Category Archives: Italien

#1552 Crichët Pajé

AK drog ihop den här troligen världsunika provningen på Roagnas Prestigebarbaresco. Ansatsen att få ihop en vertikal av denna otroligt exklusiva “filé”-bit av Barbarescovingården Pajé. Första årgången av vinet lär ha varit 1978 och vingården är endast 0,5 ha. 1982 producerades det 8000 buteljer och år 2000 endast 2000 buteljer. Vinet görs i snitt vartannat år och lite speciellt är att årgång 2002 sägs vara extremt bra. Specifikt för vinet är att det skalmacereras i upp till 3 månader.

IMG_8643

Dagens viner:

1. 2000    Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco

Mörk, rubinröd färg med tydlig gulkant. Mogen, eterisk doft med läcker lite solbakad doft. Bred och rik, bra!

Tannindriven, komplex, lång och fyllig men elegant smak. Mogen, läcker, balanserad, lite blodapelsin och eteriska tanniner.

2. 1996    Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco   

Rubinröd färg med tydlig gulkant. Mogen, lätt oxiderad, komplex doft med lite fat. Aning lakrits och metall, efterhand mandel, smör och lite stall.

Komplex, koncentrerad, tanninstinn smak. Läckra precisa syror och lite robust frukt.

3. 1996    Roncaglie Riserva, Poderi Colla, Barbaresco   

Brunröd färg. Komplex, rosig och mogen doft. Rikedom och läckra köttiga toner, kryddor och mocka/kaffe.

Komplex, kryddig, torr, stram och lång smak med örter och mint. Koncentrerad och tannindominerad.

4. 1996    Rabajá, Giuseppe Cortese, Barbaresco

Mörkröd färg med lite brunt i kanten. Stallig, komplex, lång och rosig doft med bred frukt och lite mandellikör. Moget!

Tanninstinn, fyllig men stram smak med mycket, men lite uttorkad, frukt. Lång och balanserad!

5. 1996    Tignanello, Antinori, Toscana IGT

Mörkröd färg med lite brunt i kanten. Stadig, robust fruktighet och komplex, fruktdriven mognad. Lång lite brödig / sockrig doft med en hel del fat och eteriska toner. Örtigt.

Fruktdriven, fatig och komplex smak med lite råa toner och inslag av metall.

6. 1988    Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco

Ljusröd färg med kraftig tegelton. Stallig, läcker, komplex doft med mycket brett. Sval örtighet med lakrits. Moget!

Fruktsyrlig, superelegant, läcker, rosig frukt men intensiv och lite spetsig syra. Superläckert!!

7. 1982    Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco.

Rödbrun färg med tegelkant. Elegant, läcker, fyllig, mogen och lite örtig doft. Nära OTH men ok.

Aning TCA i smaken, oklart. Torr mogen lite kartig frukt, stumhet, syradrivet.

IMG_8644

Dagens uppställ

  1. 2000, Crichët Pajé,Roagna, Barbaresco, Nebbiolo, 10/17/2012, Bristly, 1 299 kr, 1 949 kr, 0/0/13, 17,5p
  2. 1996, Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco, Nebbiolo, 11/11/2011, Töpler, 835 kr, 1 337 kr,  0/2/13, 16p
  3. 1996, Roncaglie Riserva, Poderi Colla, Barbaresco, Nebbiolo, 11/9/2016, Carosso Walter, Alba, 720 kr, 792 kr, 2 /2/13, 19,5p
  4. 1996, Rabajá, Giuseppe Cortese, Barbaresco, Nebbiolo, 4/21/2017, Privatimport, 1 348 kr, 1 348 kr, 0/2/13, 16p
  5. 1996, Tignanello, Antinori, Toscana IGT, 80 Sangiovese+20 CS, ?, Skönstaxering, 500 kr, 1/3/13, 15,5p
  6. 1988, Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco, Nebbiolo, 11/11/2011, Töpler, 928 kr, 1 485 kr, 8/1/13, 19p
  7. 1982, Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco, Nebbiolo, 11/11/2011, Töpler, 1 106 kr, 1 769 kr, 2/3/13, 15p

– Tack för fantastiska viner!

