Author Archives: yquemisno1

#1542 Produttori del Barbaresco

GlasVärldens bästa kooperativ? Ja, det är så kooperativet Produttori del Barbaresco ofta beskrivs och det är nog svårt att finna ett annat kooperativ som skulle kunna göra dem rangen stridig. Vid skördetid bildar de 50-talet medlemmarnas traktorer långa köer uppför backen i den lilla byn Barbaresco för att leverera sina druvor. De vägs in och analyseras i vineriet och med ett system där betalningen för druvorna är beroende av deras kvalitet, så har vinodlarna en stark drivkraft att producera bästa möjliga vara. Vinifikationen är tämligen traditionell med jäsning i ståltankar vid 30 grader och lång skalkontakt, runt 4 veckor, innan vinerna får vila i stora botti i tre år och sedan ytterligare ett år på flaska innan de släpps. Den huvudsakliga produkten är deras Barbaresco, av vilken runt 100 000 flaskor görs och som håller en hög och jämn kvalitet. Sedan 1967 vinifierar man under bra år 9 olika vingårdsviner separat. Dessa 9 ”cru”, vilka alla vinifieras likadant, uppvisar fascinerande olika karaktärer, beroende på de vingårdar de kommer ifrån. Under sämre år gör man inga cru-viner, utan allt åker i stället in i den vanliga Barbaresco, vilken då i gengäld kan vara av högre kvalitet än normalt. Man gör även en Langhe Nebbiolo på druvor från yngre stockar. Här har ni en karta över vingårdarna i Barbaresco.Bara att plugga på!

barbcombo

Som en vägledning till de olika vingårdarnas egenskaper får ni här en beskrivning av dem från självaste Aldo Vacca, den karaktärsfulle och kunnige direktören för Produttori, hämtat från en intervju med honom på The Rare Wine Co:s hemsida:

Pora is approachable; Rio Sordo, elegant; Asili, austere; Pajè, bright; Ovello, lively; Moccagatta, floral; Rabajà, complete; Montestefano, powerful; Montefico, austere.”

Aldo Vacca Boxing for Barbaresco,cr

Aldo Vacca in his famous Boxing for Barbaresco pose

För kvällens provning hade S-E samlat ihop ett gäng Produttoriviner från olika källor. Innan vi började prova, retade han vår aptit ytterligare genom att berätta att vi skulle få prova viner från fyra olika decennier. Det lät ju spännande!

Vi inledde med ett påtagligt ungdomligt vin med en bärig, frisk och fruktig doft med inslag av ljusa körsbär, blåbär, mint och timjan.
Smaken är påtagligt frisk och syrlig med en ljusröd, ganska lätt frukt. De torra, kritiga tanninerna tar raskt ett ordentligt tag i gommen och eftersmaken är ung, bärig, torr och krävande sträv. Här har vi 2011 Montefico, som onekligen lever upp till Aldo Vaccas beskrivning ovan: ”Montefico, austere” Man får ge det tid, så blir det förhoppningsvis lite mer lättillgängligt.

Nästa vin är betydligt mer öppet och inbjudande med en yppig, närmast förförisk, djup och charmig doft. Ung, druvig, röd frukt som körsbär och hallon samt ett helt lass med minttabletter i glaset. Rosorna finns där också och en liten aning djurisk känsla i bakgrunden som redan skvallrar om vad som komma ska.
Smaken öppnar friskt och läskande med en bra, tät röd frukt. God syra, kryddigt, bra bredd, intensitet och charm. En hel del snyggt finkorniga tanniner vilka efterhand tar över frukten en del. Riktigt bra, men behöver lagras. ”Ovello, lively”, ja, varför inte. Det är ju lätt att hålla med när man har facit. Alltså: 2011 Ovello.

Trean är kraftfull, tät och köttig, men har också en bra, sötaktig frukt. Massor av mint och en del choklad.
Smaken är tät med söt, mörk frukt och tjock, tuggbar känsla. En lite mer måttlig syra ger en känsla av värme. Markerade, rätt tjocka, avrundade tanniner som tar över i eftersmaken som är tjock och torrsträv. Tufft slut, men ett bra vin! Här har vi Ovello igen, men nu av årgång 2005. Kanske inte lika ”lively” som det förra vinet.

