#1523 Valtellina

ValtellinaOmrådet Valtellina ligger i Lombardiet, i nordligaste Italien på gränsen mot Schweiz. Huvudsakligen görs röda viner av nebbiolo som här kallas chiavennasca. Odlingarna ligger ungefär 500 m över havet. Appellationerna är DOC Valtellina och DOCG Valtellina Superiore, med från väster till öster underområdena Maroggia, Sassella, Grumello, Inferno och Valgella. Utanpå detta finns sfursat (många möjliga stavningar) som görs med torkade druvor på samma sätt som amarone.

Första vinet var 2009 Barbarine Sassella från La Castellina, ljust, enkel doft med jordgubb och hallon, fruktig attack och strävt slut. Hyfsat, men inte så komplext.

2014 Inferno från den stora och oftast bra firman Nino Negri hade kryddig och fruktig doft och var lättdrucket med viss strävhet.

2008 Gattinara från Travaglini är ett piemontevin, men ingen kände att det inte skulle passa in. Smultron, mint, anis och kanske fat i doften. Fyllig, lång, mogen och sträv smak.

2002 Ca Francia Valgella från Balgera var ett tydligt korkinferno, till skillnad mot

2012 Inferno Riserva från Rainoldi som var litet och enkelt och aningen eldigt med en störande sötma. Övriga provare gillade dock vinet.

2000 Sforzato (Barrique) från Balgera hade rik och bärig doft med starkvinston, lång koncentrerad lite kokt smak. Mycket i vinet, men obalanserat, åldrat och alkoholstint.

Nästa sfursat var helt annorlunda, 2013 Sfurzat från Nino Negri var både rent och kraftfullt med bourgognelik doft och ung sträv och frisk smak. Många gissade fullt förståeligt på barolo på det här vinet. Notera att detta är inte samma vin som Negris Sfursat 5 stelle.

Sammanfattningsvis så är vinerna från Valtellina ganska trevliga och med en lagom tanninnivå och passar bra till lite rustik mat. Jag vet dock inte om man kan lära sig att skilja dem från halvbra piemonteviner. I vilket fall så är det är dags för mig att för första gången på länge plocka upp en La Tense Sassella på bolaget och dricka den till en fredagspolenta!

Tabellen
2009 Barbarine Sassella, La Castellina, 231 kr, 0-1, 14 p
2014 Inferno, Nino Negri, 300 kr, 0-1, 13 p
2008 Gattinara, Travaglini, 270 kr, 2-0, 16 p
2002 Ca Francia Valgella, Balgera, 200 kr, kork
2012 Inferno Riserva, Rainoldi, 250 kr, 3-1, 12 p
2000 Sforzato (Barrique), Balgera, 250 kr, 0-6, 13 p
2013 Sfurzat, Nino Negri, 296 kr, 4-0, 16 p

Sådana här distriktsprovningar är nog den typ av provningar jag tycker bäst om. Horisontal eller vertikal ger ofta för liten variation på vinerna medan många andra teman ger alltför stor spridning. På denna typ av provningar finns en gemensam ton hos vinerna att försöka komma ihåg; ett ideal för vintypen att försöka förstå.

ASi

Annonser

#1524 Mogen Chablis Grand Cru

Dagens tema var mogen Chablis grand cru, och Sven-Erik började med att berätta att det finns sju grand cru-plättar, eventuellt åtta, fransmännen har inte riktigt bestämt sig om La Moutonne ska höra dit. Totalt blir det ca 100 hektar, men bara 1% av totala produktionen. För mer teori, se t.ex. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Chablis_crus.

Så till vinerna. S-E betonade att vinerna skulle vara mogna, och det visade sig att inget var yngre än årgång 2005, dvs tolv år eller äldre. Erfarna provare säger att grand cru-vinerna behöver 10-15 år att mogna, så detta borde vara perfekt.

Vinerna provades i vanlig ordning blint.