/JT

 

Annonser

#1549 Brunello jämna årgångar

Det är ju lustigt hur genom en vädrets nyck de jämna årgångarna i Europa under en längre tid har varit de svalare, medan de udda tenderat att ha varit varma. Kanske kan man dra trenden bakåt till den legendariskt varma årgången 2003, kanske längre. Någorlunda pålitligt sträcker sig trenden åtminstone till årgång 2013. De varmare årgångarna har i regel också fått lite sämre anseende, eftersom vinerna då avvikit från den mer strama klassiska stil som i stor utsträckning hyllas av de tongivande vinälskarna.
JL bjöd sålunda in till en provning av Brunelloviner från just jämna årgångar och det borde ju vara ett utmärkt tillfälle att se hur de förhoppningsvis klassiska vinerna utvecklats.
IMAG4410~2-20180429-142729746

Första vinet har en bred, öppen charmig doft av mogen frukt, kola, kokt kött och lite sandelträ. En hel del värme. Känns inte direkt som en sval årgång.
Smaken är frisk och rätt kärv med en del beska och markerade, torra tanniner. Känns lite simpelt och med en slank mitt. Torr och bråkig utan charm efteråt. Saknar charm. Kanske behöver lagras, helt enkelt.
2012 Baricci Brunello

Tvåan har en tät och intensiv doft med en lite sotig kaffeton, som antyder att en del nya(re) fat har varit med i spelet här. Kryddig, en del stekt kött, te och en lätt metallisk ton.
Smaken är frisk, ren, tät, mintig och lätt rostad. Markerade och riktigt läckert tuggbara tanniner (tannini importanti!). Kärv, tuggbar, sträv och rätt bråkig eftersmak. Behöver lagras lång tid.
2010 Canaliccio di Sopra, Brunello. Med klassiska 2010-tanniner!

Snygg och ren doft med en tydlig curryton. Som en indisk köttgryta! Där finns också mint och en bra körsbärsfrukt.
Smaken öppnar friskt och rätt slankt, men frukten är söt och med en del utveckling.Snyggt och rent med en bra syra och koncentration. ungdomligt med en hel del goda, kritiga tanniner. Frisk, snygg, stilren, lite torr eftersmak med en del beska.
2010 Costanti Brunello

Den brunröda färgen antyder ett ordentligt moget vin och doften är onekligen ordentligt åldrad med trött, oxiderad frukt och en aning tomatsoppa – aldrig ett bra tecken. Den tar sig ändå en del i glaset och mintiga toner fräschar upp doften medan tomatsoppan mer övergår till kalops, vilket är klart med acceptabelt.
Smaken är frisk med toner av köttbuljong och värme. Mogen frukt, men ändå en bra syra. Snygga, avrundade tanniner. Bred, utvecklad, torr och varm eftersmak med en del (fat)beska. Bättre smak än doft.
2006 Marengo Brunate Barolo. Lurig joker som inte påtagligt stod ut från de övriga.

Dov, lite rökig och sotig doft med djuriska inslag och toner av våt päls. Värme, alkohol och te.
frisk, något saftig och öppen smak med en god, frisk syra och röd frukt. Elegant, på gränsen till slankt med avrundade, sammetslena tanniner. Charmig och öppen smak med mognad. Syran hänger i och blir lite väl påtagligt lingonaktig.
2008 Biondi Santi Brunello. Bra, men som alltid för dyr.

Bred, varm, mullig och utvecklad doft med stil och ett aromatiskt, kryddigt inslag som nästan drar åt myggmedel. Där finns också, värme, kött, curry och fikon.
Smaken är frisk med en söt, något saftig frukt och en god syra. Tanninerna är avrundat snälla. Charmig, lite saftig eftersmak. Saknar lite karaktär, men goda mognadstoner.
2007 Pian del Orino Brunello

Intensiv och tät, men ändå något outvecklad doft med sot, mörk frukt, mint och te.
Smaken är tät och snygg, intensiv och tuggbar med bra syra och ett fantastiskt djup. Markerade, finkorniga, tuggbara tanniner. Något torr och hård eftersmak, men med strålande djup och bredd som lovar mycket för framtiden.
2006 Gianni Brunelli Brunello Riserva

Frisk, snygg, ren och mintig doft i en tydligt floral, fräsch stil med inslag av mint, kött och te. Dessutom finns där en läcker, nästan burgundisk skitighet och återigen toner av curry.
Smaken är bred, utvecklad och öppen med en varm, mogen söt frukt och en läckert klingande syra. Medelkoncentrerad i en fräsch, snygg, floral stil. Avrundade sammetslena tanniner och en lång händelserik eftersmak. Svårspottat.
2004 Il Paradiso di Manfredi Brunello Riserva. Typisk 04-a!

