#1511 Champagne 2006

Den 15 juni höll PJ en provning med sex champagner från 2006. Han inledde provningen med att kort berätta hur han vid en provning av champagne 06 blev imponerad av dess höga kvalitet. En upplevelse han nu valt att dela med oss.

De sex viner vi provade var följande:

Champagne 2006, 1Vin 1. 2006. Louis Roederer Starck. Brut Nature

Ljust guldgul. Tydlig doft av champinjoner och smör, men även toner av bröd, honung, aprikoser och en aning gula plommon kunde anas.

Smaken var, som någon uttryckte det, snustorr, med mycket signifikanta syror. Den var mycket frisk och citrussyrlig med en eftersmak av bittra örter.
Kvällens förlorare.

 

Champagne 2006, 2Vin 2. 2006. Louis Roederer Cristal

Guldgul färg. Doft av tropisk frukt, ananaskarameller och söta, gula plommon. Upplevdes som mycket fruktdriven, med en touch av citrus.

Frisk, komplex smak och en härlig mineralitet. Det fanns toner av grönt äpple, litchi, ananas och gula plommon. En aning grapefrukt i avslutningen.
Kvällens vinnare.

 

Champagne 2006, 3Vin 3. 2006. Belle Epoque. Perrier Jouët. ( Magnumflaska)

Färg ljust guldgul. Komplex doft med toner alltifrån knallpulver och mineral till vingummin, gröna kulor och nässlor.

Smaken var stram och fruktig. Det gick att urskilja smaker som persika och citronsorbet. Ett friskt, lite örtigt vin med citruskaraktär.

 

 

Champagne 2006, 4Vin 4. 2006. Belle Epoque. Perrier Jouët. Rosé.

Ljust orangeröd färg, påminnande om rött guld. Doften frisk och fruktig med toner av honung, hallonbåtar, smultronmousse och jordgubbsglass.

Även smaken var frisk och påminde om hallon, jordgubbar, smultron och en aning av blodapelsin.

 

 

Champagne 2006, 5Vin 5. 2006. Tattinger. Comtes de Champagne.

Ljust guldgul färg. Doft av mineral och tropisk frukt, men även av nässlor, fläder och champinjoner.

Inte så stram, utan lite mjukare i smaken. Toner av tropisk frukt och italiensk fruktsorbet. Lång eftersmak.

 

 

Champagne 2006, 6Vin 6. 2006. Tattinger. Comtes de Champagne. Rosé.

Orangeröd. En komplex doft av just mognade jordgubbar och geléhallon. Kritiker till detta vin tyckte att det hade ganska liten doft och att det fanns en anings nyans av solvarm ketchupflaska.

Smaken var stram och komplex med en ton av grapefrukt i eftersmaken.

 

 

Listan

Vi fick ingen skriven lista, så detta är det jag lyckades få med i mitt provningsprotokoll. Kan eventuellt vara lite ofullständigt. Ber i så fall om ursäkt för det.

  1. 2006. Louis Roederer Starck. Brut Nature 12%/ 695 kr
  2. 2006. Louis Roederer Cristal 12%/150£
  3. 2006. Belle Epoque. Perrier Jouët. ( Magnumflaska) 295£
  4. 2006. Belle Epoque. Perrier Jouët. Rosé. 185£
  5. 2006. Tattinger. Comtes de Champagne 12,5%/82,50£
  6. 2006. Tattinger. Comtes de Champagne. Rosé 12,5/175£ 

/AR

#1509 Turbiana

Det är inte ofta man provar viner på druvor för första gången, och det är än mer ovanligt att prova druvor man inte ens hört talas om. Men ikväll var det dags. Druvan heter Turbiana och odlas i DOC Lugana vid Gardasjöns sydspets. EH hade lyckats hitta sju exemplar på SB vilket t.ex. är fler än antalet torra Vouvray. Lite svårt att förstå hur SB tänker. Kul med udda saker, men det kan väl knappast spegla allmänhetens intresse?

Enligt EH är det lite oklart hur Turbiana, även kallad Trebbiano di Lugana, är släkt med andra druvor. Tidigare har man trott den är släkt med Trebbiano di Soave och/eller Verdicchio, men DNA-tester har omkullkastat dessa teorier. Det ska dock visa sig att det finns klara likheter med dessa druvor, och även med Garganega, Soaves druva.

