Kategoriarkiv: Moget

#1567 Aligoté

En skara nyfikna provare samlades förra torsdagen för att smaka på vad viner av druvan Aligoté kan erbjuda. Det var Tomas Eriksson som förtjänstfullt hade samlat ihop både unga och lite äldre viner från Bourgogne av denna lite förbisedda druvsort. Själv har jag tidigare mest tänkt jag på Kir-drinken av crème de cassis och vitt vin när jag hört någon nämna Aligoté. Men nu fick jag alltså chansen att vidga mina vyer!

IMAG8499

Vin nr 1. Goisot, Bourgogne Aligoté, 2016.
Ljust guldgult med gul frukt, syltade citronskal och lite fat och parfymerad doft. Smaken lite oljig, fet med både syra och lite sötma.
IMAG8501

Vin nr 2. Domaine de Villaine, Bouzeron, 2016.
Färgen ljust guldgul med doft av citrus, gula äpplen, lite metall och något vegetal samt fet smak med hög syra, liten bitterhet, gul/grön frukt och mineral. Lite chablislik.
IMAG8502

Vin nr 3. A. et P. de Villaine, Bouzeron, 2014.
Lätt guldgul färg. Gul, lite boken frukt i doften med lite honung och citrusmarmelad. Lång smak med balanserad syra, mineral och lite bokna äpplen.
IMAG8503

Vin nr 4. A. et P. de Villaine, Bouzeron, 2009.
Guldgul i färg, oxidativ, bokna äpplen, nötig doft av gammal champagne. Beska och bokna gula äpplen samt lite syra och rostade fat i smaken.
IMAG8504

Vin nr 5. Thibault Liger-Belair, Bourgogne Aligoté Clos des Perrières La Combe, 2014.
Färg guldgul, doft fat, gul frukt, kalk och syra, smaken innehöll fat, syra, gul frukt och något kemisk.
IMAG8507

Vin nr 6. Arnaud Ente, Bourgogne Aligoté, 2014.
Ljust guldgula färgtoner. Doften var lite asketisk med krut/flinta, mineral och gul frukt. Smaken torr, lite spritsig, med bra syror och gul frukt.
IMAG8509

Vin nr 7. Domaine Leroy, Bourgogne Aligoté, 2008.
Ljust gul färg, reduktiv doft med gula äpplen, örter och lite ammoniak. I smaken omogna krusbär/äpplen, hög, lite skev syra, kartig beska och kalk/mineral.
IMAG8510

Vin nr 8. Domaine Ponsot, Morey-Saint-Denis Clos des Mont Lulsants Vieilles Vignes (Premier Cru).
Färgen guldgul. Bokna gula äpplen, rostade fat och gammal champagne i doften. Torkade aprikoser, gammal champagne, gula äpplen och rostade fat i smaken med lite brännande eftersmak.
IMAG8519

Sammanfattningsvis bjöd Aligotévinerna på höga syror, gul frukt (plommon/äpplen), lite gröna toner, mineral, bra men försynta fat och lite vaxtoner.
IMAG8522

Övriga Aligoté-producenter som har bra ryckte enligt Tomas: Michel Bouzereau (Mersault), Michel Lafarge (Volnay), Domaine dÁuvenay (Leroys egen domän i Mersault), Sylvain Pataille (Marsannay, har flera vingårds-betecknade Aligoté) samt Alice et Olivier de Moor (Courgis, nära Chablis). Till dessa skall väl tilläggas (enl mig) Coche-Dury som gör en mycket dyr Bourgogne Aligoté. Pris för årgång 14 och 15 någonstans 1200-1500:-.

1. Goisot, Bourgogne Aligoté 2016, 140:- (2018), 1/0/7, 14p
2. Domaine de Villaine, Bouzeron 2016, 180:- (2018), 2/0/7, 13p
3. A. et P. de Villaine, Bouzeron 2014, 180:- (2018), 1/0/7, 14p
4. A. et P. de Villaine, Bouzeron 2009, 130:- (2011), 0/1/7, 15p
5. Thibault Liger-Belair, Bourgogne Aligoté Clos des Perrières La Combe 2014, 200:- (2017), 2/0/7, 16p
6. Arnaud Ente, Bourgogne Aligoté 2014, 399:- (2017), 0/0/7, 15,5p
7. Domaine Leroy, Bourgogne Aligoté 2008, 484:- (2017), 0/5/7, 12,5p
8. Domaine Ponsot, Morey-Saint-Denis Clos des Mont Lulsants Vieilles Vignes (Premier Cru) 2008, 1000:- (2018), 1/1/7, 16,5p
//TB