Så har vi ett ungdomligare vin igen med en fräsch och snygg lätt bärig doft. Klassisk nebbiolo med mint, rosor och lite kakdeg.
Frisk, något kärv attack på smaken med bra intensitet och någon utveckling. Påtagligt kryddigt och med kraft. Tanninerna är massivt kritiga och eftersmaken grovtorr med värme. Rätt bråkigt, men tar sig med tiden i glaset. 2011 Pora. ”Approachable”, tja…

Att femman har mer ålder är uppenbart, redan från den rätt täta orangebruna färgen. Även den dova, lätt skitiga doften är åldrad med toner av köttsoppa, tjära och kola.
Smaken är frisk och läskande med en rejäl köttighet. Tanninerna är avrundade och finkorniga. Smaken slutar snyggt och avrundat med goda, finkorniga tanniner. Kanske lite trött och aningen grovt, men med fin mognad. 1986 Barbaresco. Alltså ”normalen”, ingen vingårdsbeteckning. Någon som har koll på hur 1986 var i Barbaresco?

Sexan har en bra, tät, rökig och köttig doft med gott om tjära och mint. En del rosor dröjer sig kvar också. Fin utveckling.
Smaken har en viss värme, men den balanseras bra av den friska syran. Kryddigt med goda, torra, tuggbara tanniner och en bra längd efteråt. Riktigt bra och kvällens vinnare. 2005 Asili som alltså ska vara ”austere”. Åren i flaska har väl rundat av den värsta strängheten.

Sjuan är finstämd och elegant. Inte alltför expressiv. I tunneln? Där finns ändå en hel del mint, en lätt fruktighet och en torr te-känsla.
Smaken är frisk och läskande med en bra, tät och mörk, sötaktig körsbärsfrukt. En hel del, rätt tjocka tanniner. Inte direkt elegant, mer tätt och köttigt. Lång, god, köttig eftersmak. 2005 Rabajà är väl ett av de högst ansedda cruvinerna och Aldo själv tycker att det är ”complete”. Behöver nog helt enkelt mer tid för att bli mer komplext och uttrycksfullt.

1967

1967 Rabayà Riserva Speciale

Till sist ett påtagligt moget vin med en vackert blekorange färg. Doften är av helt mogen, eteriskt finstämd nebbiolo. Underbart och närmast fragilt. Tyvärr finns där också en viss orenhet i doften, som förtar lite av lyckokänslan.

Smaken har en frisk, läskande syra och ett fint djup. tyvärr ligger åter orenheten där och stör lite i bakgrunden. Tanninerna är avrundade, men ändå tydliga och tuggbart kritiga. Långt, fint slut. Kunde ha varit stort om inte för den lilla orenheten. Det här är 1967 Rabayà, som man stavade det på den tiden. Kommer alltså från det allra första året då Produttori började göra sina vingårdsviner, betecknad Riserva Speciale. Väldigt spännande att få dricka det!

 

Butts

Buttsen

Listan. Samtliga viner inköpta 2017.

  1. 2011 Barbaresco Riserva Montefico, 389 kr, 0-5, 12p
  2. 2011 Barbaresco Riserva Ovello, 389 kr, 2-2, 17p
  3. 2005 Barbaresco Riserva Ovello, 850 kr, 2-0, 16,5p
  4. 2011 Barbaresco Riserva Pora, 389 kr, 1-1, 16p
  5. 1986 Barbaresco, 700 kr, 3-3, 15p
  6. 2005 Barbaresco Riserva Asili, 850 kr, 5-1, 16,5p
  7. 2005 Barbaresco Riserva Rabajà, 850 kr, 15,5p
  8. 1967 Barbaresco Riserva Speciale Rabayà, 1600 kr, 15p

Till maten serverades dessutom 2013 Barbaresco som kändes väl ungt och bråkigt. Det kan nog bli bra – årgången är ju strålande i Barbaresco – men det bör få ligga på rygg några år.

Tack S-E för en strålande provning!

/Anders K

Annonser

Bristlys 10-årskalas, del 2

Här kommer ytterligare några noteringar från Bristlys 10-årskalas. I likhet med tidigare anmälare hade jag kort om tid och anteckningarna blev korta. Jag testade dock en del andra viner så noteringarna kan kanske intressera i alla fall.

Chateau Vannières, Provence
2013 Bandol Rouge 199:-, redan lite stallton (som jag gillar), åt det lättare hållet.
2014 Bandol Rouge kommer våren 2018 189:-, kraftigare, större och lite sötare, bör nog ligga ett tag.

Domaine Fernand & Laurent, Bourgogne
2015 Volnay 265:- hade en skum biton, som satt i.
2015 Pommard 1ert Cru ”Clos de Verger” 359:- bra tydlig pinot med lång god syra.
2015 Pommard 1er Cru ”Les Charmots”439:- ren, lång, god fyllighet också bra syra.2012 Chassagne -Montrachet 1er Cru ”Les Champgains” 299:- bra relativt lång fyllig Chardonnay med lite smöriga drag, bra år, bra balans.

Cuvée du Vatican/Chateau Sixtine
2014 C-d-P Chateau Sixtine 239:- kommer våren 2018. God, medelfyllig ren med tydligt inslag av Mourvedre.

