Volxem och med pengar bakom sig från familjen som ligger bakom storsäljaren Bitburger Pils, producerar han och hans team rieslingviner med en ambition som ligger på högsta nivå. Att firman dessutom har tillgång till några av de högst ansedda bland Saars vingårdar, gör inte saken sämre. Större delen av Van Volxems viner ligger i en vinstil som kan beskrivas som nästan torr. En sen skörd av fullmogna viner ger en mogen frukt och en syra som, trots läget i Saar, inte alltid upplevs som fullt så framträdande som annars ofta är fallet. På den relativt korta tiden sedan Niewo tog över, har van Volxem uppnått ett anseende som en av Saars bästa producenterna av torra viner. Jo, man gör en mindre mängd söta viner också och de få jag har provat har varit sensationellt bra, men dagens provning handlar om firmans huvudsakliga vinstil från deras tre absoluta topplägen Scharzhofberger Pergentsknopf, ”P”, Altenberg Alte Reben och Gottesfuss Alte Reben. Den senare vingården med 120-åriga vinrankor på egna rötter.

Vi börjar med ett vin som har en tät och dov doft med tyngd, mogen frukt, honung och inlagda persikor.
Smaken är knappt halvtorr och har en bra, frisk syra. Tät, närmast massiv, växande smak. Tuggbart och läckert. Lång, djup, mineralisk eftersmak. Strålande!
2012 Scharzhofberger P, 17p, 1-2.

Tvåan har en läckert kryddig, mer utvecklad och tydlig rieslingdoftmed tät, rätt mogen frukt åt citrushållet, mest grapefrukt. Aromatiskt, kanske ett stick av etylacetat. Snyggt och välbyggt.
Smaken har en aning mer sötma vilket initialt ger ett något saftigt intryck, men den goda syran friskar upp smaken, som är läckert kryddig. På det hela taget mindre fullödigt och djupt än föregångaren. Slutar friskt, kryddigt och aningen mineralbeskt och sötman sticker upp lite grann igen.
2008 Scharzhofberger P. 17p, 1-1

Även trean har en mer mogen rieslingdoft. Snyggt med en hel del tyngd. Honung, rosor, aprikoser och lite citrus.
Smaken är åt det saftiga, halvtorra hållet med en mullig, mogen frukt och en god syra. Bra bredd och stilfullt. Lång, markant mineralisk, kryddig eftersmak som är något krävande med sin markerade mineralbeska.
2008 Altenberg Alte Reben, 17p, 3-0. Dagens vinnare.

Fyran känns än mer utvecklad med tydliga petroleumtoner och en aning gummi. Bra djup och täthet med mogen frukt och tyngd.
Smaken är drygt halvtorr med tydligt söt, mullig frukt. Dovt och med en känsla av värme. Lite lägre syra. Oljigt, tuggbart och något tungt. Dov eftersmak med grapefruktbeska. Maffigt, men väl beskt.
2009 Altenberg Alte Reben. (14 g/l restsötma). 15,5p, 0-2. Ett av de två minst populära vinerna i kväll.

Femman har en aningen återhållen doft med bra djup och mogen frukt. En viss ton av diesel och möjligen en aning av en volatil ton.
Halvtorr, saftig attack med en riktigt bra, uppfriskande syra som ger en pigg känsla. Växande, kryddig, ren och snygg smak, Kryddig, läckert mineralisk eftersmak med stor längd. Klass!
2010 Scharzhofberger P, 19p, 2-1.

Ungdomligt frisk och ren rieslingdoft med honung, mint och rosor. Persikor och grapefrukt. Någon mognadston.
Halvtorrt med en god, frisk, tuggbar syra. Snygg och ren frukt. Härlig intensitet och extremt lång, mineralisk eftersmak med en god grapefruktbeska. Läckert!
2012 Gottesfuss Alte Reben, 18,5p, 2-4. Öven det vinet minst populärt.