 

Annonser

#1552 Crichët Pajé

AK drog ihop den här troligen världsunika provningen på Roagnas Prestigebarbaresco. Ansatsen att få ihop en vertikal av denna otroligt exklusiva “filé”-bit av Barbarescovingården Pajé. Första årgången av vinet lär ha varit 1978 och vingården är endast 0,5 ha. 1982 producerades det 8000 buteljer och år 2000 endast 2000 buteljer. Vinet görs i snitt vartannat år och lite speciellt är att årgång 2002 sägs vara extremt bra. Specifikt för vinet är att det skalmacereras i upp till 3 månader.

IMG_8643

Dagens viner:

1. 2000    Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco

Mörk, rubinröd färg med tydlig gulkant. Mogen, eterisk doft med läcker lite solbakad doft. Bred och rik, bra!

Tannindriven, komplex, lång och fyllig men elegant smak. Mogen, läcker, balanserad, lite blodapelsin och eteriska tanniner.

2. 1996    Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco   

Rubinröd färg med tydlig gulkant. Mogen, lätt oxiderad, komplex doft med lite fat. Aning lakrits och metall, efterhand mandel, smör och lite stall.

Komplex, koncentrerad, tanninstinn smak. Läckra precisa syror och lite robust frukt.

3. 1996    Roncaglie Riserva, Poderi Colla, Barbaresco   

Brunröd färg. Komplex, rosig och mogen doft. Rikedom och läckra köttiga toner, kryddor och mocka/kaffe.

Komplex, kryddig, torr, stram och lång smak med örter och mint. Koncentrerad och tannindominerad.

4. 1996    Rabajá, Giuseppe Cortese, Barbaresco

Mörkröd färg med lite brunt i kanten. Stallig, komplex, lång och rosig doft med bred frukt och lite mandellikör. Moget!

Tanninstinn, fyllig men stram smak med mycket, men lite uttorkad, frukt. Lång och balanserad!

5. 1996    Tignanello, Antinori, Toscana IGT

Mörkröd färg med lite brunt i kanten. Stadig, robust fruktighet och komplex, fruktdriven mognad. Lång lite brödig / sockrig doft med en hel del fat och eteriska toner. Örtigt.

Fruktdriven, fatig och komplex smak med lite råa toner och inslag av metall.

6. 1988    Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco

Ljusröd färg med kraftig tegelton. Stallig, läcker, komplex doft med mycket brett. Sval örtighet med lakrits. Moget!

Fruktsyrlig, superelegant, läcker, rosig frukt men intensiv och lite spetsig syra. Superläckert!!

7. 1982    Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco.

Rödbrun färg med tegelkant. Elegant, läcker, fyllig, mogen och lite örtig doft. Nära OTH men ok.

Aning TCA i smaken, oklart. Torr mogen lite kartig frukt, stumhet, syradrivet.

IMG_8644

Dagens uppställ

  1. 2000, Crichët Pajé,Roagna, Barbaresco, Nebbiolo, 10/17/2012, Bristly, 1 299 kr, 1 949 kr, 0/0/13, 17,5p
  2. 1996, Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco, Nebbiolo, 11/11/2011, Töpler, 835 kr, 1 337 kr,  0/2/13, 16p
  3. 1996, Roncaglie Riserva, Poderi Colla, Barbaresco, Nebbiolo, 11/9/2016, Carosso Walter, Alba, 720 kr, 792 kr, 2 /2/13, 19,5p
  4. 1996, Rabajá, Giuseppe Cortese, Barbaresco, Nebbiolo, 4/21/2017, Privatimport, 1 348 kr, 1 348 kr, 0/2/13, 16p
  5. 1996, Tignanello, Antinori, Toscana IGT, 80 Sangiovese+20 CS, ?, Skönstaxering, 500 kr, 1/3/13, 15,5p
  6. 1988, Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco, Nebbiolo, 11/11/2011, Töpler, 928 kr, 1 485 kr, 8/1/13, 19p
  7. 1982, Crichët Pajé, Roagna, Barbaresco, Nebbiolo, 11/11/2011, Töpler, 1 106 kr, 1 769 kr, 2/3/13, 15p

– Tack för fantastiska viner!