IMAG4411

  1. 2012 Baricci Brunello, 390 kr, 12,5p, 1-2
  2. 2010 Canaliccio di Sopra, Brunello, 450 kr, 14,5p, 0-0
  3. 2010 Costanti Brunello, 390 kr, 15p, 2-1
  4. 2006 Marengo Brunate Barolo, 400 kr, 14p, 0-4
  5. 2008 Biondi Santi Brunello, 900 kr, 14,5p, 0-2
  6. 2007 Pian del Orino Brunello, 733 kr, 16,5p, 1-3
  7. 2006 Gianni Brunelli Brunello Riserva, pris?, 16p, 5-0
  8. 2004 Il Paradiso di Manfredi Brunello Riserva, 680 kr, 17p, 3-0
Tack JL, för en givande provning av riktigt bra viner!
/Anders K

Läs mer

Gambero Rosso 2018

Gambero Rosso ger årligen ut sin bok ”Italian Wines” som är en benchmark för konsumenter och professionella över italienska viner. Upplagan från 2018 innehåller mer än 22 000 utvalda viner från  2 485 producenter.  2018 upplaga når sin 31:a utgåva och 436 viner har vunnit den prestigefyllda Tre Bicchieri. Varje vin rankas enligt Gambero Rosso ”Bicchieri” skala, man kan få upp till 3 Bicchieri (glas). Pocket upplagan kan beställas på engelska från bl.a., https://www.adlibris.com/se/bok/italian-wines-2018-9781890142193

Boken innehåller en fin översikt över italienska viner, är väl strukturerad och mycket läsvärd.

Den finns numera översatt till engelska, tyska, kinesiska och japanska.  Gambero Rosso organiserar mer än 50 evenemang i världens huvudstäder, bl.a.  i Stockholm.

Årets upplaga gick av stapeln 16 januari 2018 i Grand Hotell i vinterträdgård i samarbete med Nordic Wine Institute. Året provning höll en mycket hög nivå. Lorenzo Ruggeri från Gambero Rosso hälsade alla välkomna. Det var sammanlagt 37 vingårdar representerade i vinterträdgården. På Amaroneguiden finns en bra beskrivning av vinerna från Valpoliciella samt antal glas de fått i Gambero Rosso, http://www.amaroneguiden.se/gambero-rosso-tre-bicchieri-2018-i-stockholm/

På AuZine finns det flera inlägg från Gambero Rosso genom åren, det senaste: https://auzine.wordpress.com/2018/01/28/gambero-rosso-tre-bicchieri-2018/

Två viner  som jag införskaffat till min egen vinkällare blev:

1. 2015 Reve Offida Pecorino (nr 76029) – Velenosi

Pecorino är en tunnskalig vindruva som används i Italiens östra kustregioner, särskilt i Marche och Abruzzo. Ett klassiskt Pecorino-baserat vin är torrt och mineraliskt, halmgult i färg och har en elegant blommig bukett av jasmin, ibland kryddad med en svag hint av lakrits. Staden Offida ligger i provinsen Ascoli Piceno, i regionen Marche i centrala Italien. Dess vingårdar var en gång täckt av Rosso Piceno DOC men fick slutligen sin egen klassificering 2001, och DOCG-status i juni 2011.

Vinet är elegant fylligt och koncentrerat med ljuvlig fruktighet och tydliga mineraler. Druvorna kommer från DOCG-vingårdar i Ascoli Piceno och Castel di Lama. Jäsningen startas på ståltank. Vid 2 % alkoholhalt dras hälften av vinet om till nya franska barriquer i 6 mån, sedan tillbaka till ståltank där det vilar på sin jästfällning i 9 månader innan blend. Vinet är inte filtrerat.

2.  2014  Ben Rye Passito di Pantelleria (nr 86883) – Sicilien

Druvan Zibibbo  även kallad Muscat av Alexandria är en gammal druvsort som används både för bordsdruvor och vinproduktion. Trots sin långa historia förblir sorten ganska okänd och ligger i skuggan av sin finare, mer aromatiska kusin Muscat Blanc a Petits Grains. Ändå finns det en handfull vinregioner som gör högkvalitativa viner från Zibibbo, oftast söta.