Vinerna vi provar blint är:

  1. 2015 Catulliano, Turbiana, DOC Lugana
  2. 2015 Lugana Limne, Turbiana, DOC Lugana
  3. 2015 I Frati, Turbiana, DOC Lugana
  4. 2015 Tralivio, Verdicchio, DOC Verdicchio dei Castelli di Jesi
  5. 2014 Il Lugana, Turbiana, DOC Lugana
  6. 2015 Le Creete, Turbiana, DOC Lugana
  7. 2014 Brolettino, Turbiana, DOC Lugana
  8. 2014 Lugana Riserva Sergio Zenato, Turbiana, DOC Lugana

Dvs, alla utom vin #4, kom från utlovad druva och område.

Nedan min poäng, röstpoäng (bäst-sämst) och pris.

2015 Catulliano var torr, bra syra, något mineraldriven, diskret, enkel men tilltalande. 13p, 0-4, 129 kr

2015 Lugana Limne var ett snäpp bättre med gul frukt och viss komplexitet. 13p+, 3-0, 170 kr

2015 I Frati hade en floral ton i kombination med citrus. God och 14p, 0-0, 139 kr

2015 Tralivio hade en torr, vaxig textur med lätt bitter smak (Verdicchio). 12p, 0-5, 122 kr

2014 Il Lugana hade en ylleton liknande chenin blanc och nötter i smak och doft. 14p-, 0-1, 150 kr

2015 Le Crete för tankarna till sauvignon blanc: massor av svarta vinbär och frukt. 14p, 2-1, 180 kr

2014 Brolettino är tveklöst kvällens vinnare. En stor öppen, fatig (?) doft som för tankarna till chardonnay. Smakrikt vin med bra komplexitet och viss längd. 15p, 4-0, 165 kr. Snudd på fynd.

2014 Lugana Riserva Sergio Zenato har en doft av honungskarameller, ganska uttrycksfullt vin men låg syra. 14p, 2-0, 296 kr

Det här är viner som bra prissatta med undantag för det sista. De är torra med diskret men tilltalande karaktär, oftast bra syra, angenäma att dricka och kul alternativ till alla de riesling, chardonnay och sauvignon blanc som klunkas. Sitter säkert som en smäck till sommarens mat, gärna italiensk, typ caprese eller pasta med skaldjur. Förmodligen ska de drickas unga.

Tack EH för en kul provning.

/PW

Riesling & Co, 8 maj 2017

Trots att kylan nöp till ganska rejält i kinderna denna dag kändes det som ett vårtecken att släppa in mer Riesling. 15 producenter hade dukat upp och vid flertalet bord stod producenterna själva. Deras närvaro förhöjer alltid upplevelsen. Engagerade människor som ansträngt sig genom vinets alla faser och nu står här med nystruken skjorta. Far och son vid Corvers Kauters bord visade stolt upp bilder på sin nya hydrauliska press och förklarade ingående processen med åtta timmars presstid. Att få en del av bakgrunden gör det bra mycket roligare att öppna flaskan den dagen det finns tid för ett glas.

Just Corvers Kauter blev min favorit under dagen med ett antal högst prisvärda viner. De två som idag finns på bolaget är lekfullt äppliga, lite barnsligt smakrika och passar ypperligt som en aptitretare på terrassen för ynka 119 kr. Deras Riesling Spätlese, Alte Reben, Mittelheimer St Nicolaus 2015 ( tänk så långa namn att hålla reda på !! ) uppgavs ligga på fyndnivån 15 euro. www.corvers-kauter.com.

För oss som emellanåt drömmer om att sadla om stod producenten Meine Freiheit för en inspirerande historia. Finansmannen som 2010 sadlade om och startade ett vinhus med ett passande namn. Varenda pinal köptes in och tillverkningen kunde börja. Med på resan följde en erfaren vinmakare från Oestrich-Winkel, vilket antagligen var bra då ostadiga börskurser inte är samma sak som varierande sockernivåer. En, åtminstone för mig, ny upplevelse var en Spätlese Trocken gjord på Roter Riesling som faktiskt har ett rött skal men inte ger färg till vinet. En trevlig bekantskap med en viss bitterhet att förlika sig med. www.weingutmeinefreiheit.de