/JT

 

#1551 Mogen österrikisk riesling Smaragd

Jag får erkänna att jag har varit skeptiskt inställd till Österrikiska rieslingviner ett tag. Särskilt till de mer sent skördade varianterna med den högsta kvalitetsklassen i Wachau, Smaragd. Med sin mogna frukt, höga alkoholhalt och ofta ett inslag av botrytis, tycker jag de kan bli lite dova och tunga och få en framträdande beska. I stället har jag mer dragits till den friskare, kryddigare och normalt lättare stilen som de tyska rieslingvinerna ofta uppvisar. Emellertid måste man ibland utmana sina fördomar, så när S-E kallade till en provning av just mogen österrikisk riesling på Smaragdnivå, är det bara att ställa upp och se vad man tycker om just den vintypen, särskilt när nu vinerna också fått ligga till sig några år.

IMAG4492~2

Första vinet uppvisar en fet, mogen, fyllig doft med torkad frukt, Firne, petroleum, en del honung och en örtig kryddighet. En lätt oxidationston finns också, men den håller sig ännu mest i bakgrunden.
Smaken är torr och frisk med en bra, tuggbar syra. Lite trött frukt och en växande beska. Ordentligt, men snyggt moget. Intensiv, något besk eftersmak. Under provningen tilltar oxidationstonen och ger vinet en mer trött känsla.
2004 Zöbinger Heiligenstein ”Lyra” Bründlmayer Kamptal

Tvåan känns fräsch och rätt ungdomligt med en närmast mintig friskhet och en kryddig ton av basilika. Lite Firne finns även här.
Smaken är frisk och tät med en hel Firne. Kryddigt med en läskande syra. något eldigt och aningen slank frukt, men eftersmaken är rik, kryddig och tuggbart torr.
2009 Ried Schütt Knoll Wachau

Trean är stram, återhållen och även aningen oren. Kan en liten korkdefekt finnas här? Tveksamt, dock, eftersom den inte växer till i glaset som den oftast gör. Vinet har ändå en frisk, bra frukt och en viss kryddighet.
Även i smaken får man en möjlig puff av TCA, men frukten håller emot bra, även om den är rätt saftig och endimensionell. Rätt långt slut med efterbeska. Lyfter inte. KAnske lite korkskadat ändå.
2005 Rüdesheimer Berg Rottland Breuer Rheingau. Kvällens joker, som tyvärr inte nådde upp till den nivå där den borde ha varit. För gammalt eller lätt defekt?

Mycket fet och fyllig doft med massor av torkade aprikoser och en något tung blommighet.
Smaken är fet med en tydlig beska. Fullmatad, mogen frukt och en mer måttlig syra. Oljigt och kryddigt. Långt, eldigt slut byggt kring den markerade beskan. Rätt seriöst, men känns mer som en pinot gris eller GV än en riesling.
2009 Dürnsteiner Hollerin FX Pichler Wachau. Det var visst en riesling i alla fall. Kanske är det husstilen som slår igenom.

Nästa vin har en varm, eldig, tät och djup doft med mogen frukt och massor av petroleum, honung, lindblom och lite saffran. Troligen har en del Botrytis varit med här.
Frisk, tät och intensiv smak med en god syra och en strålande frukt. Saftig och mumsig stil med en växande kryddighet och likaså en del alkohol. Lång, rik, eldig eftersmak med en viss beska. Aningen tungt, men riktigt bra!
2007 Singerriedel Hirtzberger Wachau. Kul att den var så pass bra, eftersom jag hade bidragit med vinet ur min egen källare. Kvällens vinnare!

Utvecklad, snygg, mogen stil med Firne, honung och petroleum. Dovt och med en del Björnklister som växer till.
Frisk, men dov, eldig attack. lite måttlig syra och tung frukt utan lyft. Lång, kryddig, dov, torr, tjock eftersmak. Rätt ambitiöst men utan lyft.
2007 Weissenkirchner Achleiten Rudi Pichler Wachau

Något stum och återhållen doft med rätt mogen frukt, saffran, curry och stekt kött. Påtagligt botrytispåverkat.
Tät attack med söt, mullig frukt. Lite saftigt, men god syra och tätt med fin koncentration. Växande kryddig, tuggbar smak av bitter engelsk marmelad. Lång, intensiv, kryddig eftersmak. Alldeles utmärkt!
2009 Klaus Prager Wachau. Vet inte om jag förfördes av den tydliga sötman – vissa hävdade det, men vinet var så maffigt, men ändå balanserat att jag inte kunde låta bli att ha det som kvällens bästa.

