Category Archives: Österrike

#1551 Mogen österrikisk riesling Smaragd

Jag får erkänna att jag har varit skeptiskt inställd till Österrikiska rieslingviner ett tag. Särskilt till de mer sent skördade varianterna med den högsta kvalitetsklassen i Wachau, Smaragd. Med sin mogna frukt, höga alkoholhalt och ofta ett inslag av botrytis, tycker jag de kan bli lite dova och tunga och få en framträdande beska. I stället har jag mer dragits till den friskare, kryddigare och normalt lättare stilen som de tyska rieslingvinerna ofta uppvisar. Emellertid måste man ibland utmana sina fördomar, så när S-E kallade till en provning av just mogen österrikisk riesling på Smaragdnivå, är det bara att ställa upp och se vad man tycker om just den vintypen, särskilt när nu vinerna också fått ligga till sig några år.

IMAG4492~2

Första vinet uppvisar en fet, mogen, fyllig doft med torkad frukt, Firne, petroleum, en del honung och en örtig kryddighet. En lätt oxidationston finns också, men den håller sig ännu mest i bakgrunden.
Smaken är torr och frisk med en bra, tuggbar syra. Lite trött frukt och en växande beska. Ordentligt, men snyggt moget. Intensiv, något besk eftersmak. Under provningen tilltar oxidationstonen och ger vinet en mer trött känsla.
2004 Zöbinger Heiligenstein ”Lyra” Bründlmayer Kamptal

Tvåan känns fräsch och rätt ungdomligt med en närmast mintig friskhet och en kryddig ton av basilika. Lite Firne finns även här.
Smaken är frisk och tät med en hel Firne. Kryddigt med en läskande syra. något eldigt och aningen slank frukt, men eftersmaken är rik, kryddig och tuggbart torr.
2009 Ried Schütt Knoll Wachau

Trean är stram, återhållen och även aningen oren. Kan en liten korkdefekt finnas här? Tveksamt, dock, eftersom den inte växer till i glaset som den oftast gör. Vinet har ändå en frisk, bra frukt och en viss kryddighet.
Även i smaken får man en möjlig puff av TCA, men frukten håller emot bra, även om den är rätt saftig och endimensionell. Rätt långt slut med efterbeska. Lyfter inte. KAnske lite korkskadat ändå.
2005 Rüdesheimer Berg Rottland Breuer Rheingau. Kvällens joker, som tyvärr inte nådde upp till den nivå där den borde ha varit. För gammalt eller lätt defekt?

Mycket fet och fyllig doft med massor av torkade aprikoser och en något tung blommighet.
Smaken är fet med en tydlig beska. Fullmatad, mogen frukt och en mer måttlig syra. Oljigt och kryddigt. Långt, eldigt slut byggt kring den markerade beskan. Rätt seriöst, men känns mer som en pinot gris eller GV än en riesling.
2009 Dürnsteiner Hollerin FX Pichler Wachau. Det var visst en riesling i alla fall. Kanske är det husstilen som slår igenom.

Nästa vin har en varm, eldig, tät och djup doft med mogen frukt och massor av petroleum, honung, lindblom och lite saffran. Troligen har en del Botrytis varit med här.
Frisk, tät och intensiv smak med en god syra och en strålande frukt. Saftig och mumsig stil med en växande kryddighet och likaså en del alkohol. Lång, rik, eldig eftersmak med en viss beska. Aningen tungt, men riktigt bra!
2007 Singerriedel Hirtzberger Wachau. Kul att den var så pass bra, eftersom jag hade bidragit med vinet ur min egen källare. Kvällens vinnare!

Utvecklad, snygg, mogen stil med Firne, honung och petroleum. Dovt och med en del Björnklister som växer till.
Frisk, men dov, eldig attack. lite måttlig syra och tung frukt utan lyft. Lång, kryddig, dov, torr, tjock eftersmak. Rätt ambitiöst men utan lyft.
2007 Weissenkirchner Achleiten Rudi Pichler Wachau

Något stum och återhållen doft med rätt mogen frukt, saffran, curry och stekt kött. Påtagligt botrytispåverkat.
Tät attack med söt, mullig frukt. Lite saftigt, men god syra och tätt med fin koncentration. Växande kryddig, tuggbar smak av bitter engelsk marmelad. Lång, intensiv, kryddig eftersmak. Alldeles utmärkt!
2009 Klaus Prager Wachau. Vet inte om jag förfördes av den tydliga sötman – vissa hävdade det, men vinet var så maffigt, men ändå balanserat att jag inte kunde låta bli att ha det som kvällens bästa.