Handen på hjärtat, när bjöd du hem dina vänner senast och korkade upp en Silvaner? Weingut Weigland från Franken bjöd på ett helt batteri av smakfulla flaskor med ren Silvaner. 2015 Der Franke Julius Echter Berg Silvaner (ännu ett långt namn att försöka minnas) hade ett fantastiskt bett och ett skönt tanningrepp. www.weingut-weigland.de

 

/Sven-Olof Johansson

#1507 Sicilien

I en mycket tidseffektiv teorigenomgång pekade Jens ut fyra områden på Sicilien som de mest intressanta för röda kvalitetsviner: Faro, Etna, Noto samt Vittoria. Årgången 2014 nämndes som ett stort år på ön.

Sex röda viner, de flesta relativt ljusa till färgen, serverades blint.

Det första vinet hade en uttalad doft av fläskkorv, alltså kryddor plus en varm köttighet. Vinet var eldigt (15%) med rejäl strävhet, måttlig syra och en del buljongaktig sälta. Egendomligt och inte helt lätt att älska. Tror vi trots allt var inne på Etna på denna. Detta var 2014 San Lorenzo från Girolamo Russo. Druva Nerello Mascalese med en aning Nerello Cappuccio.

 Nästa vin var betydligt mörkare till färgen och hade trots ungdomen läder i doften (kännetecken för druvan enligt Jens). Vi hittade också citrus, åt bergamotthållet, och kronärtsskocka. Frukten söt med bra syra och måttliga tanniner.  Gjort på 100% Nero d’Avola och från Vittoria (men IGT Sicilia):

2014 Occhipinti Siccagno

Vin nummer tre började med en naturvinsliknande reduktiv doft, animalisk, men efter hand bärig. I smaken massor av bär: hallon(-godis), slån, rönnbär  med hög syra och en del tanniner.  Den här kändes ganska uppenbart som Etna och var det, 2014 Passopisciaro Passorosso, gjort på Nerello Mascalese.

IMG_1995

Efter tre viner utan att jag känt fat, kom så nr 4 som hade en tydlig rostad fatkaraktär och goda körsbär i doften. Smaken komplex med gröna örter, läder, mörka bär, fat och mycket lång, aning bitter eftersmak. Rejält hög strävhet. Behöver nog mer tid. Etna igen och gjort på oympade Nerello Mascalese och Nerello Cappuccio: 2014 Prephylloxera ”La Vigna di Don Peppino” från Tenuta delle Terre Nere.

Vin nr fem öppnade med flyktiga syror, valnöt och citrus i doften. Kändes klart moget i sällskapet, så även i smaken som var slank, avrundad med fin syra och ringa tanniner. Litet fat och god frukt. Mycket elegant och helt färdigt men höll kanske inte ihop så bra i glaset. Detta var det enda vin som inte kom från 2014, och det blev röstat till bästa vin: 2009 Palari Faro, gjort på 60% Nerello Mascalese, 20% Nerello Cappuccio, 15% Nocera, 2% Jacche, 2% Acitana och 1% Cor’e Palumba. Tror ingen gissade Faro på denna utan snarare Etna igen.

Sista vinet var ungt med mörk frukt i doften, hallonkaramell med dragning åt fotsvett. Smaken snäll med låga tanniner och urgod hallonfrukt, lite smågodis och aning bitterhet. Klunkbart. Här var vi några som tänkte på Frappato, som också visade sig ingå till en mindre del. Vinet var en Cerasuolo di Vittoria:  2014 Planeta Dorilli (70% Nero d’Avola, 30% Frappato). Bra prisvärde här.

IMG_1996

Tack Jens för en mycket intressant provning med viner som inte så ofta hälls på AuZone.

  1. 2014 San Lorenzo, Girolamo Russo, Etna Rosso, 330 kr, 1-2, 13p
  2. 2014 Siccagno, Occhipinti, IGT Sicilia, 235 kr, 0-1, 15p
  3. 2014 Passorosso, Passopisciaro, Etna Rosso, 265 kr, 1-2, 14p
  4. 2014 Prephylloxera ”La Vigna di Don Peppino”, Terre Nere, Etna Rosso, 560 kr, 1-2, 16p
  5. 2009 Palari Faro, Palari, Faro, 420 kr, 5-0, 17p
  6. 2014 Dorilli, Planeta, Cerasuolo di Vittoria Classico, 160 kr, 1-2, 15p

Åke

Pol Roger Brut Vintage vertikal med Ward Wines

Evernote Snapshot 20170511 151516

Ward Wines fick besök av VD Laurent d’Harcourt från Pol Roger. Dagen till ära passade de på att bjuda in till en vertikalprovning tillsammans med Laurent.