Att sjunde vinet är mer utvecklat syns redan på den djupare gyllengula färgen. Även doft är tät och utvecklad med en lätt örtig, vegetal ton. Rätt fräscht och snyggt med grapefrukt och en liten, liten aning etylacetat.
Smaken öppnar med en påtagligt sötma på grund av en lite lägre syra. Frukten är mullig och mogen med honung och torkad frukt. Tyngd och mognad. Massiv mineralitet efteråt med en lite trött frukt och en påtaglig beska. lite för åldrat för min smak.
2004 Gottesfuss Alte Reben, 14,5p, 1-2.

Sista vinet är än mer moget med sin djupa, mörkt gyllene färg och en tät, dov, utvecklad doft med Firne, honung, petroleum, grapefrukt och en lätt örtighet.
Smaken är rejält tät och söt. Tungt med mogen persikofrukt och en del ädelröta. Syran är åt det lägre hållet och slutet är dovt med grapefruktbeska. Häftigt men väl tungfotat.
2006 Gottesfuss Alte Reben, 15,5p, 3-1.

I stället för den vanliga tabellen får ni data om vinerna i form av en bild på Jacks ”lap”. Mina poäng och röstsiffrorna i texten ovan.

Van Volxem lapp

En fantastiskt spännande provning. Det var speciellt att få prova ett sådant urval av van Volxems tre torra toppviner. Bara att buga och tacka Jack för det!

/Anders K

Annonser

#1559 Champagne 2002 mot 2008

Jack G och Johan T hade slagit sig ihop för att låta oss få jämföra några olika champagner från 2002 och 2008. Om jag förstod försnacket rätt förespråkade Jack 2008 (som han menade skulle bli bättre om man gav dem lite mer tid) medan Johan höll på 2002 (för deras renhet/”cleana”).

De berättade även om den jämförande provning som hållets av ett antal experter (Jancis Robinson MW, Giles Fallowfield m.fl.). Utslaget där blev en knapp seger för 2002. Men nu var det alltså dags för AuZones egna experter att testa!
IMAG7510

Vin nr 1. Legras & Haas, Millésime 2002. Bröd, jäst, mineral och gul frukt i doften, smaken gul söt frukt, syra, kanderat citrusskal och bra mousse. Allmänna kommentarer var gräddigt, hasselnötter, russin och söt frukt. Ett underbart vin tyckte de flesta och gissade på 02.
IMAG7523

Vin nr 2. Legras & Haas, Millésime 2008. Doften stram, lite metallisk och citruslik. I smaken hög syra, torr gul frukt och lång eftersmak. Här gissade flera på en Blanc de Blancs och de hittade aromatiska rieslingtoner, grönpeppar i den lite tunna/anemiska smaken. 08 tror de flesta.
IMAG7525

Vin nr 3. Diebolt-Vallois, Fleur de Passion 2002. Lite stickig citrus, ngt trä, mineral och, tyvärr, blöt kartong i doften. Smaken stum och kort. Tyvärr defekt flaska så den utgick ur omröstningen.
IMAG7526

Vin nr 4. Diebolt-Vallois, Fleur de Passion 2008. Lite vegetal, passionsfrukt, mineral i den lätta doften. Syra, bornyr, passionsfrukt och stram eftersmak. Tropisk frukt/passionsfrukt hittade flera som även hittade en mineralitet i detta vin som hade en tydlig Blanc de Blancs profil.
IMAG7527

Vin nr 5. Dom Pérignon 2006. Doft av fat/trä, jäst, lite stickande kemiska toner och kalk/mineral. Smaken fat/trä, kalk/mineral och jästtoner. Någon liknade detta vid en vit bourgogne som körts i en sodastreamer. Beska, toffé och honung kände andra som var lite oense om syran (hög/låg).
IMAG7528

Vin nr 6. Mailly, Blanc de Blancs 2002. Jag kände mogen gul frukt, bokna äpplen, mineral och kanderade citrusskal i doften och gula äpplen, fat, syra och mineral i smaken. Många kände som jag bokna äpplen men även fat, fallfrukt och vegetala toner. Gissningarna gick mot 2002.
IMAG7529