  1. 2005 Vaudésir av William Fèvre.
  2. 2002 Les Preuses av La Chablisienne
  3. 2002 Blanchot av Domaine Laroche
  4. 2002 Bougros av Brocard
  5. 2005 Bougros av William Fèvre
  6. 2004 Les Clos av William Fèvre
  7. 2005 Grenouilles av La Chablisienne
  8. 2005 Les Clos av Domaine Laroche

2005 Vaudésir av William Fèvre känns ännu ungt och outvecklat. Doften är diskret, lite intetsägande; smaken något mer intressant med viss mineralitet. Förmodligen för ungt helt enkelt. 14p-, röstsiffror 0-2, pris 550 kr.

2002 Les Preuses av La Chablisienne är däremot inte för ungt. Här finns en mogen doft och smak av röda äpplen, grillade citroner och fin syra. Bra komplexitet och gott nu även om det förmodligen har passerat bäst före-datum med några år. 15p-, röstsiffror 1-0, pris 460 kr.

2002 Blanchot av Domaine Laroche är fint utvecklad och levererar en härlig syra och mineral med citrus och gröna äpplen och lång, nästan oljig konsistens. Bra komplexitet. 16p, röstsiffror 0-0, pris 540 kr.

2002 Bougros av Brocard är enastående. Färgen lite guldig, med stor doft och smak av marsipan, som en Sauternes, och med bibehållen syra och mineralitet. Stort vin på topp nu. 18p, röstsiffror 4-1, pris 600 kr.

2005 Bougros av William Fèvre kommer m.a.o från samma plätt som föregående vin, men annan årgång och annan producent. Doften skiljer sig markant; har en öppen, nästan kemisk (aceton) karaktär men dock angenäm med citrus och mineral; smaken är perfekt, med lång, fin balans mellan frukt och syra. Mycket citrus även här. Eventuellt något bättre om 3-5 år, men 17p, röstsiffror 0-1, pris 520 kr.

2004 Les Clos av William Favre har en öppen, angenäm karaktäristisk krutdoft (mineral) och god, frisk smak med frukt och syra. Det här är drickfärdigt, och perfekt nu. 16p+, röstsiffror 3-0, pris 590 kr.

2005 Grenouilles av La Chablisienne är för gammal om än karaktärsfull. Färgen har mörknat, doften drar mot bokna äpplen och smaken är något bränd med låg syra. Trots det, inte oävet, men hade förmodligen bort drickas för fem år sedan. 14p, röstsiffror 0-6, pris 390 kr.

2005 Les Clos av Domaine Laroche är det enda vin där jag uppfattar en ekkaraktär, både i doft och smak. Purister vill förmodligen inte ha ek i Chablis, men det är gott på denna nivå. Eken tar inte över, utan frukten och mineralerna känns hela vägen. Möjligen lite för låg syra för mig. 16p, röstsiffror 2-0, pris 500 kr.

Sammanfattningsvis så levererar dessa viner. Hög kvalitet till måttlig penning. Vinerna är förvånansvärt ungdomliga och friska. Endast La Chablisienne verkar ha problem med åldern. Det här är viner för chardonnay-vänner som inte vill ha pop corn-toner.

Tilltugget i form av bl.a. ostron gjorde inte kvällen sämre. Tack S-E.

/PW

 

Let’s drink Italy! 13 september 2017

Nitton dukade bord och lika många producenter på Operakällarens terrass. Prydligt uppklädd personal och en fantastisk utsikt över Strömmen, Slottet och Skeppsholmen. Namnlapp på bröstet, spottkopp och ett vinglas fritt från fingeravtryck. Informationsbladet visade en liten karta med markerat område för respektive producent men i övrigt väldigt knapphändig information. Lokalen kan knappast vara bättre för ändamålet men om avsikten är kommersiell förundras jag över det bristfälliga presentationsmaterialet. Hemmasnickrat i word och printat i den gamla skrivaren på kontoret. Min merkantila radar var nu aktiverad och jag kunde efter mina timmar i lokalen konstatera att dessa fantastiskt trevliga människor har mycket att vinna på en säljutbildning. Ingen av representanterna gjorde minsta ansats till att knyta en affärsmässig kontakt, de var bara ohyggligt trevliga.