Evernote Snapshot 20170511 162605Image(1)

Kort om Pol Roger Brut Vintage

Vinifiering och lagring

Musten genomgår två sedimenteringar, en i presshuset omedelbart efter pressningen och en kall sedimentering under 24 timmar vid 6° C i ståltankar.

Varje druvsort och läge hålls separata tills den slutliga blenden görs. Vinet genomgår en komplett malolaktisk jäsning. Flaskjäsningen sker vid 9° C i Pol Rogers djupaste källare, 33 meter under marken, där det lagras fram till remuage som sker för hand, vilket är extremt sällsynt i Champagne idag. Den mycket fina och ihållande moussen, som är Pol Rogers kännetecken, kan i stort tacka de djupa, fuktiga och svala källarna för sin existens.

Pol Roger Brut Vintage druvsammansättning

60 % pinot noir och 40 % chardonnay från 20 olika Grand och PremierCru-lägen i Montagne de Reims och Côte des Blancs. Brut Vintage  produceras i begränsad kvantitet och vilar 9 år i Pol Rogers svala källare innan den degorgerass och släppts på marknaden.

Evernote Snapshot 20170511 154605

Dagens uppställ

Evernote Snapshot 20170511 160606

 

NV Brut Reserve

Frisk, ung, vit frukt, mineral och rikedom

Syradriven stram liten bitterhet, låg dosage. 

2008 Brut Vintage

Rik, lite citrus, fyllig med stor komplexitet

Stram ung och kompakt! Fruktpackad och intensiv. Mineral/grus och våt sten.

Liten touch av päronmer! Funky toner

Komplex och balanserad rik frukt, kraftig men bred bra syra!

18p

Aktuell årgång nu!

2006 Brut Vintage

Rik, svamp, mognad, lätt eterisk och med mycket citrus och apelsinskal, mörkt bröd och jord.

Kraftig, rik, balanserad och mogen. Kraft men lite oxad äppelskalig stil. Tanniner och liten bitterhet

16p

2004 Brut Vintage

Rik, mineraler och elegant frukt. Läcker ljusgul frukt och vanilj. Våt granit och limecest.

Lätt, läcker fyllig elegant och komplex smak med citrus, physalis och grape

17p

2002 Brut Vintage

Läcker gräddig, fyllig snygg fruktkompott med lite rabarber. Komplex och bra! Champignoner i smör.

Tändsticksplån!

Kraft och komplex fyllig frukt med bra syrabalans. Kraftig syra och tanniner med liten sherryton. 

17,5p

2000 Brut Vintage

Mineralig mognad, varm citrus, komplex, fyllig. Krut och exotisk frukt. Läcker mognad och bra syra.

Humle

Bra fokus och kompaktare frukt.

18p

1999 Brut Vintage

Krämig, fyllig, mognad, smör och elegant mineralig. Mogna röda äpplen och grape.

Fyllig mogen lätt oxad och mogen. Rik och komplex.

15p

Evernote Snapshot 20170511 162918

/JT

#1506, Paris Tasting 1990-tal

Tredje gången gillt i AuZone, en replika på den berömda provningen från 1976. För er som vill ha hela historien rekommenderar jag att läsa AKs eminenta post från november 2015. Idag var vintemat viner från 1990-talet.

Dagens provning eminent samlad och anordnad av JaJ, JEP, SET och salig OW.

Dagens viner, helblint serverade förstås.

Evernote Snapshot 20170511 193957

Vin 1. 1998 Chateau Montelena

Mörkröd färg. Mogen doft med stall, ceder, lite målarfärg. Fruktdriven, elegant och syravarslande känsla. Röda bär.

Kraftig smak med tydlig mognad. Sotig frukt, mörka bär, balanserad med torra tanniner.

Vin 2. 1999 Chateau Pichon-Lalande

Mörkröd färg med viss gulkant. Tydlig fatkaraktär med lite funky drag. Rik frukt, inslag av blod och slaktbänk, ceder, kaffe och chark.