Vin nr 7. Roederer, Cristal 2002. Doften kompakt med citrus, lite fat och mineral. I smaken syra, mineral, citrus och fat. Ett snyggt vin med lysande balans, mogen persika och bra syra i smaken. En mycket bra 02 tyckte flera.
IMAG7530

Vin nr 8. Roederer, 2008. Citrus, lite rostat bröd, jäst och gul frukt i doften, i smaken rostat bröd, syra, bra mousse och passionsfrukt. Här gissades på en Blanc de Blancs från 08. Några hittade rök, humle, persika och röd frukt samt lite hård syra.
IMAG7531

Sammantaget en mycket kul provning med goda champagner. Viken årgång är då bäst?! Jag tycker 2002 nu men kan ej förutsäga vad som blir av 2008 med mer lagring. Skall jag gissa tror jag de blir något liknande som 02.

  1. Legras & Haas, Millésime 2002, 100% Ch, 287:- (2010) 0/1/12, 17p
  2. Legras & Haas, Millésime 2008, 100% Ch, 345:- (2014) 0/1/12, 15,5p
  3. Diebolt-Vallois, Fleur de Passion 2002, 100% Ch, 465:- (2008), utgick
  4. Diebolt-Vallois, Fleur de Passion 2008, 100% Ch, 899:- (2018) 0/3/12, 15p
  5. Dom Pérignon 2006, 60% Ch 40% Pn, 900:- (2015), 3/5/12, 16,5p
  6. Mailly, Blanc de Blancs 2002, 100% Ch, 500:- (2018), 4/1/12, 18p
  7. Roederer, Cristal 2002, 45% Ch 55% Pn, 1500:- (2015) 3/1/12, 17p
  8. Roederer, 2008, 30% Ch 70% Pn, 549:- (2015) 2/0/12, 16,5p

//TB

#1557 Sherry – distriktet som börjar ta plats

Pano

Torsdagen den 24 maj träffades vi på en ny och förunderligt vacker plats för att avnjuta sherry av olika slag. I stället för att ta oss till Zonen V på Gärdet, blev vi hembjudna till kvällens provningsledare, SOJ. Högt upp i ett hus på Fredhällsklippan njöt vi av gott vin, gott tilltugg och en förunderlig utsikt över Mälaren.

De åtta viner vi provade var följande:

Glas

 

Vin 1. La Goya Manzanilla
Gyllengul med en doft av grapefrukt och persikor. Det gick också att ana toner av bränt socker, russin och pumpernickel.

Vinet var smörigt och en aning tjockt i munnen. I smaken fanns också grapefrukt, en aning bränt socker i eftersmaken och en eldig svans.

Vin 2. Colosia Fino
Ljust gyllengul till färgen. Lite sluten doft där det gick att ana toner av rabarbersaft, blommor och gräs. En aning av mandel.

Smaken drog åt örter, gräs och fläderbloms. Här fann några även en god sälta.

Kvällens förlorare tillsammans med nr.4.

Vin 3. Fino Inocento
Ljust gyllengul med en något sluten doft av mandel och marsipan. Detta vin hade en tydlig florton.

I smaken kunde man känna en ton av något bittra örter och kåda. I eftersmaken utkristalliserades en lätt smak av bränt socker. Lång, eldig eftersmak. Smakrik.

Vin 4. Fino Especial La Panesa
Gyllengul färg och en lite sluten doft, där man kunde urskilja grapefrukt, gräs och målartvätt.

I smaken en ganska tydlig ton av bittra örter, kåda, gräs och maskrosstjälkar. Lång, lite eldig eftersmak med malörtsbeska. Oerhört krävande.

Tillsammans med nr 2 kvällens förlorare.