Tyvärr fullständigt sönderkorkat, grrrr!!!! Hade annars kunnat vara kvällens bästa…
2007 Vinothekfüllung Loibner Knoll Wachau

IMAG4493

 

  1. 2004 Zöbinger Heiligenstein ”Lyra” Bründlmayer Kamptal 435 kr 2010, 635 kr, 15p, 0-4
  2. 2009 Ried Schütt Knoll Wachau 469 kr 2010, 669 kr, 17p, 1-0
  3. 2005 Rüdesheimer Berg Rottland Breuer Rheingau 289 kr 2007, 489 kr, 13p, 0-6
  4. 2009 Dürnsteiner Hollerin FX Pichler Wachau 349 kr 2010, 549 kr, 15p, 1-1
  5. 2007 Singerriedel Hirtzberger Wachau 489 kr 2008, 700 kr17, 6-0
  6. 2007 Weissenkirchner Achleiten Rudi Pichler Wachau 399 kr 2010, 599 kr, 14p, 0-2
  7. 2009 Klaus Prager Wachau 419 kr 2010, 619 kr, 17,5p, 4-0
  8. 2007 Vinothekfüllung Loibner Knoll Wachau 469 kr 2010, 669 kr, -, –

Tack S-E för en givande provning som fick mig att inse att jag nog ändå tycker rätt bra om österrikisk riesling, åtminstone som omväxling. Visst uppvisare de en hel del tyngd och alkohol, men det är ju ändå svårt att inte tycka om seriös riesling…

/Anders K

#1549 Brunello jämna årgångar

Det är ju lustigt hur genom en vädrets nyck de jämna årgångarna i Europa under en längre tid har varit de svalare, medan de udda tenderat att ha varit varma. Kanske kan man dra trenden bakåt till den legendariskt varma årgången 2003, kanske längre. Någorlunda pålitligt sträcker sig trenden åtminstone till årgång 2013. De varmare årgångarna har i regel också fått lite sämre anseende, eftersom vinerna då avvikit från den mer strama klassiska stil som i stor utsträckning hyllas av de tongivande vinälskarna.
JL bjöd sålunda in till en provning av Brunelloviner från just jämna årgångar och det borde ju vara ett utmärkt tillfälle att se hur de förhoppningsvis klassiska vinerna utvecklats.
IMAG4410~2-20180429-142729746

Första vinet har en bred, öppen charmig doft av mogen frukt, kola, kokt kött och lite sandelträ. En hel del värme. Känns inte direkt som en sval årgång.
Smaken är frisk och rätt kärv med en del beska och markerade, torra tanniner. Känns lite simpelt och med en slank mitt. Torr och bråkig utan charm efteråt. Saknar charm. Kanske behöver lagras, helt enkelt.
2012 Baricci Brunello

Tvåan har en tät och intensiv doft med en lite sotig kaffeton, som antyder att en del nya(re) fat har varit med i spelet här. Kryddig, en del stekt kött, te och en lätt metallisk ton.
Smaken är frisk, ren, tät, mintig och lätt rostad. Markerade och riktigt läckert tuggbara tanniner (tannini importanti!). Kärv, tuggbar, sträv och rätt bråkig eftersmak. Behöver lagras lång tid.
2010 Canaliccio di Sopra, Brunello. Med klassiska 2010-tanniner!

Snygg och ren doft med en tydlig curryton. Som en indisk köttgryta! Där finns också mint och en bra körsbärsfrukt.
Smaken öppnar friskt och rätt slankt, men frukten är söt och med en del utveckling.Snyggt och rent med en bra syra och koncentration. ungdomligt med en hel del goda, kritiga tanniner. Frisk, snygg, stilren, lite torr eftersmak med en del beska.
2010 Costanti Brunello

Den brunröda färgen antyder ett ordentligt moget vin och doften är onekligen ordentligt åldrad med trött, oxiderad frukt och en aning tomatsoppa – aldrig ett bra tecken. Den tar sig ändå en del i glaset och mintiga toner fräschar upp doften medan tomatsoppan mer övergår till kalops, vilket är klart med acceptabelt.
Smaken är frisk med toner av köttbuljong och värme. Mogen frukt, men ändå en bra syra. Snygga, avrundade tanniner. Bred, utvecklad, torr och varm eftersmak med en del (fat)beska. Bättre smak än doft.
2006 Marengo Brunate Barolo. Lurig joker som inte påtagligt stod ut från de övriga.