La-Vis

Eventets modigaste representant som på bästa plats hade ställt upp en bag-in-box. Ingenting de bjöd på men jag gillar stöddigheten i att flagga med det som faktiskt svenskarna sörplar i sig mest av. Hemvisten är Trentino och häruppe i Sydtyrolen har man släppt en del av det italienska. Ett par Müller Thurgau och en Sauvignon var huvudnummer. Min uppfattning var att det var folkliga och välsmakande viner.

Lavis

 

Bartolomiol

På bordet stod tre flaskor Prosecco och med tanke för svenskars förkärlek för drycken borde deras möjligheter vara stora. Jag tappade dock det mesta av vinernas attityd och mening då moussen är hård och skoningslös i munhålan, Ius Naturae Brut 2016 och Prior Superiore Valdobbiadene Brut 2016. Desto roligare var deras Superiore di Cartisse 2016 med 27 gram socker. Tjugosju gram låter väldigt högt men jag var tvungen att fråga två gånger för att konstatera att jag hört rätt. En högst behaglig men påtaglig syra tonade ner söthetsgraden till att mer bli en läcker smakbärare. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det om en söt Prosecco men den här var god. Serverad iskall på terrassen i minglet med vänner, lättflirtad och somrig.

De producerar 1,8 miljoner flaskor per år och har en bred palett att erbjuda. Deras senaste giv var en cuvé buteljerad i klarglas, som ger association till en annan producents prestigevin, med en längre tid på sin jästfällning, mer omsorgsfull hantering och i en högst begränsad produktion. Bartolomiol har laborerat med sin ”La Grande Cuvée del Fondatore” under endast fyra år och ansågs vara lite på experimentstadiet men definitivt en produkt som skulle tillåtas växa i sortimentet. Vinet fanns dessvärre inte att prova.

Bartolomiol

 

Belisario

Fyra cuvéer av Verdicchio med friska härliga toner, enkla att ta till sig och,,,!! Jag försöker mig på att hitta mer information via importörens hemsida men kunde inte utröna mer än vad som framgick av etiketten. Jag provade att trycka på knappen ”Beställ här” och hamnade på Systembolagets hemsida där det ordagrant stod ”Hoppsan, nu blev det lite tokigt”.

Belisario

 

Bucci

Samma importör som Belisario ovan och jag bemödar mig inte att gå in på deras usla hemsida. Men vad skall jag på hemsidan att göra när vinerna talar för sig själv. Villa Bucci 2013 Castelli di Jesi Riserva var sagolikt krispigt och knivskarpt fräsch med en lätt äpplig ton som gav näring åt en gissning mot det tyska hållet. En behagligt lång eftersmak med en tydlig bitter ton. För mig var det dagens höjdpunkt och jag går in på importörens hemsida igen och klickar på knappen ”beställ här”. Men jag möts återigen av Systembolagets hemsida med den prutthurtiga formuleringen ”Hoppsan, nu blev det lite tokigt”.

 Bucci

La Monacesca

Har du någonsin gillat ett vin som varit pinsamt billigt. Uppskattat ett lättsamt, enkelt, tillgängligt och fräscht vin och till och med uttalat, -Så gott det var, och sedan fått höra att priset är 5 Euro per flaska, Verdicchio di Matelica 2015. Vin nummer två, Verdicchio di Matelica terra di Mezzo 2012, höll samma fina klang och var begåvat med en längre eftersmak. Å andra sidan hade priset skjutit i höjden och betingade en prestation om åtta Euro. Må vara att det är importpriser och vi betalar omkring det dubbla på bolaget men ändå. Producentens samtliga viner kändes välgjorda och gav ett stolt intryck. För er som uppskattar Verdicchio hoppas jag att ni får förmånen att prova Verdicchio di Matellica Riserva Mirum 2015. Officiellt lanseringsdatum är den 1:a december och jag kan bara hoppas att den når våra hyllor, produktionen är 20 000 flaskor. Lite rostad, nästan brödig och med en citrusfräsch klang. Skall kunna lagras upp till tio år men varför vänta på ett vin där alla intryck redan nu spelar så fint ihop.

