Etikettarkiv: KM

#1593 KM 2019

Dags igen för Det Årliga Blindtestet, mer känt som KM! Med sedvanlig skräckblandad förtjusning hade tolv deltagare och en arrangör samlats för att ta sig an totalt åtta viner där den enda informationen som fanns tillgänglig på förhand var ”fyra vita” och ”fyra röda”.

Poängsättning som förra året vilket innebär att delpoängen fördelas enligt följande; dominerande druvsort ger 8 poäng, land ger 4 poäng, distrikt ger 4 poäng, årgång ger 2 poäng och deldistrikt, odlare, annan info ger 2 poäng. Maximalt 20 poäng per vin och med totalt åtta viner fördelat på två omgångar med fyra vita respektive fyra röda är maximal poängskörd 160 vid full pott. Om man mot förmodan inte känner sig tvärsäker på sina svar finns möjlighet till en gardering som ger halv delpoäng vilket kan medföra intressanta förslag som ”Zibbibo, Kenya, Napa Valley, 2019, J-M Brocard”.

Av deltagarna utgjorde mer än hälften (hela sju!) tidigare klubbmästare, vilket skulle kunna framstå som avskräckande, men KM går ut på att lita på sin egen förmåga och därigenom få så många poäng som möjligt. Om man kan identifiera en riesling och det visar sig vara rätt, ja då får man 8 poäng för det, oavsett om man är tidigare klubbmästare eller inte. Det intressanta är diskussionerna efteråt när man får höra resonemang om druvor, länder, distrikt och ålder och uppleva ”aha, javisst ja, så är det ju!”. Min känsla är att man tävlar mer mot vinet än mot andra deltagare, men det kan bero på att jag lätt drar paralleller till golf där man vanligen tävlar mot banan i slagspel (matchspel är däremot en helt annan sak). Så, om du funderat i banorna ”kanske vill vara med, men vågar nog inte” kan jag bara säga ”ställ upp 2020 och överraskas av din goda förmåga”.

Förra veckan arrangerade Johan T ett mycket uppskattat och väl genomfört träningsläger och det skulle nu bli intressant att se om någon information snappats upp och faktiskt fastnat. Undertecknad trotsade dessutom en efterhängsen förkylning och körde ett eget veckolångt intensivpass fredag till onsdag med fokus på tannat, dolcetto, sangiovese, chardonnay och riesling för att komma maximalt förberedd till KM och nu kunde ju knappast någonting gå på tok. Eller…?

Första vita

Klar mellangul färg, lite petroleum och mineral i doften, möjligen aningen bivax och efter hand kommer ännu mer petroleum och söta toner. I munnen trevlig och ganska slank, men ingen direkt syraattack och det finns en del restsötma utan att vara sött. Jaha, riesling helt klart, men med vilken adress? Känns som Österrike eftersom jag saknar elegansen från Tyskland. Kamptal och ålder (1995), kanske Domaine Wachau, det finns ju en fin 1995:a Smaragd tillgänglig på Sovjetbolaget, kan det vara den? Tyskland och…Mosel som plan B. Nej, vänta nu, tar nog Rheingau istället då jag tycker mig hitta lite bekanta mognadstoner från en äldre Johannishof, kanske en 1998:a?

Facit: Riesling, Tyskland, Mosel, 2004, Van Volxelm Wiltingen Gottesfuss Alte Reben, 11,5% (424 SEK).

Riesling gav åtta poäng och Tyskland gav två poäng…stabilt….och lagom nöjd med min ändring från Mosel till Rheingau.

Andra vita

Klar, ljust gul. Först lite gammalt blårött suddgummi i doften som övergår till druvkärnor och då kan det bara vara chardonnay från Frankrike och Chablis, men frågan är om det är en premier cru eller grand cru. Domaine Fèvre har ju en skvätt gamla ekfat till sina GC så det verkar ju inte orimligt. Vettig mognad så 2012 verkar inte så knasigt. Det här är jag så säker på att det står helt still för alternativen, men lyckas ändå klämma fram viogner som druva och Australien som land samt Marlborough som Nya Zeelänskt alternativ om det mot förmodan skulle vara NZ. Kan det vara yngre än 2012? Tja, 2015?

Facit: Chardonnay, Nya Zeeland, 2011, Central Otago, Felton Road Block 2, 14% (476 SEK).