Dov, lite rökig och sotig doft med djuriska inslag och toner av våt päls. Värme, alkohol och te.
frisk, något saftig och öppen smak med en god, frisk syra och röd frukt. Elegant, på gränsen till slankt med avrundade, sammetslena tanniner. Charmig och öppen smak med mognad. Syran hänger i och blir lite väl påtagligt lingonaktig.
2008 Biondi Santi Brunello. Bra, men som alltid för dyr.

Bred, varm, mullig och utvecklad doft med stil och ett aromatiskt, kryddigt inslag som nästan drar åt myggmedel. Där finns också, värme, kött, curry och fikon.
Smaken är frisk med en söt, något saftig frukt och en god syra. Tanninerna är avrundat snälla. Charmig, lite saftig eftersmak. Saknar lite karaktär, men goda mognadstoner.
2007 Pian del Orino Brunello

Intensiv och tät, men ändå något outvecklad doft med sot, mörk frukt, mint och te.
Smaken är tät och snygg, intensiv och tuggbar med bra syra och ett fantastiskt djup. Markerade, finkorniga, tuggbara tanniner. Något torr och hård eftersmak, men med strålande djup och bredd som lovar mycket för framtiden.
2006 Gianni Brunelli Brunello Riserva

Frisk, snygg, ren och mintig doft i en tydligt floral, fräsch stil med inslag av mint, kött och te. Dessutom finns där en läcker, nästan burgundisk skitighet och återigen toner av curry.
Smaken är bred, utvecklad och öppen med en varm, mogen söt frukt och en läckert klingande syra. Medelkoncentrerad i en fräsch, snygg, floral stil. Avrundade sammetslena tanniner och en lång händelserik eftersmak. Svårspottat.
2004 Il Paradiso di Manfredi Brunello Riserva. Typisk 04-a!

IMAG4411

  1. 2012 Baricci Brunello, 390 kr, 12,5p, 1-2
  2. 2010 Canaliccio di Sopra, Brunello, 450 kr, 14,5p, 0-0
  3. 2010 Costanti Brunello, 390 kr, 15p, 2-1
  4. 2006 Marengo Brunate Barolo, 400 kr, 14p, 0-4
  5. 2008 Biondi Santi Brunello, 900 kr, 14,5p, 0-2
  6. 2007 Pian del Orino Brunello, 733 kr, 16,5p, 1-3
  7. 2006 Gianni Brunelli Brunello Riserva, pris?, 16p, 5-0
  8. 2004 Il Paradiso di Manfredi Brunello Riserva, 680 kr, 17p, 3-0
Tack JL, för en givande provning av riktigt bra viner!
/Anders K

Läs mer

#1553 Roséchampagne med ålder

En av de första vårkvällarna (19/4) bjöd Claes upp till våryra med massor av olika viner och framförallt roséchampagne med ålder! En färgfest med goda och spännande ålderstoner (sherry/madeira-toner i de äldsta). Fantastiska och häftiga viner som mina medprovare uttryckte det!
IMAG7051

Raskt över till provningen (9 flaskor i huvudflighten, sen i sann Claes-anda 4 till med lite olika ursprung). Huvudflighten:
IMAG7064

Vin nr 1. Veuve Clicquot Rosé Ponsardin 1975. Bronsröd, röda bär, mentol, lite sötma och mineral i doften, smaken hög syra, röda bär, lite metall och stram eftersmak. Allmänna kommentarer var outvecklat, lambic, oxidativ, mogen, röd bourgogne och bärkompott.

Vin nr 2. Veuve Clicquot Rosé Ponsardin 1985. Bärnstensfärgat med doft av fat, jäst, rostat bröd. I smaken syra, hallon, mineral och röd bärsaft med längd. Flera tyckte vinet hade bra tyngd, var kraftigt och något oxiderat.

Vin nr 3. Veuve Clicquot Rosé Ponsardin 1999. Färg bronsröd, mineral och lite metall i doften, smak av röda bär, mineral, lång mousse och torkade jordgubbar med liten sötma. ”Skönt utvecklad, äpplig, trött, läckert” hördes runt bordet.

Vin nr 4. Veuve Clicquot Rosé Ponsardin 2002. Röd-bronsröd, doft av röda bär, nypon och lite gräs, torr smak med längd och torra röda bär. En del tyckte sig hitta ek, doft av kola och tyckte vinet var bra och kraftfullt.