Tyvärr fullständigt sönderkorkat, grrrr!!!! Hade annars kunnat vara kvällens bästa…
2007 Vinothekfüllung Loibner Knoll Wachau

IMAG4493

 

  1. 2004 Zöbinger Heiligenstein ”Lyra” Bründlmayer Kamptal 435 kr 2010, 635 kr, 15p, 0-4
  2. 2009 Ried Schütt Knoll Wachau 469 kr 2010, 669 kr, 17p, 1-0
  3. 2005 Rüdesheimer Berg Rottland Breuer Rheingau 289 kr 2007, 489 kr, 13p, 0-6
  4. 2009 Dürnsteiner Hollerin FX Pichler Wachau 349 kr 2010, 549 kr, 15p, 1-1
  5. 2007 Singerriedel Hirtzberger Wachau 489 kr 2008, 700 kr17, 6-0
  6. 2007 Weissenkirchner Achleiten Rudi Pichler Wachau 399 kr 2010, 599 kr, 14p, 0-2
  7. 2009 Klaus Prager Wachau 419 kr 2010, 619 kr, 17,5p, 4-0
  8. 2007 Vinothekfüllung Loibner Knoll Wachau 469 kr 2010, 669 kr, -, –

Tack S-E för en givande provning som fick mig att inse att jag nog ändå tycker rätt bra om österrikisk riesling, åtminstone som omväxling. Visst uppvisare de en hel del tyngd och alkohol, men det är ju ändå svårt att inte tycka om seriös riesling…

/Anders K

Annonser

#1539 Burgenland

Tom serverade 2 vita och 6 röda viner från Burgenland i östligaste Österrike och Sopron i Ungern just över gränsen (plus ett korkskadat som ersattes av ett extravin under pågående provning, bra där).

Medan de två vita vinerna var ytterst olika fanns någon sorts släkttycke bland många av de röda – mörka, slanka viner med rödbärig frukt, mycket markerad syra och finkorniga tanniner. Det var helt omöjligt att blint avgöra från vilket distrikt eller land vinerna kom. Ingående druva gick i vissa fall att förstå sig på.

På det hela taget goda viner, där de flesta (röda) framstod som unga och i behov av litet ytterligare lagring. Prisvärdet kan diskuteras, och det faktum att vinerna hittats och inköpts i London lär väl knappast ha påverkat inköpspriserna nedåt.

”Intressevärdet” däremot skyhögt, och jag vet att flera av medprovarna höll med. Det är exakt den här sortens provningar jag vill se i AuZone, provningar som expanderar ens vinrymd. Att efterföljande tilltugg också var non-standard bidrog: sauerkraut och ett antal olika polska korvar plus goda ostar. Tack Tom!   Nu snabbgenomgång vin för vin.

Först i provningen stod två torra vita viner. Det första imponerade med snygga rostade fat, citron och mycket syra och mineralitet. Kunde varit en Jura-chardonnay men var en furmint från Österrike (!): 2013 Garten Eden, Michael Wenzel, Leithaberg. Enligt mig tappade det i glaset och gick åt diskmedel, men här höll inte alla med. Best in show enligt samfälligheten. Klart dyrast också.

Vin 2, 2015 Himmel auf Erden, Christian Tschida, Neusiedlersee var helt annorlunda. Tydlig naturvinskaraktär: grumligt med skitig doft och skarp syra. Utvecklingen i glaset gick dock i motsatt riktning och fixade till sig något, söta krusbär och vita vinbär efter hand. Gjort på en blandning av weissburgunder, scheurebe och gelber muskateller.

Burgenland 1,2

Det första röda vinet var ljust med cerise kant. Här anade vissa provare att detta var en ung pinot noir med lite malört, peppar och fotsvett och spetsig syra. Litet kort i smaken var 2016 Pinot Noir, Claus Preisinger, Neusiedlersee. Det förlorade provningen tillsammans med vita nr. 2.

Nästa vin var mörkt med purpur i kanten. Toffee, björnbär och något kryddigt i doften. Koncentrerad smak med mörka bär och mycket strävhet. Syrah eller blaufränkisch föreslogs, men druvan var St Laurent i 2012 Goldberg St. Laurent, Claus Preisinger, Neusiedlersee.

Vin nr 5 var ännu mörkare med vanilj och svarta vinbär. Körsbär och blåbär i frukten och bra balanserad syra. Kanske godaste vinet, klart ungt fortfarande. Gjort helt på blaufränkisch var 2013 Erdeluftgrasundreben, Claus Preisinger, Neusiedlersee.

