Caviste Champagne Savart

En gång om året sen allra första släppet CAV0001 har Martin nu tagit hem denna lysande Champagne till Sverige. Årets laddning imponerar mest med instegsvinet, L’Ouverture medan L’Accomplie och Bulle de Rosé gärna får ligga till sig några år.

Mina intryck:

L’OuvertureEvernote Snapshot 20171115 172950

100% pinot noir från 13/14/15

Doft av päron och hallon och godsaker! Snygga läckra fat. Mogen frukt, läckert och komplex!

Snygga syror, rund, balanserad, öppen bra och balanserad! Öppet och redo att dricka nu!

Referensvin, L’Ouverture med vin från årgångarna 10/11/12:

Komplex, grönäpplig, mineral och nougatig doft.

Högre syra mer komplexitet. Bredare, lång mineralisk syra. 

Evernote Snapshot 20171115 174819

L’Accomplie

Basvin fr 14/15 – gamla stockar, 20% chardonnay

Syrlig, komplex, ung, läcker och floral och äpplig och djup frukt! Ung, grön och intensiv syra med mineral och välstoppad! Lagra!

 

Evernote Snapshot 20171115 174820Bulle de Rosé

Basvin från 14/15 – gamla stockar, 30% chardonnay

Läcker, superkomplex bred doft med trevlig karamellig ton.

Begynnande mognad, läcker varm frukt med massa hallon, bred och fin läcker smak med en anstrykning av oxiderad eller torkad frukt. Matig och välstoppad!

Lådan innehåller:

3 st L’Ouverture, 2 st L’Accomplie och en Bulle de Rosé och kostar  – 1990kr

– Jag kommer köpa om jag hinner /JT

Annonser

#1527–Det glada 70-talet i Bordeaux

Glas 70-tal

Klassiskt mogna färger på klassiska viner

PA höll med benäget stöd från PH denna provning av viner – “så som de var förr”.

8 viner från 4 slott, 2 årgångar vardera var utlovat.

1975  Chateau de Pez

Mörkröd med tydlig tegelkant. Mogen doft med en del stall, läder och ceder. Komplex med peppriga apelsinskal och viss pepprighet.

Syradriven smak med sandiga tanniner. Elegant avslut med lite uttorkad frukt.

1970 Chateau Leoville Poyferre

Mörkröd färg. Övermogen doft med rotsaker, burktomater och gammal metallisk buljong. Ledsen

Cedrig obalanserad övermogen smak med syrligt pepprigt slut. OTH!

1978 Chateau de Camensac

Mörkröd med markerad tegelkant. Stallig, läcker, fatig doft med massa cassis, röda vinbär och skogshallon. Ceder, skvattram och tobak.

Syradriven komplex intensiv fruktdriven smak med ceder och röda vinbär. Tanninstint och lite uttorkat.

1970 Chateau de Pez

Mörkröd färg. Stram gräsig doft med mineral och torr cassis. Efterhand smör och fett i doften. Bättre  balans efterhand..

Prominent syra, lite eldig smak, röd frukt och viss komplexitet. Snälla, sandiga tanniner

1971 Chateau Lagrange

Mörkröd färg med tegelkant. Doft av målarlåda, läcker rund, komplex, fruktdriven doft med lite inslag av bakelit. Bra frukt!

Syradriven smak med komplexitet. Stall, ceder, mynta och slånbär. Lång doft och koncentrerad frukt.

1970 Chateau de Camensac

Mörkröd färg med liten tegelkant. Läcker doft med en massa stall, cassis och cypress. Skitiga toner med läder och fat. Lång och komplex med inslag av citronmeliss och parfym, viol och syrén.

Komplex fruktpackad mogen smak med bra fyllighet. Intensiv syra som ger balans och snälla, sandiga tanniner. Ceder och cassis.

1975 Chateau Leoville Poyferre

Mörkröd färg, tegelkant. Initialt en whiff av TCA, stum, sluten och trött. Efterhand mer och mer kaffe och mindre TCA!. Lite mörka hallon och ceder. Konstigt, kanske inte TCA i alla fall..

Fruktdriven, tanninstinn och lite brännande syra. Komplexitet och sotig frukt. Skumt, troligen off på nåt sätt..

1970 Chateau Lagrange

Mörkröd färg. Komplex, fruktdriven, murrig doft med lite kött, slån blod och mineral. Lite målarlåda och efterhand alltmer snart kaffe.