Vin nr 5. Veuve Clicquot Rosé Ponsardin 2008. Färgen ljust roséröd, torr bärsaft, metall och lite kartiga svaveltoner i doften, smaken hög syra, röda bär, hyfsad längd och något konstgjord (smak av estrar). Allmänna kommentarer var lätt frukt, elegant, komplext, ljust, lättviktigt och lite ungt.

Vin nr 6. Veuve Clicquot Rosé Ponsardin NV. Ljus rosé, doft av röda bär, lite jordgubbar och hallon, strama röda bär mousse och syra i smaken. De flesta fann detta vin fruktigt, ungt, lite beskt och mindre komplext.

Vin nr 7. Moët & Chandon Rosé 2004. Bronsröd färg, röda bär, svamp, järn, jäst, rostat bröd och lagrat rött vin i doften, smaken trä, syra, röda bär, fat och svamp. Här hördes kommentarer som ”bränd, rostade fat, kola och kaffe”.

Vin nr 8. Henriot Rosé Millésime 2005. Färgen ljust bronsröd, doft av metall, jäst, röd saft och lite gröna toner, smak torr, syrlig, lite rostade fat och bra längd. Allmänna kommentarer var dosage, krut, krita, ”flörtig” och ej rosétypisk.

Vin nr 9. Louis Roederer Rosé 2010. Mycket ljust roséröd, vita vinbär, mineral och ngt stram i doften, smaken torr, vita vinbär, hög syra, fat och längd. Vinbär, lätt, ljust tyckte några.

Flight 2:
IMAG7085IMAG7089IMAG7091IMAG7094
4 helt olika viner där nr 2 och 4 var mycket häftiga (sherry/madeira-toner)

  1. Veuve Clicquot Rosé Ponsardin (1975) 3/1/14, 16p
  2. Veuve Clicquot Rosé Ponsardin (1985) 1/2/14, 17p
  3. Veuve Clicquot Rosé Ponsardin (1999) 0/1/14, 16p
  4. Veuve Clicquot Rosé Ponsardin (2002) 0/0/14, 16,5p
  5. Veuve Clicquot Rosé Ponsardin (2008) 0/6/14, 14p
  6. Veuve Clicquot Rosé Ponsardin NV 0/3/14, 14p
  7. Moët & Chandon Rosé (2004) 1/1/14, 17p
  8. Henriot Rosé Millésime (2005) 8/0/14, 18p
  9. Louis Roederer Rosé (2010), 1/0/14, 16p//TB


 

# 1545 – Överraskningar ur Olles källare

Dessa viner visade sig vara mer godbitar än överraskningar ur Olles källare. Anders hade plockat ut grymt goda viner och Kristina och Agneta ordnade ett förträffligt tilltugg.

20180222_193213

Dagens uppställ:

2006 Giaconda Shiraz Giaconda, Beechworth, Victoria, AUS

Mörk, blåröd färg. Doft av körsbär, mineral, ungdom, kakdeg, rolig, komplex, eterisk, brasved, varmklimat.

Rik, bred, lång, fruktdriven, smak med cassis. Ung, balanserad, rik och läcker.

Flera provare hade gissningar på nya världen, däremot inte så många på syrah.

2002 Le Chambertin Pierre Damoy, Bourgogne

Rubinröd färg med tydlig tegelkant. Doft av stall, mognad, floral, lite rosor, bred och rik men stick av askorbinsyra / citronsyra eller av frukt som behandlats med det.

Läcker, örtig och syrlig fruktighet i smaken. Lång, komplex, dansant elegant och välpolerad.

1990 Ch. LaFleur Petrus Pomerol, Bordeaux

Tät mörkröd färg med lite tegelkant. Eterisk, mogen lite funky och stallig doft. Tydlig mognad med lite äpplen och läckra gröna drag. Moget!

Torr, lite bitter fruktig smak med snygga tanniner, möjligen lite uttorkad.

1999 Ermitage, Les Dionnières Ferraton, Rhône

Röd tät färg med lite mognadskant. Rik varm frukt med lite kakdeg och snygga fat. Elegant cedrig och varm frukt.

Syradriven med höga tanniner och komplex. Mogen lång och läckra eleganta örter och lite pepprighet.

2010 Pinot Noir, Block 5 Felton Road, Central Otago, NZ

Röd färg! Floral, flörtig, pinös, yppig frukt med rika kryddiga komplex. Tydlig antipodisk pinot och trevlig mognad!

Kryddig, läcker fruktdriven smak. Rund, komplex och balanserad, superläckert!