Burgenland 3-5

Även nästa vin var på samma druva, eller Kékfrankos som den heter på Ungern-sidan. Mörkt med röd kant, började med naturvinstoner (icke oangenäma) och pepprighet, läder och mognad i smaken. Ganska slankt. Vinet var 2013 Soproni Steiner, Weninger, Észak-Dunántúl.

Sjunde vinet var något blåare med grön doft åt nässlor och grönpeppar, myggmedel sade någon. Stram i munnen med tuffa tanniner, grönt inslag och kaffe. Jag föreslog cabernet franc och detta visade sig stämma. Bra vin, men litet för bittert för mig, 2013 Soproni Frettner, Weninger, Észak-Dunántúl.

Det sista vinet var återigen mörkt med blånande kant. Filmjölk och animaliska inslag i doften och god syra, fin ren björnbärsfrukt och ganska litet tanniner. Man borde kanske känt igen blaufränkisch från vin 5-6, men icke. 2014 Ried Weinberg, Wachter-Wiesler, Eisenberg.

Burgenland 6-8

Listan (Vin – Producent – Distrikt – pris idag – röster (bäst – sämst) – min poäng (av 20))

  1. 2013 Garten Eden, Michael Wenzel, Leithaberg, 600 kr, 4-0, 14.5p (16p första halvtimmen?).
  2. 2015 Himmel auf Erden, Christian Tschida, Neusiedlersee, 400 kr, 0-4, 13p.
  3. 2016 Pinot Noir, Claus Preisinger, Neusiedlersee, 300 kr, 0-4, 12p.
  4. 2012 Goldberg St. Laurent, Claus Preisinger, Neusiedlersee, 350 kr, 1-1, 15p.
  5. 5. 2013 Erdeluftgrasundreben, Claus Preisinger, Neusiedlersee, 300 kr, 1-0, 15.5p.
  6. 2013 Soproni Steiner, Weninger, Észak-Dunántúl, 300 kr, 1-0, 15p.
  7. 2013 Soproni Frettner, Weninger, Észak-Dunántúl, 350 kr, 2-0, 14p.
  8. 2014 Ried Weinberg, Wachter-Wiesler, Eisenberg, 250 kr, 1-1, 14p.

Utgick ur provningen pga korkskada gjorde: 2013 Syrah Soproni, Weninger, Észak-Dunántúl, 300 kr.

Leithaberg, Neusiedlersee och Eisenberg är tre av fyra distrikt i Burgenland, Österrike. Észak-Dunántúl är ett distrikt i Sopron, Ungern (antar jag).

Foto: AK

Åke

#1374 Vitt från Wachau

I trilogin av bättre österrikiska vindistrikt hade Jack nu kommit fram till Wachau efter att ha avverkat Kamptal och Kremstal. Vi fick en föredömlig teorigenomgång med utdelade kartor, där vi fick utpekat för oss var de bästa vingårdarna ligger (t ex Achleiten, Loibenberg, Rotes Tor, Hochrain och Singerriedel). I Wachau har man en egen kategorisering med Steinfeder som har max 11% alkohol, Federspiel som har max 12.5% alkohol och Smaragd som har mer än 12.5% alkohol och följaktligen är gjort av de mognaste druvorna. Druvorna som regerar här – i vart fall hos de bättre odlarna – är ju riesling och grüner veltliner, där riesling mognar före GV och GV mycket väl kan vara god även efter 10 år eller mer. Provningsledaren har besökt området ett flertal gånger och fick medhåll av flera av provarna runt bordet i utsagan att det är i stort sett omöjligt att avgöra på ett ungt Wachauvin (1-3 år) om det är gjort på riesling eller GV. Däremot hävdade provningsledaren med emfas att det var stort sett omöjligt att ta fel på druvan när vinet uppnått mognad. Med det uppmuntrande tillägget från provningsledaren att det ikväll skulle bli mest mogna viner, gick vi till verket.

Vi fick ett teorivin eller ska vi kalla det kalibreringsvin. Vi fick inte veta vad det var förrän efter provningen, och det deltog inte heller i omröstningen (på bilden står vinet på plats nr 7). Detta vin var klart gult. Doften var ganska liten med toner av exotiska frukter, ganska mineraliskt, lite jäst, med mognad och lite peppriga toner. Smaken var klart mineraldriven, syrlig, med alkohol (alkosötma) och med en markerad beska i eftersmaken. Vi trodde detta var en GV, men gissningarna på årgång gick åt olika håll – jag höll det för äldre.