Mas de Boislauzon
2015 C-d-P « Tintot » kommer våren 2018 ca 439:-. Fram till detta vin tyckte jag 2014 var klart bättre än 2015 i C-d-P men inte längre! Doften var knuten och inte mycket att hurra för men smaken var rejält fyllig, tät och med flera lager av mörk frukt och kryddor. Håller det indikerade priset får det anses som bra jämfört med angivna priser på wine-searcher.

Castello di Monsanto
2006 IGT ”Nemo” för 279:- surrades det en hel del om runt borden. En klart godkänd, lite stöddig Cab med mognadsdrag och Bordeauxvibbar. Kanske är jag lite snål i mitt omdöme för att inte riskera att ”låta mig förledas av att vinet är gott”. För det var det.

2012 Chianti Classico ”Riserva il Poggio” 369:- och
2014 Chianti Classico ”Riserva” 189:-
tyckte jag båda var bra och tydliga CC men så dags var jag så stressad av att hinna tillbaka till jobbet att jag inte kan tyda mina anteckningar mer än så.

/PeH

#1537 2 dekader i AuZone! Hans Hj.

Glas”En lyckad gång är tradition”, brukar jag ibland säga och sedan salige Olle W hade sin 20-årsjubileumsprovning för något år sedan, har han fått ett par efterföljare. Det är ju ingen dålig tradition – att uppmärksamma sina första 20 år i vinföreningen AuZone med att hålla en (gratis)provning med viner, vilka i någon mening återspeglar denna tid. Nu senast var det Hans Hj:s tur att ordna en sådan provning. Vi får i förväg veta att det handlar om viner från Alsace och specifikt från Hugel, men i vanlig AuZoneanda behöver det inte utesluta även rätt påtagliga avsteg från det angivna temat, så vi tar inget för givet, vilket ju också är meningen.

Vi börjar med ett vin som har en ordentligt djup färg som drar ordentligt åt det orangea. Alla viner har f.ö. färger som antyder att en hyfsat hög medelålder torde föreligga i kvällens uppställning.
Doften i det här fallet är tyvärr rejält oxiderad och trött med gamla bokna äpplen, vax, russin och en liten frisk, mintig ton.
Smaken är frisk och torr med trätt frukt och en växande beska. Torr, kryddig och tuggbar eftersmak. Inte särskilt fylligt men trots allt ändå rätt njutbart. Kvällens klara förlorare.
1997 Riesling ”Hugel”. ”Hugel” är firmans basnivå.

Nästa vin är betydligt bättre med en snygg, utvecklad rieslingdoft med lime och en hel del petroleum. Klassiskt.
En frisk, ren och tuggbar smak med bra syra. Möjligen finns där en aningen oren ton. Knastertorrt så det nästan blir aningen strävt. Lång, torr, stram, något krävande eftersmak. Kanske är frukten lite snål, men ett bra vin är det.
1995 Cuvée Frédérique Emile, Trimbach.

Trean har en härligt djup, mogen rieslingdoft med massor av petroleum och fet, torkad frukt, lindblom, bränt socker och massor av honung.
En frisk, fet, tuggbar men torr smak och en bra syra. Intensivt och ordentligt utvecklat med en del beska. Lång, intensiv, kryddig eftersmak. balans och stil.
2000 Riesling Tradition ”Hugel”. Tradition anger att det är Hugels mellannivå.

Fyran har en djup, orangegul färg och känns rätt åldrat med gamla äpplen, kött, knäck och dill. Kanske även en aning härsket smör.
smaken är torr och frisk. Utvecklad och mogen, men inte överstyr. Lång, torr eftersmak med toner av dill och en del beska. Något krävande men bra.
1997 Riesling ”Hugel” ”Jubilée Hugel”. Jubilee är toppcuvéen (av de torra).

Så ett vin med ännu djupare färg, närmast som bärnsten. doften är också utvecklad och knäckig med en hel del torkad frukt och en lätt oxidation.
Även smaken är knäckig med en bra syra och en tydlig sötma. Dill och bränt socker växer till sig. En lång, knäckig och tuggbar eftersmak med en viss beska. Klart åldrat men ändå rätt kul och med en bra intensitet.
1997 Riesling ”Hugel” Hommage à Jean Hugel. Första årgången med denna beteckning som ibland används för viner med en del restsötma, strax under Vendange Tardive-nivån.