Vin 5. Amontillado
En något mörkare gyllengul färg med en doft av karamell och gräddkola. Där fanns också ett drag av mintighet tillsammans med russin, bränd mandel och mandelmassa.

Smaken var balanserad samt kraftig och lite bränd, som av bränt socker. Där fanns också en viss örtighet som drog åt det bittra. Eftersmaken var lång och eldig.

Vin 6. Palo Cortado Antique
Färg som av rött guld. Doften söt och knäckig med toner av karamelliserat socker, grädde, mandelmassa, vanilj och även lite kaffe.

I smaken återfanns det smälta sockret, men nu ordentligt bränt, samt en aning grädde. Förutom det fanns en hel del bittra örter och gräs. Eftersmaken eldig och lite kryddig.

Vin 7. Oloroso Pata de Gallina
Brunröd och gyllene färg. Doft av karameller, kola och grädde. Lite i bakgrunden en aning av målarfärg.

Smaken var komplex med brända toner och bittra örter, men också russin och torkad frukt. Lång, eldig eftersmak.

Kvällens vinnare.

Vin 8. Noe PX Vors
Ogenomskinlig, lite grumlig, gyllene till färgen. En dominerande doft av katrinplommon, men även av russin och melass.

Den enda söta sherryn denna provning. Smaken var mycket söt med toner av torkad frukt, framför allt katrinplommon.

Butts

 

Listan

  1. Delgado Zuleta La Goya Manzanilla Palomino Fino 15% 77 kr 0-1
  2. Guitiérrez Colosia Colosia Fino Palomino Fino 15% 75 kr 0-2
  3. Valdespino Fino Inocente Palomino Fino 15% 100 kr 1-1
  4. Emilio Hidalgo Fino Especial La Panesa Palomino Fino 15% 250 kr 0-2
  5. Juan Piñero Amontillado Palomino Fino 18,5% 130 kr 1-0
  6. Fernando de Castilia Palo Cortado Antique Palomino Fino 20% 320 kr/50 cl 1-1
  7. Emilio Lustau Oloroso Pata de Gallina Palomino Fino 20% 160 kr/37,5 cl 5-0
  8. Gonzales Byass Noe PX Vors Pedro Ximenez 15% 239 kr/37,5 cl 0-1

/AR

#1558 Mencia

Förra gången jag var på en menciaprovning i AuZone var omkring 2001 (?). Då var mencia en ny upptäckt, med några slående prisvärda och ganska bra viner. Efter provningen då var jag dock besviken, det fanns visserligen viner som var dyrare än de jag tidigare druckit, men de var knappast bättre. Sen dess har jag druckit någon enstaka, som dock varit dödad av faten. Undertecknad gillar inte alls viner med kakaokaraktär från hårt brända fat, vilket tyvärr är vanligt i Spanien.

Druvan mencia odlas huvudsakligen i den del av Spanien som ligger rakt norr om Portugal, och där mest i Bierzo. På provningen var också tre viner  från Ribeira Sacra och ett från Monterrei med. I Portugal kallas druvan jaen men den förekommer knappast oblandad.

Till vinerna:

2012 Aires de Vendimia, Jose Antonio Garcia, Bierzo, hade liten doft, besk fatsmak, låg syra och frukt.

2015 Penapedre, Alberto Nanclares, Ribeira Sacra, 60% mencia, 30% garnacha. Doft av röd frukt, ett lätt vin med tanniner, mycket ungt och lite kartigt.

2015 Finca Meixeman, Guimaro, Ribeira Sacra, 80% mencia. God kryddig och blommig doft, påminnande om syrah. Lång frukt, bra syra, lite fatkaraktär och bra balans. Finns på ett bolag nära dig, rekomenderas!

2014 Lacima, Dominio Do Bibei, Ribeira Sacra. Nästan doftlöst, lätt, surstävt, ek.

2015 Moncerbal Corrulon, Descendientes de J. Palacios, Bierzo. Ett vin från den mest namnkunniga producenten av mencia, visserligen dyrt men priset är ändå mindre än en tredjedel av toppvinet La Faraona. God doft, med frukt och björnbär, ganska lätt men lite strävt och viss kakaobitterhet. Vinet imponerade tyvärr inte på undertecknad.