2006 Grüner veltliner Smaragd, Achleiten från Domäne Wachau, cirkapris 150 kr, 13 p.

Första vinet i den ”riktiga” provningen var även det klart gult. Det hade en stor, packad, mineralisk, jordig, lite bränd (bränd bakelit eller avbränd tändsticka) doft. Dock fanns det även en svävande fruktighet med lite krydda bakom de brända mineralångorna. Smaken var mineralisk, fruktig (grapefrukt), syrlig och med ganska hög beska, dock god, fyllig och helt torr. Ett packat vin – här gissade alla på GV.

2005 Grüner veltliner Smaragd, Rotes Tor från Hirtzberger, cirkapris 500 kr, 0/1/9, 14,5 p.

Andra vinet var ljust gult. Doften var stor med honung, citrus och gräddtårta (!), rosor och väldigt tilltalande. Smaken syrlig, mineralisk, med aningens sötma, en beska som tilltog och var påtaglig i eftersmaken. Enligt mig ett gott terrassvin (till skillnad från de flesta andra vinerna i provningen). Tydlig riesling, enligt de flesta runt bordet. Min, och kvällens, vinnare.

2006 Riesling Smaragd, Hochrain från Hirtzberger, cirkapris 650 kr, 4/0/9, 15,5+ p.

Tredje vinet var ljust gult. Doften var ganska stor, mineraldriven, jordig och kryddig, med exotisk frukt (ananas), tydlig alkohol och ganska trevlig. Smaken fyllig, syrlig, mineralisk, ganska rund och god med någon beska. Här pekade väl dofterna i riktning mot GV, men smaken mot riesling – jag fastnade för riesling. Jag gillade vinet mycket mer än de övriga provarna.

2006 Riesling Smaragd, Singerriedl från Domäne Wachau, cirkapris 150 kr, 0/3/9, 15.5 p.

Fjärde vinet var klart gult. Doften var först stor, mogen och mineralisk men sen smög sig in en unken komponent av gammalt kött eller sura rotfrukter. En viss fruktighet fanns även bakom den defekta doften. Smaken var söt (vilket förvånade de flesta – det passade inte stilen), med syrlighet och mycket mineral, ganska fyllig och lite rund med en klar beska och på det hela taget obalanserad. Vi var några som tyckte vinet var defekt – mitt förlorarvin denna kväll. Gissningarna gick i riktning GV.

2005 Grüner veltliner, Stockkultur, Achleiten från Prager, cirkapris 450 kr, 1/2/9, 12 p. (Stockhultur är en gammaldags odling av vinstockarna, med stor täthet och låg klippning).

Femte vinet var även det klart gult. Doften var ganska stor, mineralisk, jordig med kryddighet men lite slätstruken; här var det inget som stack ut. Smaken besk, mineralisk, fyllig, med alkohol, syrlighet och lite grapeskal i avslutningen. Onekligen en GV igen.

2005 Grüner veltliner Smaragd, Dürnsteiner Kellerberg från FX Pichler, cirkapris 700 kr, 2/3/9, 13,5 p.

Sista vinet var ljust gult. Doften var ganska stor, med söt mogen frukt (apelsinmarmelad) och rosor. Smaken med en mjuk inledning, sedan mineral, en syrlighet som tilltar efterhand, god avslutning, fyllig och torr. En god riesling – absolut!

2006 Steiner Riesling Selection, Ried Pfaffenberg från Knoll, cirkapris 550 kr, 2/0/9, 15 p.

bild

Jag noterade att de viner som hade doft och smak åt rieslinghållet alla var ljusare än där indikationerna lutade åt GV-hållet. Med hjälp av färgdifferensen satte jag alla druvorna rätt och levde således upp till provningsledarens förutsägelse att det var lättare att sätta druvorna rätt på mogna Wachauviner är på de unga.

Jack gjorde även förutsägelsen att rieslingarna skulle vinna provningen och det visade sig ju i stort sett stämma med två rieslingar på plats 1 och 2, men där den tredje slutade sist. Jag tycker att Wachauvinerna är gjorda för att drickas till mat; ensamma blir de lite för kompakta mineralpaket med för hög beska. De flesta vinerna var utan tvekan av god kvalitet, men – som en provare hävdade – det finns bättre och billigare riesling att tillgå från de högklassiga tyska producenterna.

En kul genomgång och kanske börjar vi få lite ordning på skillnaderna mellan riesling och GV?