Syradriven lite bitter cassissmak. Fruktfattig och lite uttorkade röda vinbär på slutet.

Butts 70-talDagens siffror

  1. 1975  – Chateau de Pez, 0-0/12, 14,5p
  2. 1970 Chateau Leoville Poyferre, 1-5/12, 9p
  3. 1978 Chateau de Camensac, 4-0/12, 18p
  4. 1970 Chateau de Pez, 1-0/12, 16p
  5. 1971 Chateau Lagrange, 1-2/12, 16,5p
  6. 1970 Chateau de Camensac, 4-0/12, 19p
  7. 1975 Chateau Leoville Poyferre, 1-0, 11p
  8. 1970 Chateau Lagrange, 0-5/12, 14p

Efter den ordinarie genomgången serverade PA ett extravin:

1983 Chateau de Pez

Genomrött, lite tegelkant. Rikt, fett, rödfruktigt och elegant med kryddiga inslag.

Kork 70-tal

Det är inte så lätt vara kork i mer än 40 år

/JT

Making wine Down Under

Australian Wine på Grand Hotell 2017-10-10

Tänk dig att du och din käresta sitter på en uteservering i Ascoli Piceno. Kvällssol, ljumma vindar och den välklädda servitören häller med säker hand upp vin i ett glas som immar lätt på utsidan. Vinet är inte bara gott, det är magiskt. Lyckan berusar och ni enas om att kånka hem minst en låda av Marches ljuvliga vin. Servitören kallas in och ni frågar på knagglig italienska vad vinet heter?

  • Verdiccio dei Castelli di Jesi Classico Superiore Casal di Serra Vecchie Vigne, Signore.

Hade samma scen utspelat sig I Melbourne, Hobart eller Adelaide hade svaret varit:

  • ”The Dead Arm”, mate!

Det är ingen myt, Australien är enkelt att tycka om och människorna där är fantastiskt okomplicerade och jordnära. Det avspeglar sig även på vindagen på Grand Hôtel där vinmakarna döpt sina cuvéer till det som faller dem in. Du behöver inte en minneslapp för att komma ihåg ”The Boxer”, ”Jimmys Hat”, ”Hangin Snakes eller ”Money Spider”. Man kan bara älska attityden och försöka ta med sig lite av den till sin egen vardag.

Fraser

Fraser Gallop Estate

”Parterre” Margaret River Chardonnay. Mild, behaglig, krut och ek. Väldigt tydlig Chardonnay men utan att bli smörig. ”Parterre” Margaret River Cab 2013. – Bordeaux, blir min spontana reaktion och kvinnan bakom bordet skiner upp och utbrister, -You bet. Lätthet, glädje, mjuka tanniner och hyfsat mycket ceder. Gott redan nu men bägge vinerna är väldigt välgjorda och bör rimligen få ligga ett tag till. Vi provade även två årgångar av deras blend av Cab och Merlot, 2016 och 2014. Samma etikett men helt olika viner? Vi fick förklaringen att de blandat helt olika i de två årgångarna och så var det med den saken, inga konstigheter, bara en släng av australiensisk enkelhet. På deras hemsida nämns Bordeaux som en uttalad målbild och Parterre Cab som ett exempel innehåller fyra druvor till. Petit Verdot, Merlot, Malbec och Cabernet Franc. Voilà.

www.frasergallopestate.com.au

Stump Jump

d´Arenberg  och Mollydooker

Hos dessa producenter brakar lekfullheten loss och under fliken ”High Altitude Hillbillies” hittar man viner som ”The Lucky Lizard Chardonnay”. Etiketten på ”The Stump Jump” sägs vara hämtad från optikerns tavla med bokstäver. Kan man inte läsa den nedersta raden bör man kanske låta bli ett glas till. Men mitt i lättsamheten finns välproducerade produkter och en uppsjö av cuvéer. d´Arenberg ”The Custodian” Mac Laren Vale Grenache 2009 bjöd på en härlig uppvisning. Rund, mogen, milt kryddig med hallon, lite jullika kryddor och sköna tanniner. Mollydookers ”The Boxer” tog dock munterheten med sig in i flaskan. Här har vi en uppenbart grabbig stil med en okonstlad och rättfram attityd. Hög viskositet och 16% alkohol ger en häftig känsla i munnen. En bastant kropp, lakrits, lite plommon, björnbär, lite vanilj och milda tanniner. ”The Boxer is a knockout”

www.darenberg.com.au 

www.mollydookerwines.com.au jag tycker att du borde göra ett besök 😉

 