Syradriven torr elegant smak med röd frukt, lång tannindriven smak med inslak av salmiak och lakritsrot

Vin 3. 1994 Chateau Cheval Blanc

Rubinröd med viss kant. Fatdominerad doft, med mycket ceder och lite cassis. Läcker doft med bra mognad med eteriska drag. Choklad, kaffe, tobak och en aning mynta.

Komplex, tannindriven läcker bra syradriven smak med mycket kaffe och snygga sandiga tanniner.

Vin 4. 1992 Opus One

Mökröd färg med liten brun kant. Stall, grön och blå frukt. Komplex, fyllig, rik smak med en aning blod, kaffe. Liten violtouch på slutet.

Bra komplex läcker mogen fruktdriven smak. Klingande syror!

Vin 5. 1996 Chateau Mouton-Rotschild

Mörkröd färg med liten mognadskant. Rik, läcker, komplex, exklusiv doft. Fyllig, kaffe och fat, känsla av krämarvin.

Superkomplex mogen läcker elegant och fruktdriven smak. Mycket ceder, björnbär och lite ungdomlig. Tydliga fat men inte störande – enligt mig!

Vin 6. 1992 Monte-Bello

Mörkröd färg med tydlig brunton. Mogen lätt oxiderad doft med påtagliga rödbets och äppelskalskomponenter. Efterhand tomatsoppa 😦

Övermogen frukt, grön paprika, trist men ändå viss fyllighet och trevliga tanniner. Efterhand söt solmogen frukt, jord och järn.

Vin 7. 1996 Chateau Leoville-Barton

Mörkröd färg, lätt gulkant. Doft av stall, smuts, skit och mynta, kaffe och mineraler. Inslag av blod.

Komplex stallig bra bordeauxig smak med fina spelande syror, intensiv frukt och sandiga långa tanniner.

Vin 8. 1995 Dominus

Rubinröd, mörk. Floral, elegant lätt pinös dift med massor av rödfrukt. Eteriska tner och snygga fat. Fyllig söt frukt och lite coca-cola i doften.

Fruktdriven smak med mogna bär, lite godis och komplexa florala / lätt gröna toner. Lätt cedrighet med ett uns sälta. Spretiga tanniner och ett lite robus intryck.

IMG_6963

Listan – mina poäng först (och samtliga provares snittpoäng inom parentes)

  1. 1998 Chateau Montelena, Napa Valley, 1-3, 720kr, 17p(15,4p)
  2. 1999 Chateau Pichon-Lalande, Bordeaux, 0-2, 900kr, 16,5p(16,0p)
  3. 1994 Chateau Cheval Blanc, Bordeaux, 1-0, 1640kr, 18p(16,8p)
  4. 1992 Opus One, Napa Valley, 8-0, 990kr, 19p(17,4p)
  5. 1996 Chateau Mouton-Rotschild, Bordeaux, 1-1, 2500kr, 19,5p(16,4p)
  6. 1992 Monte-Bello, Santa Cruz Mountains, 1-6, 1500kr, 13p(14,8p)
  7. 1996 Chateau Leoville-Barton, Bordeaux, 1-1, 750kr, 17,5p(16,7p)
  8. 1995 Dominus, Napa, 1-1, 1250kr, 16p(16,2p)


 

/JT

#1505 Alsace

I skrivande stund är det en dag kvar tills Frankrike skall få en ny president. I den franska debatten så jämför man sig ständigt med Tyskland, och Tyskland vinner i princip alla grenar, fotboll inkluderad. Ingen annanstans är närheten till Tyskland och jämförelsen så pregnant som i Alsace, åtminstone när det gäller vin. Det beror säkert på att man, som i princip enda region i Frankrike, odlar druvor som även är typiska för Tyskland: riesling, gewürztraminer, pinot blanc (Weissburgunder) och pinot gris (Grauburgunder).  Så vart är Alsace på väg? Blir vinerna sötare, och då menar jag de traditionellt torra matvinerna, inte Vendange Tardive (VT) eller Sélection de Grains Nobles (SGN). Det är åtminstone känslan man fått de senaste tio åren. I Tyskland går utvecklingen för motsvarande viner mot mindre sötma.