 Monacesca

Du surfar varje dag eller hur. Bolagsverkets hemsida innehåller en miljard blanketter men det tar mindre än trettio sekunder att hitta rätt. Paul Bara är en sann favorit i Champagne men ta en titt på deras nya hemsida och du hamnar tillbaka i nittiotalet med långsamma intron och fullständigt innehållslösa sidor. På Monasescas hemsida finns ett föredömligt produktblad för respektive vin som återger höjd över havet, odlingslottens väderstreck och yield. Även pieropan.it har lyckats kombinera ett snyggt skal med informativa produktblad för respektive cuvée. Det viktigaste är naturligtvis att vinet är gott och att du har någon att skåla med men fakta får vi nog ett tag till leta efter på vintomasblogg eller liknande.

 

Sven-Olof Johansson

 

Caviste 0075, Domaine Marcoux i södra Rhône

Kort smaknotering för dagens Cavistesläpp, jag provade blint och var initialt i norra Rhône.

Evernote Snapshot 20170913 163158

2016 Domaine de Marcoux Vin de France Raisin de Loup

Köttig, rik, chark, ung, lite maceracion carbonique känsla först men efterhand frukdriven doft

Kraft, mineral, rik, kul, god pepprig fruktdriven smak

2016 Domaine de Marcoux Côtes du Rhône

Komplex doft med plommon, frukt och äpple. Ung men inte ogin.

Kraft, bra fruktighet och fyllighet. Trevlig komplex och kompakt frukt. Fina tanniner!

– Martin lät oss också testa samma vin fr 2013 som uppvisade en stor komplexitet och bra mognad just nu. var inte rädd att lägga undan!

2015 Domaine de Marcoux Châteauneuf-du-Pape

Initialt sluten, stram mineralig doft. Efterhand  rödfruktig och syltig komplexitet.

Kraft, frukt och längd! Komplex och fyllig. Tät och bra!

– Jag har fingret på avtryckaren kl 14

/JT

#1520 – 20 år i AuZones tjänst m LH

LH introducerade sin jubileumsprovning med att informera om att den egna vinkällaren innehöll 63% riesling, 60% Tyskland och 38% Moselvin
Fördelningen avspeglades i mångt och mycket i dagens provning.

Evernote Snapshot 20170831 193411

Vin 1. Wehlener Sonnenuhr, Riesling 2004, Kabinett, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Joh. Jos. Prüm)
Ljusgul färg. Doft av honung, petroleum och lite citruszest. Aning metalliskt och med ett inslag av dill!

Rik, syradriven balanserad smak med begynnande mognad. Komplexitet, citrus och gröna äpplen. Elegant/lätt. Dansant frukt.

Vin 2. Zeltinger Sonnenuhr, Riesling 2001, Auslese, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Markus Molitor)
Guldgul färg. Komplex doft med mycket petroleum och firne. Gräddig läcker komplexitet med lite övermogna persikor. Botrytis och saffran.

Fyllig, mogen kraftig smak. Komplex med polish och firne. Bra läcker och mogen med snygg liten bitterhet i svansen.
– Några provare riktade kritik mot att detta vin saknar lite syra.

Vin 3. Wehlener Sonnenuhr, Riesling 1997, Spätles, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Joh. Jos. Prüm)
Gul färg. Komplex, elegant rik och läcker. Massor av honung, med flintig mineralitet.

Syradriven balanserad fruktdriven komplex och lite mognadstoner. Läcker god och lång smak med bra med syra!

Vin 4. Brauneberger Juffer-Sonnenuhr, Riesling 1999, Spätlese, Tyskland, Dusemonder Hof, Brauneberg, Mosel (Fritz Haag)
Gul färg. Stram, komplex, lång, mineralig och elegant. Lite honung i svansen.

Ung fruktdriven exotisk lite söt och ointegrerad men kul smak.

Vin 5.  Ürziger Würzgarten, Riesling 2003, Spätlese, Tyskland, Bernkastel, Mosel (Dr. Loosen)
Guldgul färg. Rik, gräddig, lång komplex doft med massor av frukt och en hint av fat? Apelsin, citron och marmelad.