 

Loogan

Logan Wines

Distriktet ligger väst-nordväst om Sydney och Logans odlingar ligger i det högst belägna odlingsdistriktet i Australien med inslag av vulkanisk jordmån. Australien är ett ungt land och Logan är en ung vinproducent. Far och son drog igång så sent som 1997. Tjugo år låter som att man i alla fall har hunnit bli varm i kläderna men tittar man på deras breda utbud begriper jag inte hur de hinner med. De producerar vin av ett femtontal druvor till rena och blandade cuvéer. Nio var presenterade på mässan och jag föll pladask för ”Ridge of Tears” som fanns i två versioner, bägge på Shiraz men från två olika odlingsplatser. Mudgee på femhundra meters höjd och från Orange på nästan tusen meters höjd. Malolaktisk jäsning och 15 månader i gamla och nya franska fat. Orange var tungt röd i färgen, men med en medelfyllig känsla och en uppsjö av detaljer. Det händer någonting i varenda del av munhålan och allting stämmer. Trots det tryck det är i alla smaker är känslan sammetslen, torr och med behagliga tanniner. 2014 låter i mina öron som ett lite väl ungt vin men det här kan absolut korkas upp redan nu.

www.loganwines.com.au

Vid pennan, S-O J

#1525 Route de vin rouge – Bourgogne

Låt säga att man bestämmer sig för att åka till Frankrike för att plugga franska. Om man dessutom är vinälskare, finns väl knappas något lämpligare ställe att göra det än i Beaune, i hjärtat av Bourgogne. Dessutom kan man ju ta bilen ned och då passa på att åka vägen genom de berömda vingårdarna och stanna till hos ett urval producenter för att prova och köpa vin. Det låter väl som en alldeles utmärkt idé? År 2007 gjorde kvällens arrangör MA just detta och ett antal av de flaskor som så småningom fick plats i bilen när han vände kosan hemåt igen, fick vi i AuZone förmånen att avnjuta i kväll.

Vin nr 1 har en utvecklad doft med djuriska, köttiga toner med värme. en klassisk skit-pinot med lite vedrök och en aning kryddpeppar. Rätt lätt och klassiskt i stilen.
Smaken är frisk med en lätt söt, röd frukt. Syran är påtaglig och minst sagt läskande. Rätt slankt men charmigt. Lätt snål, rökig eftersmak. Doften bättre än smaken.
2007 Santenay-Beauregard 1er Cru, Dom. Roger Belland

Lätt metallisk, friskt rödfruktig doft med lingon och röda vinbär. Liten skitighet och en del rotfrukter.
Tät, mörk frukt och lite fat i smaken som har en bra syra och tät, mörk, mustig frukt. Intensivt och aningen grovhugget med rätt torra tanniner som tar över i eftersmaken. Viss stil ändå.
2007 Pommard 1er Cru ”Les Rugiens”, Aleth Girardin

Trean har en fint utvecklad doft med bra, mogen frukt, en del vedrök och köttiga, djuriska toner tillsammans med kolatoner. Bra djup.
Frisk, rökig, god smak med bra syra och snygg, ljusröd frukt. Pyrande vedbrasa hela vägen. Måttliga, rätt avrundade tanniner. Charmig, rökig, något torr eftersmak. Riktigt trevligt vin!
2007 Vosne-Romanée, Robert Sirugue

Djup, fyllig doft med en del rostade fat, tät bra frukt, kanel och vedrök. Känns snyggt, påkostat och välgjort.
Smaken öppnar tätt med mörk, söt frukt. Mustigt och mulligt, med något lägre syra. Utstrålar värme och mogen frukt. Tanninerna är snyggt inbäddade i frukten och ger en tjock, tuggbar, något eldig eftersmak med bra pinosity. Utmärkt vin, men med aningen alkoholtyngd.
2007 Vosne-Romanée 1er Cru ”Les Petits Monts”, Robert Sirugue

Femman har en stram, frisk, något återhållen doft med en kryddig, körsbärsaktig frukt och en lätt grön, örtig ton.
Smaken är rejält frisk och rödfruktig. Lite lingonaktigt, men också röda vinbär och rabarber. En del kritiga tanniner. Frisk, torr, rätt syrlig eftersmak.
2008 Vosne-Romanée 1er Cru ”La Croix Rameau”