Vinet har en doftande och komplex bukett med av färsk aprikos och apelsinskal i kombination med dofter av Medelhavskryddor som timjan och rosmarin.

Vinet kommer från producenten Donnafugata på ön Pantelleri.  Pantelleria är en vulkanisk ö som ligger mellan Sicilien och Afrika. Donnafugata har 68 hektar vingårdar  spridda över 14 distrikt. På grund av vindarna är vinrankorna låga och formade av vinden, en del 100 år gamla. Alla druvor plockas för hand.

/JEL

#1542 Produttori del Barbaresco

GlasVärldens bästa kooperativ? Ja, det är så kooperativet Produttori del Barbaresco ofta beskrivs och det är nog svårt att finna ett annat kooperativ som skulle kunna göra dem rangen stridig. Vid skördetid bildar de 50-talet medlemmarnas traktorer långa köer uppför backen i den lilla byn Barbaresco för att leverera sina druvor. De vägs in och analyseras i vineriet och med ett system där betalningen för druvorna är beroende av deras kvalitet, så har vinodlarna en stark drivkraft att producera bästa möjliga vara. Vinifikationen är tämligen traditionell med jäsning i ståltankar vid 30 grader och lång skalkontakt, runt 4 veckor, innan vinerna får vila i stora botti i tre år och sedan ytterligare ett år på flaska innan de släpps. Den huvudsakliga produkten är deras Barbaresco, av vilken runt 100 000 flaskor görs och som håller en hög och jämn kvalitet. Sedan 1967 vinifierar man under bra år 9 olika vingårdsviner separat. Dessa 9 ”cru”, vilka alla vinifieras likadant, uppvisar fascinerande olika karaktärer, beroende på de vingårdar de kommer ifrån. Under sämre år gör man inga cru-viner, utan allt åker i stället in i den vanliga Barbaresco, vilken då i gengäld kan vara av högre kvalitet än normalt. Man gör även en Langhe Nebbiolo på druvor från yngre stockar. Här har ni en karta över vingårdarna i Barbaresco.Bara att plugga på!

barbcombo

Som en vägledning till de olika vingårdarnas egenskaper får ni här en beskrivning av dem från självaste Aldo Vacca, den karaktärsfulle och kunnige direktören för Produttori, hämtat från en intervju med honom på The Rare Wine Co:s hemsida:

Pora is approachable; Rio Sordo, elegant; Asili, austere; Pajè, bright; Ovello, lively; Moccagatta, floral; Rabajà, complete; Montestefano, powerful; Montefico, austere.”

Aldo Vacca Boxing for Barbaresco,cr

Aldo Vacca in his famous Boxing for Barbaresco pose

För kvällens provning hade S-E samlat ihop ett gäng Produttoriviner från olika källor. Innan vi började prova, retade han vår aptit ytterligare genom att berätta att vi skulle få prova viner från fyra olika decennier. Det lät ju spännande!

Vi inledde med ett påtagligt ungdomligt vin med en bärig, frisk och fruktig doft med inslag av ljusa körsbär, blåbär, mint och timjan.
Smaken är påtagligt frisk och syrlig med en ljusröd, ganska lätt frukt. De torra, kritiga tanninerna tar raskt ett ordentligt tag i gommen och eftersmaken är ung, bärig, torr och krävande sträv. Här har vi 2011 Montefico, som onekligen lever upp till Aldo Vaccas beskrivning ovan: ”Montefico, austere” Man får ge det tid, så blir det förhoppningsvis lite mer lättillgängligt.

Nästa vin är betydligt mer öppet och inbjudande med en yppig, närmast förförisk, djup och charmig doft. Ung, druvig, röd frukt som körsbär och hallon samt ett helt lass med minttabletter i glaset. Rosorna finns där också och en liten aning djurisk känsla i bakgrunden som redan skvallrar om vad som komma ska.
Smaken öppnar friskt och läskande med en bra, tät röd frukt. God syra, kryddigt, bra bredd, intensitet och charm. En hel del snyggt finkorniga tanniner vilka efterhand tar över frukten en del. Riktigt bra, men behöver lagras. ”Ovello, lively”, ja, varför inte. Det är ju lätt att hålla med när man har facit. Alltså: 2011 Ovello.