Bra gräddig komplex exotisk smak med stor komplexitet och balans, aning vanilj?

Vin 6. Brauneberger Juffer-Sonnenuhr 10, Riesling 2005, Auslese, Tyskland, Dusemonder Hof, Brauneberg, Mosel (Fritz Haag)
Guldgul färg. Metallisk mineralig, fyllig komplex doft med örter och aning gräs.

Koncentrerad, kraftig smak med integrerad sötma och syra. Komplext och balanserat med snärtiga syror!

Vin 7. Graacher Domprobst, Riesling 2007, Kabinett, Tyskland, Graach, Mosel (Willi Schaefer)
Guldgul färg. Komplex exotisk frukt och citrus i doften med en hel del petroleum. Aning arrak efterhand.

Kraft och syradrivet, komplex med trevlig mognad. Lång och rik med varm citrus och äpple samt lite honung efterhand. Lätt bitterhet i svansen.

Vin 8. Lieser Niederberger Helden, Riesling 2002, Spätlese, Tyskland, Lieser, Mosel (Schloss Lieser)

Gul färg, Udda, instängd, stram doft. Metall och mineral.

Ointegrerad smak med batterisyrakänsla.

Kontroversiellt vin, flera provare hävdade att det var bäst och dessutom att den lite iffiga tonen var extrem mineralitet)

– Listan –

  1. Wehlener Sonnenuhr, Riesling 2004, Kabinett, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Joh. Jos. Prüm) 8,5 %, 0-0, 15,p Inköpt i Köln 2006 för €16,40 (156 kr) Gault Millau 89p
  2. Zeltinger Sonnenuhr, Riesling 2001, Ausles, Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Markus Molitor 7,5 %, 0-2, 18p Inköpt i Hamburg 2003 för €13,90 (132 kr)
  3. Wehlener Sonnenuhr, Riesling 1997, Spätlese Tyskland, Bernkastel-Wehlen, Mosel (Joh. Jos. Prüm) 7,0%, 0-1, 18p Inköpt i Bernkastel 2001 för DM 24,75 (120 kr)
  4. Brauneberger Juffer-Sonnenuhr, Riesling 1999, Spätlese, Tyskland, Dusemonder Hof, Brauneberg, Mosel (Fritz Haag) 7,5 %, 0-0, 16p Inköpt i Bernkastel 2001 för DM 21,60 (105 kr) Gault Millau 88p
  5. Ürziger Würzgarten, Riesling 2003, Spätlese, Tyskland, Bernkastel, Mosel (Dr. Loosen) 8,5 %, 0-3, 16,5p Inköpt i Köln 2005 för €13,50 (128 kr) Gault Millau 88p
  6. Brauneberger Juffer-Sonnenuhr 10, Riesling 2005, Auslese, Tyskland, Dusemonder Hof, Brauneberg, Mosel (Fritz Haag) 7,0%, 8-0, 19p Inköpt i Köln 2006 för €28,05 (256 kr) Gault Millau 93p
  7. Graacher Domprobst, Riesling 2007, Kabinett, Tyskland, Graach, Mosel (Willi Schaefer) 8,0 %, 2-0, 18,5p Inköpt i Hamburg 2008 för €12,20 (119 kr) Gault Millau 87p
  8. Lieser Niederberger Helden, Riesling 2002, Spätlese , Tyskland, Lieser, Mosel (Schloss Lieser) 8,5 %, 2-2, 12p, Inköpt i Hamburg 2003 för €11,30 (107 kr)

/JT

#1518 Fuller’s Vintage Ale 1999 – 2009 – Seven shades of amber

img_8802.jpg

I samband med Per J:s Brunello 2004-provning bjöd han även in till en extraprovning av Fuller’s Vintage Ale. Fuller’s är välkända för deras prisbelönta ale, t.ex. London Pride och ESB. Sedan 1997 producerar det välrenommerade bryggeriet årligen även en Vintage Ale i limiterad upplaga. Genom att välja de för tillfället allra bästa ingredienserna skapas ett nytt recept för en komplex öl som utvecklas väl av ett antal års lagring. Varje flaska är numrerad och genom det ökade intresset för ”finöl” i världen har de äldre årgångarna blivit mycket eftertraktade. De kan många gånger betinga ett pris väl i klass med flera av världens mer eftersökta viner.