Sexan har en kryddig, utvecklad och oljig doft med klassiska toner av mogen riesling. Lindblom, äpple, citrus, honung och en lätt parfymerad ton.
Smaken är torr, tät, frisk och intensiv med bra syra och frukt. Tuggbart, snyggt, tätt och läskande. Klass! Lång, utvecklad högklassig eftersmak med en ordentlig beska. Svårspottat.
2000 Riesling Hugel” ”Jubilée Hugel”

Sista vinet kommer efter omröstningen och är mer gyllene än de tidigare och har en tät, parfymerad Niveaton. typisk för Gewurztraminer.
Smaken är också typisk , med en fet, oljig känsla. Måttlig syra, viss sötma och tydlig beska som utgör ryggraden i smaken. En bra, koncentrerad, parfymerad eftersmak.
2000 Gewurztraminer ”Hugel”, Vendange Tardive

Butts

Notera hur lika Hugels etiketter är. Det gäller att hålla reda på extrainformationen man ska titta efter!

DeissYtterligare ett extravin bjuds vi sedan på. Det har en lustigt köttig, frisk doft med röd frukt och champinjoner.
Smaken är rätt besk med en pirrig känsla. Måttlig syra, tydlig beska samt oljigt och tuggbart. Beskadominerat, lite platt slut. Inte lika kul som Hugels Gewurztraminer.
2001 Gewurztraminer Bergheim, M. Deiss

 

 

 

  1. 1997 Riesling ”Hugel”, 0-9,  12p
  2. 1995 Cuvée Frédérique Emile, Trimbach. 3-0, 14,5p
  3. 2000 Riesling Tradition ”Hugel”, 2-1, 17p
  4. 1997 Riesling ”Hugel” ”Jubilée Hugel”, 4-0, 15,5p
  5. 1997 Riesling ”Hugel” Hommage à Jean Hugel, 4-2, 16p
  6. 2000 Riesling Hugel” ”Jubilée Hugel”, 1-2, 17p
  7. 2000 Gewurztraminer ”Hugel”, Vendange Tardive, 15,5p
  8. 2001 Gewurztraminer Bergheim, M. Deiss, 14p

En spännande och intressant provning, och dessutom gratis! Vi bugar och tackar Hans för denna generösa tillbakablick till svunna tider! Vem tar upp stafettpinnen och ordnar nästa jubileumsprovning?

/Anders K

#1536 Fatlagrad port

Den 14 december höll MW en portvinsprovning, enligt traditionen i anslutning till den stundande högtiden. Efter en något kortfattad, i det närmaste obefintlig, inledning startade provningen och portvinerna fick tala för sig själva. Det klarade de alldeles utmärkt.

Lägger in JT:s korta årgångsgenomgång från förra året:

63 – lysande år, kraft och koncentration
66 – balanserade, stilfulla
70 – klassiker
77 – Hajpad, men tappade färg tidigt och har lite bittra toner
80 – anständigt år, drick upp
83 – bra och sitter ihop
85 – bäst sen 70
91 – välstrukturerade
92 – rika viner, kanske bättre än 91
94 – kraftfulla saker, bra struktur, tanniner,  typ 63
97 – liknar 66
00 – hajpade, håller och de är bra
03 – inte så vanlig, typ solbakad och varm
07 – lättare, rödbäriga viner, elegant
11 – harmonisk silkig frukt men superungt, börjar gå in i tunneln..

Vin 1. 1997 Krohn Colheita.

 Rödorange, nästan tomteröd.

Doften var aromatisk och komplex. Där fanns toner av aprikos, choklad och vanilj. En aning av jul fanns också genom stråk av russin, fikon, marsipan och brända mandlar.

Smaken komplext fruktig, då framförallt av torkad frukt. Aprikoser, fikon, russin. Förutom frukten fanns bränt socker/knäck och en härlig hetta.

Vin 2. 2000 Niepoort Colheita.

Rödorange, nästan tomteröd.

Aromatisk, fruktig doft med inlagda körsbär, russin, fikon, marsipan och kola. En lätt doft av cigarr uppfattades av några provare.

Smaken var tung och lite dov, med koncentrerad fruktighet från framförallt torkad frukt som fikon och russin. En ton av bränt socker fanns också. Eldigt burdus.

Vin 3. 1987 Barros Colheita.

Orangeröd.

Bouqueten var till en början aningen sluten och hade en gnutta muggighet, som försvann efter en kort stund i glaset. Då kom andra dofter mer till sin rätt, till exempel jordgubbar, vanilj och apelsin. Någon kände tydligt doften av gammal mjölkchoklad av typen O’boy.

Smaken var komplex, bränd och fruktig med toner av choklad, russin, syltat apelsinskal och brända mandlar. En svag smak av popcorn kunde förnimmas.

Vin 4. 1977 Rivesaltes, Domaine Casenobe.

Brunröd, som julmust.

Doften var ganska aromatisk, med skilda dofter som choklad, kaffe, aningen övermogna plommon, fikon, nysågad mahogny, trälåda och soja.