Trean är kraftfull, tät och köttig, men har också en bra, sötaktig frukt. Massor av mint och en del choklad.
Smaken är tät med söt, mörk frukt och tjock, tuggbar känsla. En lite mer måttlig syra ger en känsla av värme. Markerade, rätt tjocka, avrundade tanniner som tar över i eftersmaken som är tjock och torrsträv. Tufft slut, men ett bra vin! Här har vi Ovello igen, men nu av årgång 2005. Kanske inte lika ”lively” som det förra vinet.

Så har vi ett ungdomligare vin igen med en fräsch och snygg lätt bärig doft. Klassisk nebbiolo med mint, rosor och lite kakdeg.
Frisk, något kärv attack på smaken med bra intensitet och någon utveckling. Påtagligt kryddigt och med kraft. Tanninerna är massivt kritiga och eftersmaken grovtorr med värme. Rätt bråkigt, men tar sig med tiden i glaset. 2011 Pora. ”Approachable”, tja…

Att femman har mer ålder är uppenbart, redan från den rätt täta orangebruna färgen. Även den dova, lätt skitiga doften är åldrad med toner av köttsoppa, tjära och kola.
Smaken är frisk och läskande med en rejäl köttighet. Tanninerna är avrundade och finkorniga. Smaken slutar snyggt och avrundat med goda, finkorniga tanniner. Kanske lite trött och aningen grovt, men med fin mognad. 1986 Barbaresco. Alltså ”normalen”, ingen vingårdsbeteckning. Någon som har koll på hur 1986 var i Barbaresco?

Sexan har en bra, tät, rökig och köttig doft med gott om tjära och mint. En del rosor dröjer sig kvar också. Fin utveckling.
Smaken har en viss värme, men den balanseras bra av den friska syran. Kryddigt med goda, torra, tuggbara tanniner och en bra längd efteråt. Riktigt bra och kvällens vinnare. 2005 Asili som alltså ska vara ”austere”. Åren i flaska har väl rundat av den värsta strängheten.

Sjuan är finstämd och elegant. Inte alltför expressiv. I tunneln? Där finns ändå en hel del mint, en lätt fruktighet och en torr te-känsla.
Smaken är frisk och läskande med en bra, tät och mörk, sötaktig körsbärsfrukt. En hel del, rätt tjocka tanniner. Inte direkt elegant, mer tätt och köttigt. Lång, god, köttig eftersmak. 2005 Rabajà är väl ett av de högst ansedda cruvinerna och Aldo själv tycker att det är ”complete”. Behöver nog helt enkelt mer tid för att bli mer komplext och uttrycksfullt.

1967

1967 Rabayà Riserva Speciale

Till sist ett påtagligt moget vin med en vackert blekorange färg. Doften är av helt mogen, eteriskt finstämd nebbiolo. Underbart och närmast fragilt. Tyvärr finns där också en viss orenhet i doften, som förtar lite av lyckokänslan.

Smaken har en frisk, läskande syra och ett fint djup. tyvärr ligger åter orenheten där och stör lite i bakgrunden. Tanninerna är avrundade, men ändå tydliga och tuggbart kritiga. Långt, fint slut. Kunde ha varit stort om inte för den lilla orenheten. Det här är 1967 Rabayà, som man stavade det på den tiden. Kommer alltså från det allra första året då Produttori började göra sina vingårdsviner, betecknad Riserva Speciale. Väldigt spännande att få dricka det!

 

Butts

Buttsen

Listan. Samtliga viner inköpta 2017.

  1. 2011 Barbaresco Riserva Montefico, 389 kr, 0-5, 12p
  2. 2011 Barbaresco Riserva Ovello, 389 kr, 2-2, 17p
  3. 2005 Barbaresco Riserva Ovello, 850 kr, 2-0, 16,5p
  4. 2011 Barbaresco Riserva Pora, 389 kr, 1-1, 16p
  5. 1986 Barbaresco, 700 kr, 3-3, 15p
  6. 2005 Barbaresco Riserva Asili, 850 kr, 5-1, 16,5p
  7. 2005 Barbaresco Riserva Rabajà, 850 kr, 15,5p
  8. 1967 Barbaresco Riserva Speciale Rabayà, 1600 kr, 15p

Till maten serverades dessutom 2013 Barbaresco som kändes väl ungt och bråkigt. Det kan nog bli bra – årgången är ju strålande i Barbaresco – men det bör få ligga på rygg några år.