På Pers provning fanns sju av Fuller’s olika årgångar mellan 1999 – 2009 representerade samt deras Imperial Stout. Samtliga ale var bärnstensfärgade. Det fanns en gemensam grundton i smaken samtidigt som det fanns tydliga och intressanta skillnader mellan årgångarna. Generellt sett ökade sötman i takt med stigande ålder.

  1. Vintage Ale 2009

En kraftig ale med toner av rostad malt, äpple, kola och knäck. Ölet är det yngsta i provningen vilket avslöjas genom att det uppleves som att smakerna ännu inte har integrerats till full harmoni.

  1. Vintage Ale 2008

I denna årgång har två av bryggeriets favoritsorter av engelsk humle (Northdown och Challenger) använts. Kombinationen ger tillsammans med malten ett fruktigt öl med bröd, jäst och oxidativa toner av röda vinteräpplen samt apelsin som avrundas med en angenäm smak av grädde och choklad likt Cloettas klassiska Mums-Mums.

  1. Vintage Ale 2007

För att fira tioårsjubileet av Fuller’s Vintage Ale samt för att skapa en ”classic edition” har endast den finaste humle från Fuggles, Target och Super Styrian använts. Detta skapar en stor, söt och ”humlig” smak med aromer av mogna äpplen och örter.

  1. Vintage Ale 2006

2006 producerades 100 000 buteljer av årgången för att celebrera det tionde året i serien. Endast Super Styrian humle användes vilket skapade ett öl med en kombination av beska och sötma. Koncentrationen och komplexiteten är dock något lägre jämfört med andra årgångar.

  1. Vintage Ale 2005

Fuggles humle skapar i 2005:an ett tämligen balanserat öl med maltig smak av kex och sötlakrits.

  1. Vintage Ale 2004

Årgången är baserad på ett traditionellt recept med Goldings humle. Resulterar i distingerad ale med apelsinkrokant, kola, körsbär och ett långt nyanserat slut.

  1. Vintage Ale 1999

Provningens äldsta ale har en mogen, komplex och rik sötma. Toner av apelsinchoklad, fudge och mynta. Mycket bra längd.

Imperial Stout

En kraftig, mycket god, komplex och matig stout. Smak av kavring, choklad och bränt bröd
(ej med i omröstningen).

img_8812.jpg

Listan (bäst-sämst)

  1. Fuller’s Vintage Ale 2009, 0-1
  2. Fuller’s Vintage Ale 2008, 1-0
  3. Fuller’s Vintage Ale 2007, 0-1
  4. Fuller’s Vintage Ale 2006, 1-2
  5. Fuller’s Vintage Ale 2005, 0-2
  6. Fuller’s Vintage Ale 2004, 1-0
  7. Fuller’s Vintage Ale 1999, 3-0

Fuller’s Imperial Stout, N/A

/ v00alex

Caviste 074, Champagne Huré Frères

Tre nya viner / årgångar från Huré, Släpp imorgon 24/9 kl 14

– Och nya etiketter, snyggare men svårlästa..

IMG_7608

Invitation, basår –13, 60%, deg 17-02

Sprittande, läcker, fruktdriven ung och komplex, aska och bränt trä. Bra syra och intensitet!. 

Ung men god.. varför tveka, drick nu!

Insouiance (rosé), basår –14, 70%, deg 17-04

Elegant, smultron och varm rödfrukt, aning exotisk! Läcker!!

Lätt karamellig, rik och fruktpackad. Bra syra och trevlig jordighet i svansen. – fan jag kanske börjar gilla roséchampagne..

-12 Inattendue 100% chardonnay, deg 17-01, 4g dosage

Autolytiskt, krut, citrus och mineral. Koncentrerat, långt ungt kompakt, kul grön äpplighet i avslutet.

Kraft, ungdom och begynnande komplexitet. Rolig och läcker, potential..

– Jag tänker försöka köpa imorgon vid släppet.

/JT