Smaken var något kort, men var koncentrerad och hade toner av torkad frukt, framför allt russin och fikon.

Kvällens förlorare.

Vin 5. 1976 Krohn Colheita.

Brunröd, som te.

Vinet hade en lite oren ton, men i övrigt dominerades doften av mjölkchoklad, plommonsylt och engelsk konfekt.

Smaken påminde lite om fikon i konjak med en ton av bränt socker. Madeiralik. Eldig eftersmak.

 Vin 6. 1970 Taylor’s Vintage Port.

Mörkt svartröd.

Doften påminde lite om Campari eller någon slags hostmedicin. Det fanns också toner av svarta vingum samt en fin mintighet.

Smaken var kraftig och likörliknande. Där fanns körsbärslikör och söt lakrits. Lång komplex och eldig.

Vin 7. 1965 Barros Colheita.

Brunröd, som nybryggt te.

En doft av sherry blandad med russin, malda nejlikor, vanilj och fikon.

Lång, komplex smak med snygg koncentration. Mycket russin, fikon och bränt socker. Sherry även i smaken.
Dagens vinnare.

Port 7 butts

Listan med nupriser och inköpsdatum. Allt utom Taylor’s 1970 således tillgängligt från Systemet just nu.

  1. 1997 Krohn Colheita, 289kr 201712, 1-0
  2. 2000 Niepoort Colheita, 369kr 201712, 1 -0
  3. 1987 Barros Colheita, 449kr 201712, 0-2
  4. 1977 Rivesaltes, 591kr 201712, 0-9
  5. 1976 Krohn Colheita, 999kr 201712, 4-1
  6. 1970 Taylor’s Vintage Port, 1000kr 1982, 1-2
  7. 1965 Barros Colheita, 1929kr 201712, 7-0

/AR

#1525 Route de vin rouge – Bourgogne

Låt säga att man bestämmer sig för att åka till Frankrike för att plugga franska. Om man dessutom är vinälskare, finns väl knappas något lämpligare ställe att göra det än i Beaune, i hjärtat av Bourgogne. Dessutom kan man ju ta bilen ned och då passa på att åka vägen genom de berömda vingårdarna och stanna till hos ett urval producenter för att prova och köpa vin. Det låter väl som en alldeles utmärkt idé? År 2007 gjorde kvällens arrangör MA just detta och ett antal av de flaskor som så småningom fick plats i bilen när han vände kosan hemåt igen, fick vi i AuZone förmånen att avnjuta i kväll.

Vin nr 1 har en utvecklad doft med djuriska, köttiga toner med värme. en klassisk skit-pinot med lite vedrök och en aning kryddpeppar. Rätt lätt och klassiskt i stilen.
Smaken är frisk med en lätt söt, röd frukt. Syran är påtaglig och minst sagt läskande. Rätt slankt men charmigt. Lätt snål, rökig eftersmak. Doften bättre än smaken.
2007 Santenay-Beauregard 1er Cru, Dom. Roger Belland

Lätt metallisk, friskt rödfruktig doft med lingon och röda vinbär. Liten skitighet och en del rotfrukter.
Tät, mörk frukt och lite fat i smaken som har en bra syra och tät, mörk, mustig frukt. Intensivt och aningen grovhugget med rätt torra tanniner som tar över i eftersmaken. Viss stil ändå.
2007 Pommard 1er Cru ”Les Rugiens”, Aleth Girardin

Trean har en fint utvecklad doft med bra, mogen frukt, en del vedrök och köttiga, djuriska toner tillsammans med kolatoner. Bra djup.
Frisk, rökig, god smak med bra syra och snygg, ljusröd frukt. Pyrande vedbrasa hela vägen. Måttliga, rätt avrundade tanniner. Charmig, rökig, något torr eftersmak. Riktigt trevligt vin!
2007 Vosne-Romanée, Robert Sirugue

Djup, fyllig doft med en del rostade fat, tät bra frukt, kanel och vedrök. Känns snyggt, påkostat och välgjort.
Smaken öppnar tätt med mörk, söt frukt. Mustigt och mulligt, med något lägre syra. Utstrålar värme och mogen frukt. Tanninerna är snyggt inbäddade i frukten och ger en tjock, tuggbar, något eldig eftersmak med bra pinosity. Utmärkt vin, men med aningen alkoholtyngd.
2007 Vosne-Romanée 1er Cru ”Les Petits Monts”, Robert Sirugue

Femman har en stram, frisk, något återhållen doft med en kryddig, körsbärsaktig frukt och en lätt grön, örtig ton.
Smaken är rejält frisk och rödfruktig. Lite lingonaktigt, men också röda vinbär och rabarber. En del kritiga tanniner. Frisk, torr, rätt syrlig eftersmak.
2008 Vosne-Romanée 1er Cru ”La Croix Rameau”