Tack S-E för en strålande provning!

/Anders K

#1523 Valtellina

ValtellinaOmrådet Valtellina ligger i Lombardiet, i nordligaste Italien på gränsen mot Schweiz. Huvudsakligen görs röda viner av nebbiolo som här kallas chiavennasca. Odlingarna ligger ungefär 500 m över havet. Appellationerna är DOC Valtellina och DOCG Valtellina Superiore, med från väster till öster underområdena Maroggia, Sassella, Grumello, Inferno och Valgella. Utanpå detta finns sfursat (många möjliga stavningar) som görs med torkade druvor på samma sätt som amarone.

Första vinet var 2009 Barbarine Sassella från La Castellina, ljust, enkel doft med jordgubb och hallon, fruktig attack och strävt slut. Hyfsat, men inte så komplext.

2014 Inferno från den stora och oftast bra firman Nino Negri hade kryddig och fruktig doft och var lättdrucket med viss strävhet.

2008 Gattinara från Travaglini är ett piemontevin, men ingen kände att det inte skulle passa in. Smultron, mint, anis och kanske fat i doften. Fyllig, lång, mogen och sträv smak.

2002 Ca Francia Valgella från Balgera var ett tydligt korkinferno, till skillnad mot

2012 Inferno Riserva från Rainoldi som var litet och enkelt och aningen eldigt med en störande sötma. Övriga provare gillade dock vinet.

2000 Sforzato (Barrique) från Balgera hade rik och bärig doft med starkvinston, lång koncentrerad lite kokt smak. Mycket i vinet, men obalanserat, åldrat och alkoholstint.

Nästa sfursat var helt annorlunda, 2013 Sfurzat från Nino Negri var både rent och kraftfullt med bourgognelik doft och ung sträv och frisk smak. Många gissade fullt förståeligt på barolo på det här vinet. Notera att detta är inte samma vin som Negris Sfursat 5 stelle.

Sammanfattningsvis så är vinerna från Valtellina ganska trevliga och med en lagom tanninnivå och passar bra till lite rustik mat. Jag vet dock inte om man kan lära sig att skilja dem från halvbra piemonteviner. I vilket fall så är det är dags för mig att för första gången på länge plocka upp en La Tense Sassella på bolaget och dricka den till en fredagspolenta!

Tabellen
2009 Barbarine Sassella, La Castellina, 231 kr, 0-1, 14 p
2014 Inferno, Nino Negri, 300 kr, 0-1, 13 p
2008 Gattinara, Travaglini, 270 kr, 2-0, 16 p
2002 Ca Francia Valgella, Balgera, 200 kr, kork
2012 Inferno Riserva, Rainoldi, 250 kr, 3-1, 12 p
2000 Sforzato (Barrique), Balgera, 250 kr, 0-6, 13 p
2013 Sfurzat, Nino Negri, 296 kr, 4-0, 16 p

Sådana här distriktsprovningar är nog den typ av provningar jag tycker bäst om. Horisontal eller vertikal ger ofta för liten variation på vinerna medan många andra teman ger alltför stor spridning. På denna typ av provningar finns en gemensam ton hos vinerna att försöka komma ihåg; ett ideal för vintypen att försöka förstå.

ASi

Let’s drink Italy! 13 september 2017

Nitton dukade bord och lika många producenter på Operakällarens terrass. Prydligt uppklädd personal och en fantastisk utsikt över Strömmen, Slottet och Skeppsholmen. Namnlapp på bröstet, spottkopp och ett vinglas fritt från fingeravtryck. Informationsbladet visade en liten karta med markerat område för respektive producent men i övrigt väldigt knapphändig information. Lokalen kan knappast vara bättre för ändamålet men om avsikten är kommersiell förundras jag över det bristfälliga presentationsmaterialet. Hemmasnickrat i word och printat i den gamla skrivaren på kontoret. Min merkantila radar var nu aktiverad och jag kunde efter mina timmar i lokalen konstatera att dessa fantastiskt trevliga människor har mycket att vinna på en säljutbildning. Ingen av representanterna gjorde minsta ansats till att knyta en affärsmässig kontakt, de var bara ohyggligt trevliga.