2015 Gorvia Tinto, Quinta da Muradella, Monterrei hade en härlig violdoft men också väl ung och lätt smak.

De två vinerna nedan avvek kraftigt från de övriga med mycket högre koncentration. Vinerna innan var ganska mörka, medan dessa var närmast svarta. Jag hörde vissa invändningar mot balansen, (jag höll ej med), och det mogna av dem vann helt överlägset kvällens omröstning.

2012 Tebaida Nemesio, Casar de Burbia, Bierzo, var svart med dragning åt blått, god doft av aska och färsk ved, lång koncentrerad smak med syra, tanniner och igen aska. Riktigt god smak där kanterna kommer att jämnas ut med lite högre ålder och vinet blir då som nästa:

2007 Leiros, Luzdivina Amigo, Bierzo, svart med dragning åt brunt, en god animalisk doft som drog åt blöt hund. Smaken var kompakt, lång, sträv med igen aska och trots denna beskrivning balanserad och bäst denna kväll.

Tabellen
2012 Aires de Vendimia, Jose Antonio Garcia, Bierzo, 233 kr, 0-0, 11p
2015 Penapedre, Alberto Nanclares, Ribeira Sacra, 376 kr, 0-4, 13p
2015 Finca Meixeman, Guimaro, Ribeira Sacra, 249 kr, 0-2, 15p
2014 Lacima, Dominio Do Bibei, Ribeira Sacra, 370 kr, 0-3, 10p
2015 Moncerbal Corrulon, Palacios, Bierzo, 1113 kr, 1-2, 12p
2015 Gorvia Tinto, Quinta da Muradella, Monterrei, 352 kr, 2-1, 14p
2012 Tebaida Nemesio, Casar de Burbia, Bierzo, 383 kr, 2-0, 16p
2007 Leiros, Luzdivina Amigo, Bierzo, 293 kr, 7-0, 17p

Således dålig korrelation mellan pris och kvalitet, de två sista hade mycket högre kvalitet och koncentration utan att kosta mer. Tyvärr vet jag inte alls hur man får tag i dem. Sista vinet demonstrerade att 10 år är en bra ålder för en välbyggd mencia och glädjande var att inget av vinerna var egentligen överfatade med mina mått.

En vecka  senare provade jag om 2015 Finca Meixeman hemma, och då blev jag aningen besviken. Den var kantigare än jag kom ihåg, så jag föreslår att man sparar den ett år till och öppnar sen.

ASi

#1556 Clos des Papes vertikal

Det är lätt att gilla (de röda) vinerna från Châteauneuf-du-Pape. Genom blandningen grenache-syrah-mourvèdere (GSM), och ibland några procent ”annat”, så får man fram viner med söt frukt och lagom mycket syra och tanniner med ljup och komplexitet, som går att dricka tämligen unga, men som utvecklas med lagring. Som kvällens värd, Markus Klasson, sa: ”Jag började i södra Rhône, men har nu alltmer börjat uppskatta vinerna från norra Rhône” (syrah). Så kan det vara, men det finns massor av toppenviner från södra Rhône. Ett av dessa är Clos des Papes med 65% grenache, 20% mourvèdre, 10% syrah och 5% ”annat”.