– Det här vinet var det flera provare som faktiskt satte blint, inte årgången, men vingården och producenten!

1998 Cabernet Sauvignon Grgich Hills, Napa

Mörkröd, tät färg. Mjuk, mogen, komplex rik doft med stor elegans och precision. Rik och druvig doft med snygga gröna toner och lite gräs.

Komplex, sval grönfruktig bred och djup smak som fick undertecknad att kika åt toppslotten på vänstra stranden. Lurviga tanniner och snygg cassis i svansen.

1998 Cabernet Franc, Family Reserve Pillitteri, Niagara, CAN

Mörkröd lite blå färg. Kraftig, lång fruktdriven amerikansk doft med massor av gröna toner och paprika. Peppar och lång utvecklad doft.

Lång tanninstinn rik smak med mycket grönt och tätpackad frukt. Känsla av en toppmogen cabernet franc-baserad Bordeaux. Snygga fat och lång balanserad smak.

1990 Rioja Gran Reserva 904 La Rioja Alta

Mogen färg med massa tegel. Doft av dill, mandel och rik velourig frukt, mycket vanilj och lång eterisk cedrig men spansk doft.

Elegant smak med eteriska toner och hög syrlig slank frukt. Något OTH vid det här laget men ändock ett läckert skolboksvin!

Extravin, 2013 Bönnigheimer Lemberger *** trocken, ‘Gipskeuper’, Weingut Dautel, Württemberg

Blåröd kraftig färg, Fruktdriven komplex doft med moreller och lite målarfärg.

Kraftig frukt, eldigt, fylligt ungt och pepprigt.

– Här var det sjukt svårgissat, de flesta hamnade på ung syrah, men AM gissade rätt på blaufränkish, fast det visade sig vara en Tysk lemberger. – Bra gissat!!

 

20180222_203737

– Listan

  • 2006 Giaconda Shiraz, Giaconda, Beechworth, Victoria, AUS 819 kr år 2010, nu 1.392 kr, 0-3/14, 17p
  • 2002 Le Chambertin, Pierre Damoy, Bourgogne 900 kr år 2004, nu 1.800 kr, 2-0/14, 18p
  • 1990 Ch. LaFleur Petrus Pomerol, Bordeaux 295 kr år 1995, nu  590 kr, 1-4/14, 15p
  • 1999 Ermitage, Les Dionnières, Ferraton, Rhône 370 kr år 2007, nu 740 kr, 2-0/14, 16p
  • 2010 Pinot Noir, Block 5, Felton Road, Central Otago, NZ 549 kr år 2012, nu 824 kr, 4-0/14, 18,5p
  • 1998 Cabernet Sauvignon, Grgich Hills, Napa 460 kr år 2004, nu 920 kr, 5-0/14, 19p
  • 1998 Cabernet Franc, Family Reserve, Pillitteri, Niagara, CAN 200 kr år 2003, nu 400 kr, 0-3/14, 17p
  • 1990 Rioja Gran Reserva, 904 La Rioja Alta 238 kr år 2004, nu 476 kr, 0-4/14, 16,5p

Extravinet, 2013 Bönnigheimer Lemberger *** trocken, ‘Gipskeuper’, Weingut Dautel, Württemberg, 15,5p

/JT

#1537 2 dekader i AuZone! Hans Hj.

Glas”En lyckad gång är tradition”, brukar jag ibland säga och sedan salige Olle W hade sin 20-årsjubileumsprovning för något år sedan, har han fått ett par efterföljare. Det är ju ingen dålig tradition – att uppmärksamma sina första 20 år i vinföreningen AuZone med att hålla en (gratis)provning med viner, vilka i någon mening återspeglar denna tid. Nu senast var det Hans Hj:s tur att ordna en sådan provning. Vi får i förväg veta att det handlar om viner från Alsace och specifikt från Hugel, men i vanlig AuZoneanda behöver det inte utesluta även rätt påtagliga avsteg från det angivna temat, så vi tar inget för givet, vilket ju också är meningen.

Vi börjar med ett vin som har en ordentligt djup färg som drar ordentligt åt det orangea. Alla viner har f.ö. färger som antyder att en hyfsat hög medelålder torde föreligga i kvällens uppställning.
Doften i det här fallet är tyvärr rejält oxiderad och trött med gamla bokna äpplen, vax, russin och en liten frisk, mintig ton.
Smaken är frisk och torr med trätt frukt och en växande beska. Torr, kryddig och tuggbar eftersmak. Inte särskilt fylligt men trots allt ändå rätt njutbart. Kvällens klara förlorare.
1997 Riesling ”Hugel”. ”Hugel” är firmans basnivå.