La-Vis

Eventets modigaste representant som på bästa plats hade ställt upp en bag-in-box. Ingenting de bjöd på men jag gillar stöddigheten i att flagga med det som faktiskt svenskarna sörplar i sig mest av. Hemvisten är Trentino och häruppe i Sydtyrolen har man släppt en del av det italienska. Ett par Müller Thurgau och en Sauvignon var huvudnummer. Min uppfattning var att det var folkliga och välsmakande viner.

Lavis

 

Bartolomiol

På bordet stod tre flaskor Prosecco och med tanke för svenskars förkärlek för drycken borde deras möjligheter vara stora. Jag tappade dock det mesta av vinernas attityd och mening då moussen är hård och skoningslös i munhålan, Ius Naturae Brut 2016 och Prior Superiore Valdobbiadene Brut 2016. Desto roligare var deras Superiore di Cartisse 2016 med 27 gram socker. Tjugosju gram låter väldigt högt men jag var tvungen att fråga två gånger för att konstatera att jag hört rätt. En högst behaglig men påtaglig syra tonade ner söthetsgraden till att mer bli en läcker smakbärare. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det om en söt Prosecco men den här var god. Serverad iskall på terrassen i minglet med vänner, lättflirtad och somrig.

De producerar 1,8 miljoner flaskor per år och har en bred palett att erbjuda. Deras senaste giv var en cuvé buteljerad i klarglas, som ger association till en annan producents prestigevin, med en längre tid på sin jästfällning, mer omsorgsfull hantering och i en högst begränsad produktion. Bartolomiol har laborerat med sin ”La Grande Cuvée del Fondatore” under endast fyra år och ansågs vara lite på experimentstadiet men definitivt en produkt som skulle tillåtas växa i sortimentet. Vinet fanns dessvärre inte att prova.

Bartolomiol

 

Belisario

Fyra cuvéer av Verdicchio med friska härliga toner, enkla att ta till sig och,,,!! Jag försöker mig på att hitta mer information via importörens hemsida men kunde inte utröna mer än vad som framgick av etiketten. Jag provade att trycka på knappen ”Beställ här” och hamnade på Systembolagets hemsida där det ordagrant stod ”Hoppsan, nu blev det lite tokigt”.

Belisario

 

Bucci

Samma importör som Belisario ovan och jag bemödar mig inte att gå in på deras usla hemsida. Men vad skall jag på hemsidan att göra när vinerna talar för sig själv. Villa Bucci 2013 Castelli di Jesi Riserva var sagolikt krispigt och knivskarpt fräsch med en lätt äpplig ton som gav näring åt en gissning mot det tyska hållet. En behagligt lång eftersmak med en tydlig bitter ton. För mig var det dagens höjdpunkt och jag går in på importörens hemsida igen och klickar på knappen ”beställ här”. Men jag möts återigen av Systembolagets hemsida med den prutthurtiga formuleringen ”Hoppsan, nu blev det lite tokigt”.

 Bucci

La Monacesca

Har du någonsin gillat ett vin som varit pinsamt billigt. Uppskattat ett lättsamt, enkelt, tillgängligt och fräscht vin och till och med uttalat, -Så gott det var, och sedan fått höra att priset är 5 Euro per flaska, Verdicchio di Matelica 2015. Vin nummer två, Verdicchio di Matelica terra di Mezzo 2012, höll samma fina klang och var begåvat med en längre eftersmak. Å andra sidan hade priset skjutit i höjden och betingade en prestation om åtta Euro. Må vara att det är importpriser och vi betalar omkring det dubbla på bolaget men ändå. Producentens samtliga viner kändes välgjorda och gav ett stolt intryck. För er som uppskattar Verdicchio hoppas jag att ni får förmånen att prova Verdicchio di Matellica Riserva Mirum 2015. Officiellt lanseringsdatum är den 1:a december och jag kan bara hoppas att den når våra hyllor, produktionen är 20 000 flaskor. Lite rostad, nästan brödig och med en citrusfräsch klang. Skall kunna lagras upp till tio år men varför vänta på ett vin där alla intryck redan nu spelar så fint ihop.