Sexan är tät och koncentrerad med vaniljiga fattoner och mörk frukt som paras med mörk choklad och massor av mint. Nästan Aussielikt! Smaken är frisk och tät med en tuggbar söt frukt. En mer aromatisk pinotfrukt växer till sig och ger en känsla av mogna, mörka körsbär. En hel del tuggbara, finkorniga tanniner är snyggt inbäddade i den täta frukten. Lång, tät, mörkfruktig eftersmak med klass.
2006 Volnay 1er Cru ”Brouillardes”, Roblet-Monnot Père et Fils

Sista vinet är tätt och djupt med läckra djuriska toner och en mörk, mogen frukt. Ävenså en del vedrök och lite skit. Känns högklassigt.
Smaken är överraskande frisk och stram men med en bra, snygg, frukt och en tjock, tuggbar känsla. Tätt och intensivt, men också med stil. Ursnygg fatbehandling! Snyggt integrerade, finkorniga tanniner och en lång, rökig, tuggbar eftersmak. Bör lagras mer och kan bli riktigt stort!
2006 Volnay 1er Cru ”Taillepieds”, Roblet-Monnot Père et Fils

Route du vin de Bourgogne

Tack MA för en riktigt givande provning, med några viner som verkligen sjöng. Kul också med lite mer okända odlare att lägga på minnet i Bourgogne.

Tabellen med inköpspriser 2010:

  • 2007 Santenay-Beauregard 1er Cru, Dom. Roger Belland, 17 euro, 0-0, 15p
  • 2007 Pommard 1er Cru ”Les Rugiens”, Aleth Girardin, 20 euro, 0-6, 13p
  • 2007 Vosne-Romanée, Robert Sirugue, 45 euro, 1-0, 17p
  • 2007 Vosne-Romanée 1er Cru ”Les Petits Monts”, Robert Sirugue, 45 euro, 7-0, 16p
  • 2008 Vosne-Romanée 1er Cru ”La Croix Rameau”, 45 euro, 0-4, 14p
  • 2006 Volnay 1er Cru ”Brouillardes”, Roblet-Monnot Père et Fils, 45 euro, 3-1, 16,5p
  • 2006 Volnay 1er Cru ”Taillepieds”, Roblet-Monnot Père et Fils, 50 euro, 1-1, 18p

/Anders K

#1522 Minoriteten regerar?

Minoriteten regerar, ja, ibland gör den ju det, åtminstone i den politiska världen. Men hur det är i vinvärlden var det meningen att vi skulle reda ut denna kväll med AuZone. Tanken var vi skulle prova ett antal viner, blint förstås, och ange vilken dominerande druvkaraktär vi fann i dem. Sedan skulle vi jämföra med facit, så fick vi se vilken av de ingående druvorna som dominerade. Det lät ju som ett fungerande koncept. Vi får se hur det gick, först lite noter om vinerna.

Vi börjar med två vita. Det första har en dov, lätt rostad ton med gul frukt och en del mandelmassa, stekt banan och lite bränd bakelit eller bränd koppling. Även en lite trött ton av gammal ost finns i bakgrunden.
Smaken öppnar bättre med en god syra och söt, tuggbar frukt. Det har ett hyggligt, kryddigt mittparti, men frukten håller inte igenom smaken utan lämnar ett trött frukt och en vass syra som slutintryck. Inte så kul. Borde ha varit bättre. En hel del gissningar på chenin blanc hördes, men jag tror också att sauvignon blanc nämndes.
Château Larrivet Haut-Brion 2014

Andra vita har en frisk, kryddig doft med en kanske lätt oren mandelton.tutti-fruttigodis och lite stendamm.
Mycket frisk och torr smak med citrus och äpple. Friskt, torrt och gott, men med ringa djup.
Riesling fanns i tankarna här och nämndes även bland gissningarna. Svårt dock att hitta nascetta, även om jag har råkat på den en del under mina vistelser i Novello, dvs. den kommun i Barolo som satsat på nascetta som sin egen druva. Sedan var det ju lite svårt att definiera vad som var minoriteten i den här druvblandningen…
Marin Langhe Bianco 2013, Fontanafredda

Första röda hade en tät, mörk, lätt bläckig doft med inslag av svarta vinbär och en kaffe doft från rostade fat. Kraftfullt och eldigt.
Smaken är torrsträv och rätt bråkig men med en god syra. Markerade tanniner som växer i munnen. Tät, bra frukt och en del mint. Torrt efteråt, men med bra, lätt aromatisk frukt. Barbera fanns inte i mina tankar, och inte någon annans heller. Snarare cabernet, men det var ju helt fel.
Bosco Bracco Le Serre 2013

