Tag Archives: Tyskland

#1361 Mogen högklassig tysk riesling

Så här ser en 1929 Liebfraumilch ut

Så här ser en 1929 Liebfraumilch ut

Vin är onekligen en speciell produkt. Förmågan att kunna intas även när det har blivit rejält gammalt, skiljer ut vin från de flesta andra livsmedel, vilka normalt både smakar bättre och har en högre kvalitet ju yngre de är. Viner, däremot, behöver ofta åtminstone några år innan de riktigt kommer till sin rätt och visar upp sin fulla potential. Visst görs de flesta viner för att drickas kort efter de fyllts i den förpackning de säljs i och majoriteten av de viner som säljs lär ju också drickas inom någon dag efter inköp, vilket säkert är lika bra det. Det urval viner som vi passionerade vinprovare ägnar oss åt, mår däremot oftast bra, eller snarare kräver, en kortare eller längre tid i flaska (nej, någon annan förpackning finns knappast ännu som lämpar sig för utsträckt lagring) för att vara riktigt bra. Därav uppstår den för en vinälskare ständiga frågan om när man ska öppna sin flaska. Helst vill man ju kunna njuta av den då den är som allra mest njutbar, charmig, avrundad och komplex. Tyvärr tenderar allt som oftast den där speciella flaskan kunna bli liggande lite för länge i källaren, i väntan både på den rätta tidpunkten och det rätta sällskapet – man vill ju gärna dela njutningen med lämpliga likasinnade. Tur då att man kan lita på att vännerna i AuZone gärna ställer upp och hjälper en ur den besvärliga situationen, även om en del av vinerna skulle behöva utrustas med varningsflagg.

Det är ju alltid ett vågspel att öppna gamla viner, men vad som kommer att bjudas vet man inte förrän korken dragits och vinet hällts i glaset. Ibland kan även viner som man rimligen skulle gissa helt enkelt måste vara långt bortom räddning överraska och visa sig vara inte bara ”intressanta” och ”fullt drickbara”, utan till och med riktigt njutbara. Inför kvällens provning av gamla tyska viner lockade Bergs Lars med en flaska Liebfraumilch av den häpnadsväckande årgången 1929! Spontant skulle man ju bli väldigt skeptisk till en sådan åldring av ett vin som idag varken har någon kvalitetsstämpel eller rykte om sig att vara lagringsdugligt. Dock är det ju så att dagens Leibfraumilch inte har mycket gemensamt med det vin vars berömmelse från 1800- och 1900-talen idag vattnats ur och reducerats till ett föga spännande varumärkesvin. Namnet kommer från den högt aktade vingården som ligger i anslutning till klosterkyrkan Liebfrauenkirche i Worms och som idag heter Wormser Liebfrauenstift-Kirchenstück. En gång, kanske fortfarande 1929, torde vinet huvudsakligen ha varit gjort på riesling, till skillnad från dagens vin som till minst 70% ska göras på druvsorterna Müller-Thurgau, riesling, kerner och silvaner och där Müller-Thurgau torde dominera blandningen.

Liebfraumilch2Provningen öppnar med kvällens dragplåster Liebfraumilch Spätlese Vintage (sic!) 1929, Werger & Cie som serveras öppet och visar sig ha en vacker färg av ljus bärnsten och en grönskimrande kant. Doften är ordentligt åldrad, naturligtvis, men ändå snygg, kryddig och med en fin honungston samt en inte alltför påtagligt dillton. Smaken är frisk, närmast läskande med strålande ren och fin syra samt en aning sötma och en oljig honungston. Den växer i munnen och blir intensiv, nästan ettrig. En druvskalsaktig beska tar lite överhanden i den nästan helt torra eftersmaken som även innehåller en liten fisklik ton. Ett synnerligen fascinerande vin och fullständigt njutbart ännu vid 85 års ålder.

 

 

 

Vi fortsätter med en flight med sex moselviner, vilka för ovanlighets skull för AuZone serveras halvblint, dvs vinerna är kända, men inte ordningen.