Första vinet har en mellanröd färg; en öppen, utvecklad doft med massor av grenache (jordgubbar). Fyllig, eldig smak med pepprighet och söt frukt. Typiskt grenache-vin. Utvecklad och god nu. Gissar på ca tio år gammal.
Svar: 2011 Clos des Papes

Andra vinet är betydligt mörkare, nästan blåsvart. Doften är ungt knuten med en trevlig örtighet. Smaken är outvecklad med mycket frukt, en hel del tanniner och balanserande syra. Bra vin, om än något ung. Gissar på max fem år gammal.
Svar: 201o Clos des Papes

Tredje vinet börjar få en lätt tegelfärg, även om det fortfarande är ganska mörkt. Doften är utvecklad med höstlöv, svamp och viss brett, inte de söta primäraromerna. Smaken är fyllig, eldig och fruktig, men till skillnad från doften så anar man att det behöver några år till för att nå zenit. Det bör vara ca tio år.
Svar: 2009 Clos des Papes

Fjärde vinet har en tydlig tegelfärg. Doften är härligt öppen med tobak och mörk frukt (mer syrah-morvèdre än grenache). Smaken är lång och utvecklad med perfekt balans mellan frukt, syra och tanniner.  Perfekt att dricka nu, och kvällen bästa vin hittills. Jag gissar på 2007.
Svar: 2008 Clos des Papes

Femte vinet är blåsvart i färgen. Det har en knuten, outvecklad doft med örter och viss brett. Smaken är fyllig och outvecklad men med mycket frukt, tanniner och eldighet. Ungt och svårbedömt. Kanske ca fem år gammalt?
2010 Domaine du Pegau (dvs en annan vingård)

Sjätte vinet är också rejält mörkt med blåa kanter. Doften drar mot violpastill, bokna äpplen och brett. Smaken är fyllig med rejäl syrlighet och mörk frukt. Känns som ett helt annat vin, väldigt naturvinsaktigt. Inte oävet, men heller inte min grej. Förstår dock dem som går igång på det här.
Svar: 2007 Clos des Papes

Sjunde vinet ger också en ungt intryck med den blåsvarta färgen och den knutna doften med viss rökighet. En fyllig, eldig smak med massor av frukt och vissa tanniner. Gott, ungt och med stor potential, ca fem-tio år gammalt?
Svar: 2006 Clos des Papes

Åttonde, och kvällens sista vin, är fortfarande ganska mörkt men tegelfärgen börjar komma fram. Doften är öppen, utvecklad med tobak och stall och smaken härligt fyllig med mörk frukt och längd. Ganska moget nu men blir nog ännu bättre om fem år. 10+ år gammalt.
Svar: 2005 Clos des Papes

Så till röstning (bäst/sämst/min poäng/pris idag)

1. 2011 Clos des Papes (0/2/17p/661 kr)
2. 2010 Clos des Papes (1/0/16p/800 kr)
3. 2009 Clos des Papes (0/0/16p/800 kr)
4. 2008 Clos des Papes (4/1/18p/800 kr)
5. 2010 Domaine du Pegau (0/2/16p+/739 kr)
6. 2007 Clos des Papes (0/5/15p/700 kr)
7. 2006 Clos des Papes (1/1/17p/700 kr)
8. 2005 Clos des Papes (5/0/17+p/700 kr)

Reflexioner? Inte lätt med årgångarna. Det som känns ungt är gammalt och tvärtom för många viner. 2007 är märklig. Ett stort år som inte levererar alls. Kan det vara flaskvariationer? Men visst är det goda viner som med fördel korkas upp till en schysst casserole, gärna gjord på lamm och tomatsås.

Tack Markus för en kul provning och bra viner.

/PW

 

#1552 Crichët Pajé

AK drog ihop den här troligen världsunika provningen på Roagnas Prestigebarbaresco. Ansatsen att få ihop en vertikal av denna otroligt exklusiva “filé”-bit av Barbarescovingården Pajé. Första årgången av vinet lär ha varit 1978 och vingården är endast 0,5 ha. 1982 producerades det 8000 buteljer och år 2000 endast 2000 buteljer. Vinet görs i snitt vartannat år och lite speciellt är att årgång 2002 sägs vara extremt bra. Specifikt för vinet är att det skalmacereras i upp till 3 månader.

IMG_8643

Dagens viner:

1. 2000    Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco

Mörk, rubinröd färg med tydlig gulkant. Mogen, eterisk doft med läcker lite solbakad doft. Bred och rik, bra!