Frisk, närmast bärig doft med både svarta och röda vinbär och hallon. Rätt snyggt med ringa fatton, lite blyerts, mint och en aning myggmedel.
Frisk, rödfruktig smak med god syra.Elegant och snyggt med en del finkorniga tanniner.Snyggt slut, om än lite ungt och bråkigt. Välgjort. Druva? Cabernet franc, tänkte jag, men myggmedelstonen borde väl ha lett mig till Rhônedalen.
Domaine Santa Duc 2015

Tredje röda är blekt rödorange och har en lätt och frisk doft med toner av kåda, apelsinskal, örter och lite gummi, samt även ost och grillad kyckling(sic!).
Smaken är även den frisk och lätt med en del gummitoner. Bra syra men gles frukt och torra, kritiga tanniner. En något besk eftersmak där den slanka frukten inte alls räcker till. Något lätt, rött från Jura, tänkte jag mig, men det var i stället Korsika. Får skylla på att jag dricker väldigt lite korsikanska viner…
Domaine San Micheli 2013

Nästa vin har en dov, köttig doft med en sotig fatton. Mint, mörk choklad och riktigt mörk frukt.
Smaken öppnar friskt och något metalliskt. Syran är bra och smaken fyllig med mint och svarta vinbär. Markerade, något finkorniga tanniner.Intensivt och rätt eldigt med torrsträvt, slut. Lite ungt och bråkigt, men välgjort. När jag läser mina noter nu, tycker jag att jag borde insett att detta var en Bordeaux, men av någon anledning tyckte jag att syrah var den dominerande druvan här.
Château Petit Figeac 2012

Frisk, snygg, aromatisk doft med mint och röd frukt. Bra djup, med en del ljus choklad och kött.
Smaken är frisk, snygg, mintig och har en läskande syra. Söt, nästan saftig frukt och läckra, finkorniga tanniner. Ungt, snyggt, mintigt och lite torrt efter. Trevligt vin. Bordeaux fanns med i mina tankar tillsammans med nebbiolo. Lite rätt, i alla fall.
Château Pedesclaux 2014

Så till sist ett vin med en lite lustig, aromatisk doft med blåbär, kåda, kola och en viss oxidationston. Mustigt, med en viss portvinskänsla.
Frisk och tät smak med en viss utveckling. Bredd, charm och smörkola. En del mjuka tanniner. Rätt murket slut. Carignan/grenache-blandning här. Möjligen tyckte jag att jag hittade grenache.
Ferrer Bobet Priorat Vinyes Velles 2010

Hur gick det här då? Tja, tanken var nog god – att vi skulle kunnat gissa minoritetdruvorna, i alla fall i några av vinerna, men något tydligt utfall fick vi egentligen inte. Därtill var gissningarna allt för spretiga. Antingen var det inte bara jag som var förvirrad och i dålig form den här kvällen, eller så var urvalet av vinerna inte det bästa för den här övningen. Det borde ha varit roligare än det var, så kanske kunde det vara värt att göra om den vid ett senare tillfälle, och med andra viner.

Minoriteten 170914

Tabellen. Alla viner utom det sista var nyligen inköpta.

  1. Château Larrivet Haut-Brion 2014, 80% sauvignon blanc och 20% sémillon, 368kr, 0-4, 12p
  2. Marin Langhe Bianco 2013,  50% riesling, 50% nascetta, 129kr, 0-0, 13p
  3. Bosco Bracco Le Serre 2013, 95% barbera, 5% dolcetto, 220kr, 1-1, 13,5p
  4. Domaine Santa Duc 2015, 70% grenache, 15% syrah, 10% mourvedre samt 5% carignan, cinsault och clairette, 135kr, 2-0, 14,5p
  5. Domaine San Micheli 2013, 65% sciacarellu (mammolo) och 35% niellucciu (sangiovese), 159 kr, 1-5, 11p
  6. Château Petit Figeac 2012, 50% cabernet franc, 30 % cabernet sauvignon, 20% merlot, 398 kr, 5-0, 13p
  7. Château Pedesclaux 2014, 48 % merlot, 47 % cabernet sauvignon, 3% petit verdot, 2% cabernet franc, 399 kr, 2-0, 15p
  8. Ferrer Bobet Priorat Vinyes Velles 2010, 70% carignan, 30% grenache noir, 411 kr, 0-1, 13,5p

Anders K

#1526 Feminist, javisst!

Feminist – javisst!