Sexan är tät och koncentrerad med vaniljiga fattoner och mörk frukt som paras med mörk choklad och massor av mint. Nästan Aussielikt! Smaken är frisk och tät med en tuggbar söt frukt. En mer aromatisk pinotfrukt växer till sig och ger en känsla av mogna, mörka körsbär. En hel del tuggbara, finkorniga tanniner är snyggt inbäddade i den täta frukten. Lång, tät, mörkfruktig eftersmak med klass.
2006 Volnay 1er Cru ”Brouillardes”, Roblet-Monnot Père et Fils

Sista vinet är tätt och djupt med läckra djuriska toner och en mörk, mogen frukt. Ävenså en del vedrök och lite skit. Känns högklassigt.
Smaken är överraskande frisk och stram men med en bra, snygg, frukt och en tjock, tuggbar känsla. Tätt och intensivt, men också med stil. Ursnygg fatbehandling! Snyggt integrerade, finkorniga tanniner och en lång, rökig, tuggbar eftersmak. Bör lagras mer och kan bli riktigt stort!
2006 Volnay 1er Cru ”Taillepieds”, Roblet-Monnot Père et Fils

Route du vin de Bourgogne

Tack MA för en riktigt givande provning, med några viner som verkligen sjöng. Kul också med lite mer okända odlare att lägga på minnet i Bourgogne.

Tabellen med inköpspriser 2010:

  • 2007 Santenay-Beauregard 1er Cru, Dom. Roger Belland, 17 euro, 0-0, 15p
  • 2007 Pommard 1er Cru ”Les Rugiens”, Aleth Girardin, 20 euro, 0-6, 13p
  • 2007 Vosne-Romanée, Robert Sirugue, 45 euro, 1-0, 17p
  • 2007 Vosne-Romanée 1er Cru ”Les Petits Monts”, Robert Sirugue, 45 euro, 7-0, 16p
  • 2008 Vosne-Romanée 1er Cru ”La Croix Rameau”, 45 euro, 0-4, 14p
  • 2006 Volnay 1er Cru ”Brouillardes”, Roblet-Monnot Père et Fils, 45 euro, 3-1, 16,5p
  • 2006 Volnay 1er Cru ”Taillepieds”, Roblet-Monnot Père et Fils, 50 euro, 1-1, 18p

/Anders K

#1522 Minoriteten regerar?

Minoriteten regerar, ja, ibland gör den ju det, åtminstone i den politiska världen. Men hur det är i vinvärlden var det meningen att vi skulle reda ut denna kväll med AuZone. Tanken var vi skulle prova ett antal viner, blint förstås, och ange vilken dominerande druvkaraktär vi fann i dem. Sedan skulle vi jämföra med facit, så fick vi se vilken av de ingående druvorna som dominerade. Det lät ju som ett fungerande koncept. Vi får se hur det gick, först lite noter om vinerna.

Vi börjar med två vita. Det första har en dov, lätt rostad ton med gul frukt och en del mandelmassa, stekt banan och lite bränd bakelit eller bränd koppling. Även en lite trött ton av gammal ost finns i bakgrunden.
Smaken öppnar bättre med en god syra och söt, tuggbar frukt. Det har ett hyggligt, kryddigt mittparti, men frukten håller inte igenom smaken utan lämnar ett trött frukt och en vass syra som slutintryck. Inte så kul. Borde ha varit bättre. En hel del gissningar på chenin blanc hördes, men jag tror också att sauvignon blanc nämndes.
Château Larrivet Haut-Brion 2014

Andra vita har en frisk, kryddig doft med en kanske lätt oren mandelton.tutti-fruttigodis och lite stendamm.
Mycket frisk och torr smak med citrus och äpple. Friskt, torrt och gott, men med ringa djup.
Riesling fanns i tankarna här och nämndes även bland gissningarna. Svårt dock att hitta nascetta, även om jag har råkat på den en del under mina vistelser i Novello, dvs. den kommun i Barolo som satsat på nascetta som sin egen druva. Sedan var det ju lite svårt att definiera vad som var minoriteten i den här druvblandningen…
Marin Langhe Bianco 2013, Fontanafredda