Först ut ett medeldjupt, orangegult vin  med en dov, utvecklad petroleumstinn doft som är rätt frän och aningen oren. Där finns också champignoner, nötter och en lustig kombination av gamla äpplen och en grön, nästan kartig ton samt en knäckig ton som av en nygräddad sockerkaka, just uttagen ur ugnen.

Smaken är markerat frisk,  med en aning sötma, kryddig, slank och med ett uttorkat intryck.

Facit: 1970 Bernkasteler Doktor hochfeinste Auslese, Freiherr von Schorlemer. Ingen producent jag har hört talas om, finns de längre?

Nästa vin har en tung doft av mogna persikor, honung, mandel och lite rök. En dov och rätt stum doft.

Smaken öppnar rätt sött, men där finns också en bra syra som ger balans och fräschör. En oljighet i munnen ger ändå ett rätt tungt intryck och vinet slutar rätt honungssött, oljigt och med en del beska. Något klumpigt, men ändå lever det på sin fräschör.

1969 Wehlener Abtei hochfeinste Auslese, Klosterhofgut Wehlen.

Så ett vin med ett betydligt yngre uttryck. Doften är kryddig, nästan druvig (i alla fall i kontrast till de mer åldrade vinerna) med inslag av rosor, rosmarin, päron, banan, ananas, fotogen, lagerblad, varmkorv och, som Bergs Lars uttryckte det: fänis och ankål. Mycket att finna i den doften, således.

Smaken är söt med en frisk och bra, balanserande syra. Friskt, kryddigt och citrusaktigt, utan övermogen frukt. Slutar friskt och fräscht med en tuggbar syra och en bra syra-sötmabalans.

1983 Berncastler Doctor Auslese, Lauerburg

Nästa vin är också fräscht och kryddigt med citrus och här ännu mer av anis (fänis? 🙂 ). Halvsöt smak med en läcker, frisk syra. Klassisk skiffer- och petroleumton. Väldigt klassiskt rieslingkänsla med honung och petroleum.  Slutar lite slankt, men med en bra, lång, tuggbar smak.

1983 Bernkasteler Badstube Auslese, Dr. Pauly-Bergweiler.

Nästa vin har en tät doft av mogen frukt , petroleum, skiffer och honung, samt en lite stickande doft av tändsticksplån. En frisk, rätt torr, måttligt fyllig smak med en markerad, närmast påträngande syra. Vinet saknar både kropp och substans för att stå emot den fräsande syran och kvar i eftersmaken blir bara ett rangligt syraskelett. Har tyvärr inte åldrats med behag. Torde redan i sin ungdom ha varit påtagligt syradominerat.

1986 Berncasteler Doctor kabinett, Wwe Dr. Thanish. (Jodå, onekligen från den berömda syraårgången!)

Sista viner i denna flight har en markant mörkt orangebrun färg, vilket enligt EH är karakteristiskt för deras årgång, en iakttagelse som visar sig vara helt korrekt. Där finns dessutom en rödaktig färgton som får mig att tänka på ett väl åldrat rosévin. Doften är tät och dov, med övermogen, torkad frukt och ett försvarligt inslag av etylacetat, liksom även dill, honung, syren, bivax och gamla strumpor. Smaken är söt, oljig och tätt maffig med mogen, knäckig frukt och en måttlig syra. Eftersmaken är lång, växande intensiv med pepprighet, lite brända och beska inslag. Mumsigt, men lite tungt.

1976 Brauneberger Juffer Sonnenuhr Beerenauslese. Freiherr von Schorlemer.

Så till sist en flight med tre viner som borde vara lite sötare och mer sent skördade. Kanske borde det förra vinet lämpligen ha varit med i den här flighten. Två av dem uppvisar den där för en viss årgång så typiska mörka bärnstensfärgen.

Det första vinet hör dock inte till de bärnstensfärgade sannolika 76-orna utan har en härligt gyllene färg med en fin lyster. Doften är tät och botrytispräglad med rökighet, saffran och bivax. Tyngd och klass, nästan Sauterneslikt. Smaken är också distinkt rökig och med massor av bivax. Dov, söt, oljig och tjock, med hyfsad syra. Lång, tät rökig, Sauterneslik eftersmak med lite beska. Läckert vin, men också ett vin som delar provarna med sex bäst- och sju sämströster.