Den 12 oktober höll LT en provning där kvinnan var i centrum. De viner vi avnjöt var producerade av kvinnor, något vin hade ett namn som anspelade på kvinnor, några viner kom från vingårdar ägda av kvinnor och slutligen, av oss som deltog på provningen var 50% kvinnor. Inte så vanligt på AuZones provningar.
Vi fick möta ett brett spektrum av goda viner, tre vita och fem röda. LT hade en kort introduktion, sedan startade själva provningen av följande viner:

Vin 1. NV Femme de Champagne

Fem1 Ljust gul, bubblande. Doft av vetebröd, honung, gula vinteräpplen och efter ett tag toner av grapefrukt. Fruktig och komplex ansåg någon.

Smaken var fruktig och syradriven med toner av rostat bröd, honung och citrus. Vinet upplevdes som gräddigt och det hade en mycket kraftig svans. Balanserat.

En intressant detalj med detta vin är att ägaren är kvinna och så även vinmakaren. Man anställer helst kvinnor och har en överrepresentation av kvinnor i hela företaget.

Vin 2. 2011 Chablis Les Preuses

Fem2 Ljust gul. En mestadels frisk, fruktig och rund doft av vinteräpple i källare blandat med en viss citrussyrlighet.

Smaken var inte så kraftig initialt, men där fanns toner av grapefrukt, gräs och örter och en ganska lång eftersmak av något bittra örter och grape.

Vin 3. 2015 Guru

Fem3 Ljust gyllengul. En komplex doft. Det var petroleum, nästan med dragning åt motorolja, till en början, sedan steg dofter av krusbär, basilika och rökiga fat fram.

Smaken lång och komplex. Toner av rökt korv och kåda kunde anas.

Kvällens förlorare.

Vin 4. 2014 Il Frappato

Fem4 Klarröd, transparent. Doft av mörk röd frukt. Tydliga toner av lingon. Där fanns även toner av godis som geléhallon och svarta vingummin.

Smaken dominerades av mycket torra tanniner och en viss stjälkighet. Bittra örter och kåda kunde anas i eftersmaken.

Vin 5. 2004 Chianti Classico Riserva

Fem5 Röd med en dragning åt brunt. Doft av kåda, tallbarr och vitpeppar. Flera upplevde tydlig doft av björnklister, men inte så mycket frukt.

Smaken lite pepprig med en aning kåda och bittra örter i eftersmaken. Tanninrik.

Vin 6. 2007 C9P Réserve Auguste Favier

Fem6 Mörkröd. En kryddig doft där man kunde ana både tobak, läder, torv och lakrits. Där fanns också drag av mörk frukt och lite fikon.

Smaken var kraftig, komplex och lång. Nästan lite eldig. Här fanns även toner av lakrits och en viss sötma.

Vin 7. 2005 La Villa, Elio Altare

Fem7 Mörkröd. En doftbukett av lakrits, svartvinbärssaft, vanilj och körsbär. Det fanns även mycket kryddiga toner, kanske främst av kardemumma.

Doften av kardemumma och svarta vinbär gick också igen i smaken. Vinet var något strävt i munnen med toner av örter och kåda. Lång, ganska pepprig eftersmak.

Kvällens vinnare 

Vin 8 2011 Serradenari

Fem8 Röd, med en liten orange nyans. Doft av tobak, läder, en aning mynta och lakrisal. Det fanns också viss fruktighet där hallon, jordgubbar och röda vinbär kunde anas. I bakgrunden en liten doft av matkällare.

En komplex och välbalanserad smak med röd frukt och örter och en lätt mineralighet.

Listan

Vin 1. NV Femme de Champagne
Duval-Leroy/Frankrike/Champagne/599kr/Sandrine Logrette/80% chardonnay 20% pinot noir

Vin 2. 2011 Chablis Les Preuses
Clotilde Davenne/Frankrike/ Bourgogne/589 kr/Clotilde Davenne/chardonnay

Vin 3. 2015 Guru
Wine & Soul/Portugal/Duoro/259 kr/Sandra Tavares da Silva och Jorge Serôdio Borges /gouveio,viosinho, rabigato, códega

Vin 4. 2014 Il Frappato
Arianna Occhipinti/Italien/Sicilien/220 kr/Arianna Occhipinti/frappato

Vin 5. 2004 Chianti Classico Riserva
Castell in Villa/Italien/Toscana/275 kr/Princess Coralia Pignatelli della Leonessa/sangiovese

Vin 6. 2007 C9P Réserve Auguste Favier
Domaine Saint Préfert/Frankrike/Rhone/399 kr/Isabel Ferrando/80% grenache 20% cinsault

Vin 7. 2005 La Villa
Elio Altare/Italien/Piemonte/599 kr/Silvia Altare/60% barbera, 40% nebbiolo

Vin 8. 2011 Serradenari
Giulia Negri/Italien/Piemonte/379 kr/Giulia Negri/nebbiolo

 

Fem9

Hela samlingen

/AR