Första röda hade en tät, mörk, lätt bläckig doft med inslag av svarta vinbär och en kaffe doft från rostade fat. Kraftfullt och eldigt.
Smaken är torrsträv och rätt bråkig men med en god syra. Markerade tanniner som växer i munnen. Tät, bra frukt och en del mint. Torrt efteråt, men med bra, lätt aromatisk frukt. Barbera fanns inte i mina tankar, och inte någon annans heller. Snarare cabernet, men det var ju helt fel.
Bosco Bracco Le Serre 2013

Frisk, närmast bärig doft med både svarta och röda vinbär och hallon. Rätt snyggt med ringa fatton, lite blyerts, mint och en aning myggmedel.
Frisk, rödfruktig smak med god syra.Elegant och snyggt med en del finkorniga tanniner.Snyggt slut, om än lite ungt och bråkigt. Välgjort. Druva? Cabernet franc, tänkte jag, men myggmedelstonen borde väl ha lett mig till Rhônedalen.
Domaine Santa Duc 2015

Tredje röda är blekt rödorange och har en lätt och frisk doft med toner av kåda, apelsinskal, örter och lite gummi, samt även ost och grillad kyckling(sic!).
Smaken är även den frisk och lätt med en del gummitoner. Bra syra men gles frukt och torra, kritiga tanniner. En något besk eftersmak där den slanka frukten inte alls räcker till. Något lätt, rött från Jura, tänkte jag mig, men det var i stället Korsika. Får skylla på att jag dricker väldigt lite korsikanska viner…
Domaine San Micheli 2013

Nästa vin har en dov, köttig doft med en sotig fatton. Mint, mörk choklad och riktigt mörk frukt.
Smaken öppnar friskt och något metalliskt. Syran är bra och smaken fyllig med mint och svarta vinbär. Markerade, något finkorniga tanniner.Intensivt och rätt eldigt med torrsträvt, slut. Lite ungt och bråkigt, men välgjort. När jag läser mina noter nu, tycker jag att jag borde insett att detta var en Bordeaux, men av någon anledning tyckte jag att syrah var den dominerande druvan här.
Château Petit Figeac 2012

Frisk, snygg, aromatisk doft med mint och röd frukt. Bra djup, med en del ljus choklad och kött.
Smaken är frisk, snygg, mintig och har en läskande syra. Söt, nästan saftig frukt och läckra, finkorniga tanniner. Ungt, snyggt, mintigt och lite torrt efter. Trevligt vin. Bordeaux fanns med i mina tankar tillsammans med nebbiolo. Lite rätt, i alla fall.
Château Pedesclaux 2014

Så till sist ett vin med en lite lustig, aromatisk doft med blåbär, kåda, kola och en viss oxidationston. Mustigt, med en viss portvinskänsla.
Frisk och tät smak med en viss utveckling. Bredd, charm och smörkola. En del mjuka tanniner. Rätt murket slut. Carignan/grenache-blandning här. Möjligen tyckte jag att jag hittade grenache.
Ferrer Bobet Priorat Vinyes Velles 2010

Hur gick det här då? Tja, tanken var nog god – att vi skulle kunnat gissa minoritetdruvorna, i alla fall i några av vinerna, men något tydligt utfall fick vi egentligen inte. Därtill var gissningarna allt för spretiga. Antingen var det inte bara jag som var förvirrad och i dålig form den här kvällen, eller så var urvalet av vinerna inte det bästa för den här övningen. Det borde ha varit roligare än det var, så kanske kunde det vara värt att göra om den vid ett senare tillfälle, och med andra viner.

Minoriteten 170914

Tabellen. Alla viner utom det sista var nyligen inköpta.

  1. Château Larrivet Haut-Brion 2014, 80% sauvignon blanc och 20% sémillon, 368kr, 0-4, 12p
  2. Marin Langhe Bianco 2013,  50% riesling, 50% nascetta, 129kr, 0-0, 13p
  3. Bosco Bracco Le Serre 2013, 95% barbera, 5% dolcetto, 220kr, 1-1, 13,5p
  4. Domaine Santa Duc 2015, 70% grenache, 15% syrah, 10% mourvedre samt 5% carignan, cinsault och clairette, 135kr, 2-0, 14,5p
  5. Domaine San Micheli 2013, 65% sciacarellu (mammolo) och 35% niellucciu (sangiovese), 159 kr, 1-5, 11p
  6. Château Petit Figeac 2012, 50% cabernet franc, 30 % cabernet sauvignon, 20% merlot, 398 kr, 5-0, 13p
  7. Château Pedesclaux 2014, 48 % merlot, 47 % cabernet sauvignon, 3% petit verdot, 2% cabernet franc, 399 kr, 2-0, 15p
  8. Ferrer Bobet Priorat Vinyes Velles 2010, 70% carignan, 30% grenache noir, 411 kr, 0-1, 13,5p