Nästa vin är betydligt bättre med en snygg, utvecklad rieslingdoft med lime och en hel del petroleum. Klassiskt.
En frisk, ren och tuggbar smak med bra syra. Möjligen finns där en aningen oren ton. Knastertorrt så det nästan blir aningen strävt. Lång, torr, stram, något krävande eftersmak. Kanske är frukten lite snål, men ett bra vin är det.
1995 Cuvée Frédérique Emile, Trimbach.

Trean har en härligt djup, mogen rieslingdoft med massor av petroleum och fet, torkad frukt, lindblom, bränt socker och massor av honung.
En frisk, fet, tuggbar men torr smak och en bra syra. Intensivt och ordentligt utvecklat med en del beska. Lång, intensiv, kryddig eftersmak. balans och stil.
2000 Riesling Tradition ”Hugel”. Tradition anger att det är Hugels mellannivå.

Fyran har en djup, orangegul färg och känns rätt åldrat med gamla äpplen, kött, knäck och dill. Kanske även en aning härsket smör.
smaken är torr och frisk. Utvecklad och mogen, men inte överstyr. Lång, torr eftersmak med toner av dill och en del beska. Något krävande men bra.
1997 Riesling ”Hugel” ”Jubilée Hugel”. Jubilee är toppcuvéen (av de torra).

Så ett vin med ännu djupare färg, närmast som bärnsten. doften är också utvecklad och knäckig med en hel del torkad frukt och en lätt oxidation.
Även smaken är knäckig med en bra syra och en tydlig sötma. Dill och bränt socker växer till sig. En lång, knäckig och tuggbar eftersmak med en viss beska. Klart åldrat men ändå rätt kul och med en bra intensitet.
1997 Riesling ”Hugel” Hommage à Jean Hugel. Första årgången med denna beteckning som ibland används för viner med en del restsötma, strax under Vendange Tardive-nivån.

Sexan har en kryddig, utvecklad och oljig doft med klassiska toner av mogen riesling. Lindblom, äpple, citrus, honung och en lätt parfymerad ton.
Smaken är torr, tät, frisk och intensiv med bra syra och frukt. Tuggbart, snyggt, tätt och läskande. Klass! Lång, utvecklad högklassig eftersmak med en ordentlig beska. Svårspottat.
2000 Riesling Hugel” ”Jubilée Hugel”

Sista vinet kommer efter omröstningen och är mer gyllene än de tidigare och har en tät, parfymerad Niveaton. typisk för Gewurztraminer.
Smaken är också typisk , med en fet, oljig känsla. Måttlig syra, viss sötma och tydlig beska som utgör ryggraden i smaken. En bra, koncentrerad, parfymerad eftersmak.
2000 Gewurztraminer ”Hugel”, Vendange Tardive

Butts

Notera hur lika Hugels etiketter är. Det gäller att hålla reda på extrainformationen man ska titta efter!

DeissYtterligare ett extravin bjuds vi sedan på. Det har en lustigt köttig, frisk doft med röd frukt och champinjoner.
Smaken är rätt besk med en pirrig känsla. Måttlig syra, tydlig beska samt oljigt och tuggbart. Beskadominerat, lite platt slut. Inte lika kul som Hugels Gewurztraminer.
2001 Gewurztraminer Bergheim, M. Deiss

 

 

 

  1. 1997 Riesling ”Hugel”, 0-9,  12p
  2. 1995 Cuvée Frédérique Emile, Trimbach. 3-0, 14,5p
  3. 2000 Riesling Tradition ”Hugel”, 2-1, 17p
  4. 1997 Riesling ”Hugel” ”Jubilée Hugel”, 4-0, 15,5p
  5. 1997 Riesling ”Hugel” Hommage à Jean Hugel, 4-2, 16p
  6. 2000 Riesling Hugel” ”Jubilée Hugel”, 1-2, 17p
  7. 2000 Gewurztraminer ”Hugel”, Vendange Tardive, 15,5p
  8. 2001 Gewurztraminer Bergheim, M. Deiss, 14p

En spännande och intressant provning, och dessutom gratis! Vi bugar och tackar Hans för denna generösa tillbakablick till svunna tider! Vem tar upp stafettpinnen och ordnar nästa jubileumsprovning?

/Anders K