Första vinet har en lätt rosa färg som antyder pinot gris; en blommig, om än något knuten doft, en fyllig, fruktig smak med aprikoser och någon restsötma. Gott och viss elegans. Vinner förmodligen på lagring. 14p idag, förmodligen 15p om fem år.

2013 Paul Ginglinger Grand Cru Eichberg Pinot Gris

Andra vinet har en angenäm, mogen doft av petroleum och gummislang; en torr, frisk smak med rejäl syra med gröna äpplen och mineraler. Smakrikt och gott nu. 15p

2012 Wolfberger Rangen Riesling

Tredje vinet har en klar, gul färg med en något kryddig doft; en fyllig söt smak med syra och smak av päron. Ung och förmodligen på väg upp, men inte riktigt mitt vin. 14p

2013 Mure Clos Saint Landelin Pinot Gris

Fjärde vinet har en gul-grön färg; en öppen, angenäm mineralsik doft och frukt som jag gissar är pinot blanc. Den känslan förstärks av en torr, medelfyllig och smakrik karaktär. Rejäl kropp, längd och fin karaktär. 16+p

2015 Pichler-Krutzler Loibenberg Riesling. Oj, ingen PB utan riesling från Österrike. Här var man ute och cyklade.

Femte vinet har en gul-grön färg; en öppen, angenäm doft av petroleum; en mycket torr smak, fylld med syra och citrustoner, men i stort sett ingen frukt. Petroleum och utan tvekan riesling. Här skulle jag använda ordet obalanserat. Det finns bara en komponent: syra. 13p

2008 Trimbach Cuvée Frédéric Émile. Ingen överraskning direkt. Jag förstår mig inte på det här vinet. Drack en gång en 1983 som då var ett av de bästa vita viner jag någonsin provat. Därefter har det aldrig imponerat. Jag förstår att Trimbach vänder sig mot den sötare trenden, men måste man göra vin på omogna druvor?

Sjätte vinet har en kraftig gul färg; en stor öppen, fruktig doft av marsipan och apelsin; smaken är mogen, söt med botrytis, koncentrerad och lite Sauternes-lik. Bör vara en VT eller SGN. 15+p

2007 Leon Beyer VT Gewürztraminer

Sjunde vinet åter gul-grönt; ung knuten doft av mineral, bensin och krutrök; söt, fyllig smak med låg syra. Komplext och smakrikt, ungt idag och växer säkert en storlek med fem års lagring. 15p

2015 Domaine Weinbach Cuvée Laurence Gewürztraminer

Åttonde och sista vinet har en öppen, mogen och något oxiderad ton med bokna äpplen och apelsin; mycket söt, fyllig och lång smak med russin. Komplext och gott. Bra att dricka nu. Förmodligen en VT eller SGN. 16p

2009 Marcel Deiss Altenberg de Bergheim. Som så ofta blandar Deiss olika druvor i sina viner, exakt vilka oklart här, men Gewürz finns garanterat med.

Tabell (bäst-sämst, pris)

  1. 2013 Paul Ginglinger Grand Cru Eichberg Pinot Gris, 0-0, 183 kr*
  2. 2012 Wolfberger Rangen Riesling, 1-1, 299 kr
  3. 2013 Mure Clos Saint Landelin Pinot Gris, 0-2, 235 kr*
  4. 2015 Pichler-Krutzler Loibenberg Riesling, 4-1, 296 kr
  5. 2008 Trimbach Cuvée Frédéric Émile, 1-2, 330 kr
  6. 2007 Leon Beyer VT Gewürztraminer, 2-0, 332 kr*
  7. 2015 Domaine Weinbach Cuvée Laurence Gewürztraminer, 0-2, 279 kr
  8. 2009 Marcel Deiss Altenberg de Bergheim, 1-1, 550 kr*

Vinerna markerade med * är köpta på gården, övriga på SB.

Så hur sammanfattas detta? De söta vinerna är klart intressanta, oavsett om de är riesling, gewürz eller PG, eller som i Deiss fall, en blandning. För torra viner skulle jag definitivt kliva över Rhen och köpa av en tysk producent jag gillar. Jag misstänker att det gäller för nästan alla druvor och prisnivåer. Undantag finns förstås.

Tack Sven-Olof för en bra provning.

/PW