Anders K

#1529 Magnum i Olle Walléns anda

I torsdags kväll samlade AuZone 20 förhoppningsfulla vinentusiaster. Temat ”Magnum i Olle Walléns anda” lät förstå att vi hade något extra att vänta! Peter och Magnus hade samlat ihop lämpliga magnumflaskor från olika generösa personer i föreningen.

IMAG5418

Vin nr 1. Cuvée des Enchanteleurs, Champagne, Henriot 1996. Ljust guldgul, jäst, fat, citrus i doften. Smaken torr med hög och stram syra, gul frukt och mineral med lång eftersmak. Allmänna kommentarer: utvecklad doft med mycket stram smak av citron och lime.
IMAG5469

Vin nr 2. Château Léoville Las Cases, St-Julien, 1970. Färgen är lite grumligt brunröd. Doften till en början fantastisk med fat, stall, läder, blyerts och paprika. Efter ett tag i glaset tar oxidationen över och doften försvinner. Smaken är pga övermognaden oxiderad, torr och lite syrlig. Många upplevde samma fantastiska början innan vinet ”föll ihop”. Gissningar var ett vin från 50-60-talet.
IMAG5450

Vin nr 3. Château Léoville-Barton, St-Julien, 1986. Rödblå färgtoner, doften innehåller fat, kokos, mynta, stall och ngt läder. Tanniner, mörka bär, syra och sträv, nästan tuggbar smak. Andra upplevde vinet som friskt med minttoner, beska, slank struktur och lätt/elegant struktur. Gissningar var Bordeaux från sent 90-tal.
IMAG5451

Vin nr 4. Château Sociando-Mallet, Haut-Médoc, 2000. Blårött med doft av blyerts, fat, grön paprika, svarta vinbär och mörka bär. Smak av svarta vinbär, grön paprika, fat och torr eftersmak. Deltagarna gissade på USA eller Bordeaux och upplevde vinet som stramt och med tydliga cabernet sauvignontoner. Årgångsgissningar var 96 eller tidigt 2000-tal.
IMAG5452

Vin nr 5. Côte-Rôtie, Brune & Blonde, Côte-Rôtie, Guigal 2001. Rödbrun färg, doften lite syltig med någon sötma, röda och mörka bär och lite mineral. Smak av fat/trä och lite syltiga mörka bär. Några kände fudgetoner, värme, målarfärg och frukt i vinet. Gissningar på sangiovese från Italien eller Napacab. 80-, 90-tal var åldersspekulationerna.
IMAG5453

Vin nr 6. Hermitage, La Petite Chapelle, Hermitage, Jaboulet 2001. Brunröd, doft av cigarrök, fat, röda bär, krut och köttiga toner. Chark, rökt kött, mörka bär och fat i smaken. Här var många inne på norra Rhône. 90 eller 91 trodde några.
IMAG5455

Vin nr 7. Barolo, Sorì Ginestra, Conterno Fantino 2000. Färgen brunröd, lite lösningsmedel, grädde och varma mörka bär i doften. Smaken sträv, medicinal med rosor och tanniner. Deltagarna kände mycket fat/ek och bittra tobakstoner med brutala tanniner. Gissningarna varierade mellan Brunello och Nebbiolo.
IMAG5456

Sammanfattningsvis en generös och mycket innehållsrik provning som jag tror stämde väl överens med vad Olle gillade!
IMAG5474

  1. Cuvée des Enchanteleurs 1996, 2181:-, deltog ej i omröstningen, 18 p
  2. Château Léoville Las Cases 1970, 2500:-, 0/11/20, 10 p
  3. Château Léoville-Barton 1986, 900:-, 1/3/20, 17 p
  4. Château Sociando-Mallet 2000, 1064:-, 4/1/20, 18 p
  5. Côte-Rôtie, Brune & Blonde 2001, 900:-, 1/4/20, 16 p
  6. Hermitage, La Petite Chapelle 2001, 1500:-, 10/0/20, 17,5 p
  7. Barolo, Sori Ginestra 2000, 1800:-, 4/1/20, 18,5 p
    //TB

#1521 Barolo 2010

Årgång 2010 i Barolo har hyllats i media som en av de bästa bland många bra på senare år. Snart sju år efter skörd kunde ju vara ett lämpligt tillfälle att göra en avstämning. Eric ställde upp åtta viner, men var alla barolo? Var alla från året 2010?