Jo, nog var det chardonnay alltid, men det var ock det enda som var vettigt. Efter någon timme kröp det fram lite avfyrat knallpulver och en behaglig smörighet, men det var givetvis när tävlingen var avgjord och vi fått reda på vinerna. Felton Road presterar bra igen, redaktören presterar kanske inte riktigt lika bra.

Tredje vita

Klar och mellangul till färgen. Mogen doft på gränsen till övermogen med oxidativa toner, lite kemiskt till en början med mandelmassa och björnklister. Efter en stund doftar det lite fräschare, men oxideringen består. Är det sherry eller ett havererat vin? Hur jag än vrider och vänder på det kommer jag inte fram till något vettigt så det får bli en gammal chenin blanc från Frankrike, Loire och 1998 med xarello från Spanien och Bordeaux som plan B och 2008.

Facit: Savagnin (Traminer), Frankrike, 2015, Jura, Arbois, Bénédicte & Stéphane Tissot Savagnin, 14% (325 SEK).

Eller hur? Lena T höll nyligen två provningar på temat Jura; en vit och en röd och hade jag gått på dem hade jag kanske lyckats lite bättre. Nåja, klurigt vin med hipsterskägg, upprullad mössa och breda svarta glasögonskalmar som förtecken och något som vi inte dricker särskilt ofta hemmavid. Senaste gången var nog när Restaurang Cassi firade 50-årsjubileum 2004. Ah well, nu kan det ju bara gå uppåt igen.

Fjärde vita

Klar mörkt gul med dragning åt bärnsten. Mycket mogen doft även här, mer björnklister och en aning söt ton som på besynnerligt sätt drar åt bittermandel till. Påminner en hel del om närmast föregående vin och det kunde väl inte vara en sherry? Det här vinet har en påtaglig eldighet och en lång eftersmak där oxida toner hänger kvar. Länge. Det finns inga vanliga markörer att hänga upp sig på och vinet känns för välgjort för att vara något som havererat. Hm, det måste vara sherry trots allt, xarello, Spanien, Jerez, 2000 känns inte så dumt. Plan B får bli chenin blanc, Frankrike, Rioja och 2005. Varför inte, liksom?

Facit: Palomino fino, Spanien, Jerez, NV, Bodegas Tradición Jerez Fino Tradicion, 15% (390 SEK).

Hupp! En sherry! Kul! Eftersom även sherry är något av ett för mig outforskat och mörkt område är jag helt luftlandsatt när det kommer till druvor och xarello var den enda jag kunde komma på. Lite osis att det var pedro ximénez jag egentligen tänkte på eftersom xarello främst odlas i Katalonien och ingår i Cava. Dessutom är palomino fino den mest odlade druvan i Jerez, cirka 95%, så kunde man sin sherry kunde man druvan. Redaktören kunde…identifiera en sherry, men det var ock allt. Intressant att sherryn upplevdes som påtagligt mycket alkoholstarkare än föregående vin när det bara skiljde 1% i alkoholhalt. Juran upplevdes som väldigt mycket lättare och inte alls i närheten av de 14% som den innehöll.

Eftersom sherryn inte var årgångsbetecknat (NV) utgick de möjliga två poängen för årgång och maxpoäng för de vita blev sålunda 78 poäng. Topptrion efter vita omgången vägde in på 50, 56 samt 61 poäng medan redaktören sladdade runt i det oplacerade träsket med sina blygsamma 30 p.

 

Efter den kortare pausen för rättning, uppsummering och kalibrering av luktknölar för att skrämma bort eventuell anosmi var det dags att ta sig an den röda uppställningen. Nu vankades revansch. Å det grövsta!

Första röda

Mörkt röd, lite grumlig. Doft av stall, lite rökighet och sen dyker det upp grön paprika. I munnen trevlig med lite eldighet, aning mynta i eftersmaken…eller kan det vara björnbär. Först tänker jag cabernet sauvignon eller merlot, kanske Australien. Men vänta nu, här har vi ju en syrah från norra Rhône, det är ju björnbär, strunt i gröna paprikan, nu är det Rhône som gäller, kanske lite hyacint i doften? 1998 från Graillot. Boom! Där har vi det. Cabernet sauvigon från Australien och Bordeaux från 2000 som gardering.

Facit: cabernet franc, Frankrike, Loire, 2010, Saumur-Champigny, Domaine des Roches Neuves Saumur-Champigny Franc de Pieds, 12,5% (308 SEK).

Jamen det är ju klart att gröna paprikan är en cabernet franc från Loire. Vinet är ju urtypiskt och något som vi sällan dricker hemma. Kanske dags att ändra på det.