1970 Hattenheimer Nussbrunnen ”Cabinet”, Freiherr Langwerth von Simmern.

Nästa vin har åter den där färgen av ett övermoget rosévin, samt dessutom en grönskimrande kant. Doften är tät och rätt frän, med en känsla av fernissa och gammal byrålåda. Där finns även nötter, smörjolja, mynta och saffran. Smaken är halvsöt och friskt syrlig. Bränd, besk och charmlös. Syran tar över i eftersmaken och ger ett rått intryck. Dock tycker andra provare bättre om vinet – fem stycken har vinet som bäst.

1976 Deidesheimer Hofstück Auslese, Riechsrat von Buhl.

Till sist ett av de bärnstensfärgade vinerna som har en bränd, träig doft med inslag av rostade nötter, smörjolja, apelsinskal och morot(!). Halvsöt smak  som balanseras bra av en mumsig syra. tätt med mogen, bränd frukt. En beska växer till i eftersmaken och slutintrycket blir lite tungt och träigt. Ändå ett fullödigt vin med en bra balans.

1976 Schloss Johannisberg Rosalack Auslese.

Som extranummer får vi även avnjuta det vin som medtagits som reserv, för det fall att något av de ordinarie vinerna skulle visat sig vara helt odrickbart. Det doftar av tät, bra, mogen frukt. Sött och dovt med en kryddig päronton. Halvsött, fräscht med en pigg, bra syra. Även slutet är piggt, kryddigt och tuggbart. Ett läckert vin och rena ungdomen i sammanhanget.

1997 Graacher Domprobst Riesling Auslese, Weingut Max Fred. Richter.

Vi tackar Bergs Lars för privilegiet att få uppleva dessa mogna rieslingviner och om du skulle ha fortsatta problem med viner som får ligga för länge i din källare, så vet du att vi ställer upp igen!

Sammanfattningsvis:

  1. Liebfraumilch Spätlese Vintage 1929, Werger & Cie
  2. 1970 Bernkasteler Doktor hochfeinste Auslese, Freiherr von Schorlemer, 0-3, 13p
  3. 1969 Wehlener Abtei hochfeinste Auslese, Klosterhofgut Wehlen, 5-1, 16p
  4. 1983 Berncastler Doctor Auslese, Lauerburg, 1-2, 16p
  5. 1983 Bernkasteler Badstube Auslese, Dr. Pauly-Bergweiler, 1-2 17p
  6. 1986 Berncasteler Doctor kabinett, Wwe Dr. Thanish, 0-6, 11p
  7. 1976 Brauneberger Juffer Sonnenuhr Beerenauslese. Freiherr von Schorlemer, 3-1, 15.5p
  8. 1970 Hattenheimer Nussbrunnen ”Cabinet”, Freiherr Langwerth von Simmern, 6-7, 17p
  9. 1976 Deidesheimer Hofstück Auslese, Riechsrat von Buhl, 5-2, 13p
  10. 1976 Schloss Johannisberg Rosalack Auslese, 2-4, 15p
  11. 1997 Graacher Domprobst Riesling Auslese, Weingut Max Fred. Richter

Vinerna nr 1 och 11 deltog inte i omröstningen.

Liebfraumilch3

 

 

 

 

 

 

 

/AK

Annonser

2008 Oestricher Lenchen, Spreitzer

Näsan ner i glaset och den möts direkt av en intensiv och helt underbart ren rieslingdoft. Frisk och rasig med rosor, citrus och äpple. Smaken är även den synnerligen intensiv och precis så där renrasig som (nästan) bara Rheingauriesling kan vara, tät och ytterst intensiv med en frisk och klingande ren syra. Långt, läckert slut med den där kryddiga mineraliteten som är typisk för viner från mellersta Rheingau. Ett strålande vin. Mycket bättre än så här blir helt enkelt inte torr riesling! Ett klockrent köp för 234 kr.

/AK