Vinerna var relativt lika till utseendet med tämligen låg färgintensitet. Gemensamt var också att inget av vinerna var helt drickfärdigt idag, samtliga har att vinna på ytterligare lagring, inte minst på grund av höga tannin-nivåer. Till maten efter provningen stod det som väntat klart att dessa viner spelar utmärkt med sedvanligt tilltugg – kallskuret, ost, paté.

Efter blindprovningen kändes det inte orimligt att alla vinerna faktiskt var barolo 2010. Det mest avvikande vinet var #7 med nya världen-frukt och massor av ek, men även detta var barolo från 2010 (Ratti). Bara det sista vinet bröt temat, dock barolo men 2011. Nu följer genomgång vin för vin i den ordning de serverades. Vinerna hade öppnats fem timmar innan provningen.

#1. 2010 Barolo (Comm. G.B. Burlotto)

Nypon och söt frukt i doften, något svett. Markerad syra med spetsiga tanniner och jordgubbig frukt. Aning oren och kanske ospännande. Förlorade omröstningen klart.

#2. 2010 Barolo (Cascina Fontana)

Rosor och te med grönt inslag i en fin och klassisk doft. Rejält tannisk och bitter åt det gröna hållet. Bra syra, rönnbär, medellång smak.

#3. 2010 Barolo Perno (Elio Sandri)

Snygg bouquet med spearmint, läder, nypon och ekfat. Aning brettanomyces. Fyllig, viskös med tuffa tanniner och litet fruktsötma. Viss utveckling. Typisk.

IMG_2193

#4. 2010 Barolo Cannubi (Brezza Giacomo & figli)

Mineralisk doft, rödbärig, slånbär, aning funk. Elegant slank smak med mynta och sandiga tanniner. Känns mycket ungdomlig.

#5. 2010 Barolo Cannubi (Francesco Rinaldi & figli)

Ren men sluten doft med röda vinbär och drag av pinot noir. Måttligt bred i munnen, tannisk, bitter och ganska eldig. Inte illa men saknar lilla extra.

#6. 2010 Barolo Tre Tine (Giuseppe Rinaldi)

Vilken fin doft! Nypon, målarlåda, hallon efter hand, mandelskorpor och kanske fat. Bra frukt med jordgubbe och rosor. Fyllig med tuggbara tanniner och snygg balans. Min och gruppens favorit.

IMG_2194

#7. 2010 Barolo Rocche dell’Annunziata (Renato Ratti)

Oj! Stor, rik och godissöt doft med vingummi, cassis, örter och fat. Enormt bärig i smaken med frukt åt nya världen, cassis. Rejäl tanninkick dock, nebbiolo på smaken men inte i doften.

#8. 2011 Barolo Pie’ Franco (Giuseppe Cappellano)

Elegant doft med hallon och efter hand ros och rönnbär. Stall och eventuellt litet fat. Stram, ung smak med mycket tanniner och rätt hög syra. Nypon, bitterhet. Fin. Svårt identifiera avvikande år.

IMG_2195

Listan (Vin – pris idag – röster (bäst – sämst) – min poäng (av 20))

#1. 2010 Barolo (Comm. G.B. Burlotto) 270 kr, 0 – 9 13p

#2. 2010 Barolo (Cascina Fontana) 468 kr, 0 – 1 14.5p

#3. 2010 Barolo Perno (Elio Sandri) 380 kr, 2 – 0 16p

#4. 2010 Barolo Cannubi (Brezza Giacomo & figli) 420 kr, 1 – 0 15.5p

#5. 2010 Barolo Cannubi (Francesco Rinaldi & figli) 456 kr, 2 – 1 15p

#6. 2010 Barolo Tre Tine (Giuseppe Rinaldi) 975 kr, 4 – 0 17.5p

#7. 2010 Barolo Rocche dell’Annunziata (Renato Ratti) 683 kr, 3 – 2 17p

#8. 2011 Barolo Pie’ Franco (Giuseppe Cappellano) 1045 kr, 2 – 1 16.5p

Åke