Andra röda

Klart röd med lite dragning åt lila kant. Viss örtighet och smörkola i doften, men ändå ganska lätt. I munnen lite körsbärsvibbar och viss kryddighet som är…kryddpeppar! Jaha, är det en pinot noir från Nya Zeeland (nja) eller en gamay från Bourgogne eller rent av en dolcetto. Smakar igen och hittar en viss bitterhet och den ständiga kryddpepparn, det är något som inte riktigt stämmer. Dags att komma till ett beslut och det blir pinot noir, Nya Zeeland, Central Otago, 2015. Som gardering blir det gamay, Frankrike, Bourgogne och 2016. Willamette som amerikansk nödlösning som inte känns klockren.

Facit: 69% zinfandel, 23% petit sirah, 6% carignane, 2% mataro, USA, Kalifornien, 2016, Sonoma Coast, Ridge Lytton Springs, 14,5% (349 SEK).

Hoppla, zinfandel! Hm, jag saknade syltsaftigheten och förvånades över den julstämning som kryddpepparn gav. Noll poäng rakt igenom och det var bara att bita ihop och gå vidare.

Tredje röda

Klart röd med mycket fällning. En påtaglig doft av vanillinsocker som övergår till Ajax badrumsrengöringsmedel. Ganska len och beskedlig i munnen, inga tanniner att tala om, total stiltje. Jaha, vad i hela friden är detta? Merlot? Frankrike? Bordeaux? 1998? Plan B får bli cabernet sauvignon från USA, Kalifornien och 2002.

Facit: syrah (93%), viognier (7%), Frankrike, Rhône, 2009, Côte Rôtie, Guigal Château d’Ampuis, 13,5% (895 SEK).

Ingen chark, inga björnbär, ingenting förutom en halvastronomisk prislapp (nästan 900 sekiner på sovjetbolaget). D’Ampuis brukar väl prestera mycket bättre än så här? Visserligen har vinet 10 år på nacken men det verkar i så fall befinna sig i en krokig tunnel. Ett halvt totalhaveri för redaktören som vänder glas och går vidare.

Fjärde röda

Klart röd med antydan till tegelton. Finns det spearmint? Nja, men rosor, bittermandel, körsbärskärnor och senare nypon. I munnen strävt och trevligt, bittermandeln och körsbärskärnorna återkommer och vinet påminner en del om träningslägrets No Name. Hm, det här torde vara en nebbiolo från Barolo med sangiovese från Toscana som gardering. Det har ju trots allt hänt att man fått till både nebbiovese och sangiolo på tidigare KM. Ok, det blir nebbiolo, Italien, Piemonte, 2014 och Barolo med garderingen barbera, USA, Toscana, 2015 och Barbaresco.

Facit: sangiovese grosso, Italien, Toscana, 2013, Brunello di Montalcino, Le Chiuse, Az Ag Le Chiuse, 14% (489 SEK).

Exakt hur klantig kan redaktören bli? Barbera? Vaff…? Jag tänkte ju länge, men uppenbarligen inte så väl, att ”om det inte är nebbiolo från Piemonte så är det givetvis en sangiovese från Toscana” och undrar än idag varför högerhanden på helt eget bevåg skrev ”barbera”. Visserligen var jag sedan länge distanserad från prispallen, men likväl oerhört irriterande att göra en sådan miss. Att vara helt borta på druvor är en sak, men när man har ett resonemang och vettigt alternativ bör man ju åtminstone kunna skriva det man tänkt. Det kanske var sherrysmockan som hängde kvar…

 

Jaha, det gick ju inte så lysande för undertecknad som med viss tveksamhet passerade godkänt och placerade sig på betryggande avstånd från prispallen. Det var klurigt och de flesta deltagare verkade ha prickat helt rätt på något eller några viner vilket i sin tur indikerade att det inte var omöjligt i teorin…den här gången heller. Vi tar tillfället i akt att tacka Tomas E för ett spännande KM med kul val av viner som dessutom utgjorde ett intressant tema på KM; samtliga viner hade ingått i provningar som hållits under det senaste året i AuZone och det visar vilken ypperlig kunskapskälla torsdagsprovningarna utgör.