Tannindriven, komplex, lång och fyllig men elegant smak. Mogen, läcker, balanserad, lite blodapelsin och eteriska tanniner.

2. 1996    Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco   

Rubinröd färg med tydlig gulkant. Mogen, lätt oxiderad, komplex doft med lite fat. Aning lakrits och metall, efterhand mandel, smör och lite stall.

Komplex, koncentrerad, tanninstinn smak. Läckra precisa syror och lite robust frukt.

3. 1996    Roncaglie Riserva, Poderi Colla, Barbaresco   

Brunröd färg. Komplex, rosig och mogen doft. Rikedom och läckra köttiga toner, kryddor och mocka/kaffe.

Komplex, kryddig, torr, stram och lång smak med örter och mint. Koncentrerad och tannindominerad.

4. 1996    Rabajá, Giuseppe Cortese, Barbaresco

Mörkröd färg med lite brunt i kanten. Stallig, komplex, lång och rosig doft med bred frukt och lite mandellikör. Moget!

Tanninstinn, fyllig men stram smak med mycket, men lite uttorkad, frukt. Lång och balanserad!

5. 1996    Tignanello, Antinori, Toscana IGT

Mörkröd färg med lite brunt i kanten. Stadig, robust fruktighet och komplex, fruktdriven mognad. Lång lite brödig / sockrig doft med en hel del fat och eteriska toner. Örtigt.

Fruktdriven, fatig och komplex smak med lite råa toner och inslag av metall.

6. 1988    Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco

Ljusröd färg med kraftig tegelton. Stallig, läcker, komplex doft med mycket brett. Sval örtighet med lakrits. Moget!

Fruktsyrlig, superelegant, läcker, rosig frukt men intensiv och lite spetsig syra. Superläckert!!

7. 1982    Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco.

Rödbrun färg med tegelkant. Elegant, läcker, fyllig, mogen och lite örtig doft. Nära OTH men ok.

Aning TCA i smaken, oklart. Torr mogen lite kartig frukt, stumhet, syradrivet.

IMG_8644

Dagens uppställ

  1. 2000, Crichët Pajé,Roagna, Barbaresco, Nebbiolo, 10/17/2012, Bristly, 1 299 kr, 1 949 kr, 0/0/13, 17,5p
  2. 1996, Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco, Nebbiolo, 11/11/2011, Töpler, 835 kr, 1 337 kr,  0/2/13, 16p
  3. 1996, Roncaglie Riserva, Poderi Colla, Barbaresco, Nebbiolo, 11/9/2016, Carosso Walter, Alba, 720 kr, 792 kr, 2 /2/13, 19,5p
  4. 1996, Rabajá, Giuseppe Cortese, Barbaresco, Nebbiolo, 4/21/2017, Privatimport, 1 348 kr, 1 348 kr, 0/2/13, 16p
  5. 1996, Tignanello, Antinori, Toscana IGT, 80 Sangiovese+20 CS, ?, Skönstaxering, 500 kr, 1/3/13, 15,5p
  6. 1988, Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco, Nebbiolo, 11/11/2011, Töpler, 928 kr, 1 485 kr, 8/1/13, 19p
  7. 1982, Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco, Nebbiolo, 11/11/2011, Töpler, 1 106 kr, 1 769 kr, 2/3/13, 15p

– Tack för fantastiska viner!

/JT

 

#1555 Cabernet Franc, Loire

IMAG7254

I centrum för AuZones provare denna dag (3 maj) syns provningsledaren Erik Teneberg. Temat var Cabernet Franc, Loire så jag förväntade mig bäriga/gräsiga viner med ryggrad och lagringspotential.