 Monacesca

Du surfar varje dag eller hur. Bolagsverkets hemsida innehåller en miljard blanketter men det tar mindre än trettio sekunder att hitta rätt. Paul Bara är en sann favorit i Champagne men ta en titt på deras nya hemsida och du hamnar tillbaka i nittiotalet med långsamma intron och fullständigt innehållslösa sidor. På Monasescas hemsida finns ett föredömligt produktblad för respektive vin som återger höjd över havet, odlingslottens väderstreck och yield. Även pieropan.it har lyckats kombinera ett snyggt skal med informativa produktblad för respektive cuvée. Det viktigaste är naturligtvis att vinet är gott och att du har någon att skåla med men fakta får vi nog ett tag till leta efter på vintomasblogg eller liknande.

 

Sven-Olof Johansson

 

#1517 2004 Brunello di Montalcino

PJ planerade in denna provning tillsammans med Olle redan för ett knappt år sedan. Nu blev den av med denna toppårgång från Brunello.

Lite teori och rön om Brunello di Montalcino gavs först, som att 2004 ska vara den tredje bästa årgången i modern tid efter 2010 och 2008.

IMG_7540

Dagens viner

1. 2004 Il Poggione Brunello di Montalcino

Fruktig doft med ungdomlig rikedom och komplexa lädriga toner, blåbär och lingon.

Kraftig tanninstinn lång smak med mycket mörk frukt, aningen metallisk. Bra syra  och aning lingon i svansen.

2. 2004 Altesino Brunello di Montalcino Montosoli

Mogen eterisk fyllig läcker doft. Strama toner med plommon, svarta vinbär och björnbär.

Syradriven, traditionell, stram, komplex smak med elegans och stringens!

3. 2004 Podere Salicutti Brunello di Montalcino Piaggione

Exotisk doft med massa plommon och peppa. Rik/söt örtig doft med lätt gräsiga övertoner.

Torr, eterisk, tanninstinn smak med fattig frukt och traditionellt brunellogrepp i tanninerna.

4. 2004 E. Fuligni Brunello di Montalcino Riserva

Rik doft med mycket fat, lyxig velourig med svarta vinbär/cassis. Fyllig och bra komplexitet, otypisk!

Syradriven lång fyllig fruktstinn smak med kaffe och kryddor.

– Det här vinet tyckte jag påminde om en lyxigare Chianti Classico riserva..

5. 2004 Ciacci Piccolomini d’Aragona Brunello di Montalcino Riserva Vigna di Pianrosso

Komplex fatig doft med rik frukt och mycket kaffe. Fylligt och långt.

Klassisk tannindriven balanserad frukt och strävhet. Elegant komplexitet och väl sammanhållen utan att vara “vulgo”

6. 2004 Siro Pacenti Brunello di Montalcino

Elegant lätt metallisk doft med eteriska komplexa toner. Stram och stringent, lätt.

Tanniner och återhållen frukt i smaken med eleganta, slanka drag och lättare anslag.

– Klart ljusare färg än de andra vinerna

7. 1997 Barone Ricasoli Chianti Classico Castello di Brolio

Köttig, djurisk, rik, komplex och stallig doft med kaffe, cassis och plommon,

Syltig och modern men med balanserad frukt och syra. Lätt metallisk och lite övermogen känsla. Kirsch och plommon.

– Dagens slamkrypare, en standard Chianti Classico som man borde känt igen, 7 år äldre dessutom..

IMG_7598

Listan (inköpspriser och datum)

  1. 2004 Il Poggione Brunello di Montalcino, 336kr 2009, 0-6,  15,5p
  2. 2004 Altesino Brunello di Montalcino Montosoli. mag. 1042kr 2009, 2-2, 18,5p
  3. 2004 Podere Salicutti Brunello di Montalcino Piaggione, 551kr 2009, 0-7, 14p
  4. 2004 E. Fuligni Brunello di Montalcino Riserva, 668kr 2009, 5-2, 17,5p
  5. 2004 Ciacci Piccolomini d’Aragona Brunello di Montalcino Riserva Vigna di Pianrosso, 599kr 2010, 7-2, 18p
  6. 2004 Siro Pacenti Brunello di Montalcino, 741kr 2010, 3-4, 15p
  7. 1997 Barone Ricasoli Chianti Classico Castello di Brolio, 230kr 2001, 7-1, 16.5p

/JT