Hur såg då prispallen ut? Jo, på en fin tredjeplats hamnade Laurent och på andraplats återfinner vi en tidigare klubbmästare; Jack J. Högst upp hittar vi en tidigare klubbmästare och vi lyfter på hatt och glas och gratulerar 2019 års värdiga klubbmästare, Anders Källberg, som förutom ära, berömmelse, en flaska anständig Barbaresco även får förmånen att arrangera 2020 års KM som undertecknad redan nu börjar se fram emot.

 

/The Wall

Annonser

#1546 KM 2018

Så var det dags för ännu ett KM, i kväll regisserat av förra årets klubbmästare Jack. Det är ett återkommande evenemang som får även stöddiga vinprovare att ödmjukt inse hur mycket svårare det är att bestämma ett vin när man inte sett etiketten. Konceptet är detsamma som tidigare år, dock med ny poängindelning: För fyra vita och fyra röda viner skall man gissa druva (8p), land (4p), distrikt (4p), årgång (2p) och deldistrikt och/eller odlare (2p). Sammanlagt kan man få 20 poäng per vin, dvs 160 poäng totalt. Det finns dessutom en garderingsmöjlighet som ger halva poängsumman. Man har 30 minuter per flight.

Först flight vita: Jag doftar igenom alla fyra och konstaterar att frånsett det sista vinet, som måste vara en riesling, så är jag inte säker på något vin alls. Känns inte bra. Vita viner, typ sauvignon blanc och gewürztraminer, brukar vara enklare än röda viner. Kanske för att de har mer druvkaraktär (och ofta mindre förvillande ek), men här hittar jag inga dofter jag känner igen. Inte heller syrorna ger speciellt mycket vägledning, så efter att ha sniffat och sörplat ett tag, så blir det till slut att gissa druva, land, region och år. Producent och deldistrikt skrivs också in, men det är om möjligt ännu svårare.

  1. Sauvignon blanc från Bordeaux (Graves)
  2. Chenin blanc från Sydafrika (Stellenbosch)
  3. Chardonnay från Frankrike (Bourgogne)
  4. Riesling från Tyskland (Mosel)

Endast 3 och 4 är rätt, vilket ger 34 poäng av 80 möjliga, och efter halvtid är ställningen Tomas E, Erik T, Anders K.

Så till de röda (flight två): Det känns bättre, och jag känner mig säker på tvåan och fyran, och möjligen ettan. Tvåan bör vara en shiraz från Australien (det är en cabernet sauvignon, men från Australien) och fyran en pinot noir (Spätburgunder) från Tyskland. Ettan känns italiensk, och jag dras mot sangiovese från Toskana men garderar med nebbiolo från Piemonte eftersom jag förväxlat dem förr. Det visar sig vara en barbera från Piemonte. Trean skulle kunna vare en cabernet franc från Loire. Jag tycker den är vegetal med grön paprika, men garderar med tempranillo från Rioja.  Till slut lämnar jag in.

  1. Sangiovese från Toskana (Brunello di Montalcino)
  2. Shiraz från South Australia (Coonawarra)
  3. Caberent franc från Loire (Chinon)
  4. Pinot noir från Ahr.

De röda ger 38 poäng, och totalt 72 poäng och en tredjeplats. Tomas E vinner på 76 poäng följd av Erik T på 74 poäng.

Och här är vinerna:

  1. Chenin blanc, Sydafrika, Stellenbosch, 2015, Mulderbosch
  2. Grüner veltliner, Österrike, Kamptal, 2007, Jurtschitsch
  3. Chardonnay, Frankrike, Bourgogne (Chablis), 2016, Brocard
  4. Riesling, Tyskland, Mosel (Saar), 2009, von Othegraven
  5. Barbera, Italien, Piemonte (Alba), 2005, Elio Altare
  6. Cabernet Sauvignon, Australien, South Australia (Coonawarra), 2003, Yalumba
  7. Tempranillo, Spanien, Ribera del Duero, 2008, Corimba
  8. Spätburgunder, Tyskland, Ahr, 2011, Adenauer

 

Och visst, när man ser svaret så var det ”självklart”, som vanligt.

Stort grattis till Tomas E, och stort tack till Jack. Ser redan fram emot nytt KM 2019. Det här kul!

/PW

#1354 KM 2014

Vi skriver februari, och med andra ord hög tid för årets roligaste provning! Efter jordskredssegern förra året fick Tom som traditionen bjuder fria händer att utforma ett utmanande och utslagsgivande klubbmästerskap. Spekulationerna har pågått ett tag: Vad gillar han för viner? Hur lägger han upp det hela? Hur kontroversiell är han egentligen? Blir det förnedring? Varför är jag här?? Vaffan…?