Dagens viner:
Vin nr 1. Chateau de Coulaine, La Diablesse 2012. Rödblå, mörka bär, blåbär, lite gräs och något fat och krita i doften, smaken med hög syra, glatt munkänsla, mörka bär (blåbär/sv vinbär) och fat. Allmänna kommentarer var trevlig, enkelt, rikslikare, kryddnejlika, fruktigt och lingon.
IMAG7269

Vin nr 2. Thierry Germain Domaine des Roches Neuves, Clos del´Echelier 2013. Färgen rödblå, smaken lite svavel, grönt/nässlor, mörka bär och något stram/kort. Syra, mycket torr, sträv och tuggbar smak. Sjunger ej, tydlig salmiak, mynta och syradrivet tyckte provarna.
IMAG7270

Vin nr 3. Pillitteri Family Reserve, Cabernet Franc 1998. Mörkröd färg, fat, mognad, mörka bär och något mineral/gräs i doften. Mörka bär, tydliga eleganta fat, syra, blyerts och lite gräs i den Bordeauxlika smaken. Runt bordet hördes snygga knäckiga fat, bordeauxkopia, för gott??, inställsamt och läckert.
IMAG7271

Vin nr 4. Thierry Germain Domaine des Roches Neuves, Franc de Pied 2013. Färgen rödblå/lila, jäst, doft av mörka bär/blåbär och torkat grönt, smaken har syra, mörka bär, torra blåbär och örtighet. Jättegott, lite bred, ej läskande frukt, picnic-vin och vegetalt uppfattade jag bland mina kollegor.
IMAG7272

Vin nr 5. Charles Jouget, Clos du Chêne Vert 2012. Rödblå, lite fat, mörka bär, grön stjälk och torkat gräs i doften, smaken torr, hög syra, gräs, mörka bär, ngt fat och mineral. Allmänna kommentarer var god doft, ek, bra balans, frukt, ung bordeaux och viss mognad.
IMAG7273

Vin nr 6. Couly-Dutheil, Clos de l´Echo 2005. Färgen brunröd, doften oxiderad, mogen, trä, fat, uttorkad, mörka bär och katrinplommon, mognad, torrhet, uttorkad frukt och ngt syrlig smak. Många hittade tomatsoppa, alkohol, elak beska, beska toner och betydande ålder.
IMAG7275

Vin nr 7. Charles Jouget, Les Varennes du Grand Clos 2012. Rödblå i färgen, syltiga mörka bär, mineral och något torkat gräs i doften, smaken syrlig, torr, gräsig och mycket mörka bär. Allmänna kommentarer var knuten, elegant, snyggt blommig, strävt, tanniner och vin med kapacitet.
IMAG7276

Vin nr 8. Domaine de Chevalerie, Grand Mont 2012. Färgen mörkt rödblå, doften syltig, mörka bär, gräs, sv vinbär och ngt fat. Syra, mörka bär, gräs och grönt i smaken. Bred läcker doft, kryddig, fat och varm årgång tyckte flera.
IMAG7277

Mycket trevlig provning med en oväntad vinnare!

  1. Chateau de Coulaine, La Diablesse 2012, Chinon, 24 Euro, 0/1/12, 15p
  2. Thierry Germain Domaine des Roches Neuves, Clos del´Echelier 2013, Saumur-Champigny, 33,5 Euro, 0/2/12, 13,5p
  3. Pillitteri Family Reserve, Cabernet Franc 1998, Niagara Canada, 200:-, 7/0/12, 17p
  4. Thierry Germain Domaine des Roches Neuves, Franc de Pied 2013, Saumur-Champigny, 33 Euro, 0/0/12, 14p
  5. Charles Jouget, Clos du Chêne Vert 2012, Chinon, 274:-, 3/0/12, 14p
  6. Couly-Dutheil, Clos de l´Echo 2005, Chinon, 300:-, 0/7/12, 13p
  7. Charles Jouget, Les Varennes du Grand Clos 2012, Chinon, 32 Euro, 0/1/12, 15p
  8. Charles Jouget, Les Varennes du Grand Clos 2012, Bourgueil, 31 Euro, 2/1/12, 15,5p
    //TB