Ja, den intelligente läsaren inser blixtsnabbt att allt detta är rätt meningslöst. Bara att gå dit, spika alla druvor och länder, ha lite flyt med årgångarna och sedan njuta av en plats på pallen!

OK, hur utföll det hela då? Jo som följer:

Tom kör ett standardupplägg, med fyra vita och fyra röda. Druva (2p), årgång (1p), land (1p), distrikt (1p) och producent (1p) skall anges. Två förslag för varje aspekt kan ges, får man rätt på andra-gissningen ger det halva poängvärdet.

Vit flight

1. Vinet drar åt ljusgult, påtaglig riesling-näsa, harmonisk, faktiskt med lite utveckling, germansk touch. Distinkt off-dry, en hyggligt fyllig och insmickrande sak. Känns som Pfaltz med någon mognad, garderar med Nahe.

Facit: 2012 Terra Montosa Riesling, G Breuer, Rheingau, Tyskland

Oväntad brist på stålighet och de anemiska drag som detta vin brukar visa upp.

2. Nästan vattenklar, galet särpräglad doft av han-katter, måste bara vara sauvignon, känns som en enklare NZ. Alla markörer man kan komma att tänka på finns på plats. Den känns väldigt endimensionell, verkligen inte min typ av vin. Ingen påfyllning från karaffen här inte.

Facit: 2013 Cloudy Bay Sauvignon Blanc, Marlborough, New Zealand

Trodde det var Stoneleigh… Har inte CB’s sauvignon varit mer spännande förr?

3. Rostade fat slår emot, tändsticksplån och en del gulaktig frukt. Känns som en smula överfatad vit bourgogne…ganska het i eftersmaken, ända anständig balans.

Facit: 2012 Hamilton Russell Chardonnay, Western Cape, Sydafrika

Hm, jaha. Sydafrika fans inte på radarn ikväll, tyvärr

4. Fat och citroner i samspel. Ordentlig mineralitet som ger vinet ryggrad. Riktigt bra vin, men lurig – vad är detta? Chardonnay? Viura? Svåraste av de vita. Här går nog många bet.

Facit: 2009 Furmint, Szepzy, Tokaj, Ungern

Svår. Det fanns en som satte druvan här, stilpoäng till denne man.

Röd flight

5. Omedelbar pinot-frukt i det röda öppningsvinet. Ingen parfymerad pinosity-varning á la NZ, stilen drar mer åt USA, lite rödbärig, en del fruktsöta drag. Slutar kort – och lite trivialt. Det får bli gissning  på Caleras instegsvin, och gardering med en Bourgogne-modernist från ett lättare år.

Facit: 2011 Volnay, Clos des 60 ouvrées, Domaine de la Pousse d´Or, Côte de Beaune, Bourgogne, Frankrike

Mycket nya världen-känsla i denna purunga Volnay.

6. Känns lite dammig och fransk, denna. Någon enklare bordeaux från västra sidan Gironde, kanske? Svagt oren i tonen, inget toppnummer direkt. Viss utveckling, Hmm. Chasse-Spleen från ett svagare år?

Facit: 2008  Barolo Albe, G.D. Vajra, Piemonte, Italien

Redaktören i fritt fall, helt ute och cyklar här. Arrrgh!

7. Ser påtagligt mogen ut i glaset. Påtagliga, rätt söta fataromer röjer runt i doften, utvecklad, slutar distinkt torrt och med ganska grovkalibriga tanniner. Mogen Chianti, möjligen?

Facit: 2001 La Rioja Alta Gran Reserva 904, Rioja Alta, Spanien

Falluckan vidöppen på nytt…

8.Tok-svart i färgen, rik och svart lite sotig frukt. Bör rimligen vara shiraz från Aussie-land, d’Arenberg kanske?

Facit: 2010 Bin 150 Marananga Shiraz, Penfolds, Barossa Valley, Australien

Ok, någon liten poäng på slutet i alla fall.

Buttsen:

bild

Summering:

Åke J är vår nya klubbmästare! En strålande uppvisning, särskilt på den röda sidan, räckte till seger på 33,5 p före Jack J på 31 p och The Wall på 25,5 p. Stort grattis, Åke!

Den kan påpekas att Åke även vann det allra första KM som arrangerades (någon gång i en dunkel forntid, sent 80-tal bör det ha varit)

Tom skall ha ett stort tack för ett utmärkt arrangemang!

/ ET