/OW

#1356 Österrike del 4

Den 20 februari avslutades Auzones minikurs om Österrike när Magnus Waern presenterade ett antal röda viner med fokus på druvan Blaufränkisch. Som introduktionsvin och utom tävlan bjöds på ett äldre vin som fått ligga till sig.

1. Alte Lagen, Gsellmann & Gsellmann, 1998, Burgenland, Österrike

Mogen doft med frukttoner men lite väl sval och sluten. Bättre i munnen med mjuk, len, utvecklad smak, fin frukt och väl avstämda tanniner. Kanske lite för torrt och troligen på väg utför.

2. St. Laurent Alte Reben 2010, Pittnauer, Burgenland, Österrike

Snål i doften som mer eller mindre försvann efter ett tag i glaset. Bättre i smaken med lätt kryddighet, animaliska toner och mineraler. Ett enkelt och lättdrucket vin av det enklare snittet.

3. Pinot Noir 2007, Paul Achs,, Burgenland, Österrike

Ungdomlig och fruktig i doften med lite inslag av vitpeppar och lätta röda frukter. Lite knepigare i smaken som hade rökiga toner, jordgubbar och fat men också störande inslag av rönnbär och kartong. Lite kontroversiellt vin som delade provningspanelen.

4. Pannobile 2010, Claus Preisinger, Burgenland, Österrike

Lite intetsägande i doften men tydliga inslag av tjära och lite animaliska toner. Lite bråkig men god i smaken med fin frukt men och en störande bitterhet som tilltog mot slutet. God nu men vinner sannolikt på att lagras ett tag. 60% Blauer Zweigelt och 40% Blaufränkisch.

5. Blaufränkisch Ungerberg 2010, Pittnauer, Burgenland, Österrike

Kvällens klara förlorare och doftade vingummin, malmedel och lite unket blandat med lingon och röda bär. Intetsägande och lite sur i smaken med en frukt som inte räcker till.

6. Blaufränkisch Altenberg 2008, Burgenland, Österrike

Läcker doft med tropiska frukter, kokos, choklad och röda frukter. Fin frukt i smaken med slankhet och mycket bra längd. Charmigt och elegant med generös varm fruktighet som dock inte tar i för mycket.

7. Blaufränkisch Rosenberg 2008, Pittnauer, Burgenland, Österrike

Kvällens vinnarvin med generös och varm frukt i doften, lite kaffe, örter och stalliga toner. Elegant, gott med lyxig känsla i smaken och mjuka tanniner. Välgjort och balanserat med allt på rätt plats. Blir sannolikt ännu bättre med tiden.

8. Blaufränkisch Alte Reben 2009, Johann Heinrich, Burgenland, Österrike

Politiskt korrekt i doften med varma bär, lite syltighet och varm choklad i bakgrunden. God smak med allt på rätt plats och väl sammanhållet, generös frukt, fina tanniner men ska ligga några år till innan det bjuder på hela sin potential.

Vin, pris kronor, röster (bäst-sämst), betyg.

1. Alte lagen, Gsellmann & Gsellmann, 1998, Burgenland, Österrike, 200, –, 17

2. St. Laurent Alte Reben 2010, Pittnauer, Burgenland, Österrike, 264, 0-4, 15

3. Pinot Noir 2007, Paul Achs,, Burgenland, Österrike, 506, 2-4, 16,5

4. Pannobile 2010, Claus Preisinger, Burgenland, Österrike, 211, 1-0, 15,5

5. Blaufränkisch Ungerberg 2010, Pittnauer, Burgenland, Österrike, 272, 0-5, 14,5

6. Blaufränkisch Altenberg 2008, Burgenland, Österrike, 290, 3-1, 16,5

7. Blaufränkisch Rosenberg 2008, Pittnauer, Burgenland, Österrike, 342, 6-0, 17

8. Blaufränkisch Alte Reben 2009, Johann Heinrich, Burgenland, Österrike, 298, 2-0, 16,5

//JL

#1351 Grüner Veltliner på Österrikekurs

Fortsatte denna kväll AuZones minikurs ”Österrikiska viner” med ett druvtema, grüner veltliner (GV), denna Österrikes gröna vindrottning som aldrig blir så bra som här (om Du nu råkat prova den i utländsk version?!). Druvans bästa viner konkurrerar idag in på topplistan över världens bästa vita viner. Detta har dock uppnåtts, kunskap vilken kvällens lärare Mikael lät oss insupa, genom hårt arbete bland såväl Österrikes statliga aktörer och aktiva vinskribenter som vinbönder. Efter glykolepisoden på 80-talet (1985) har det först långsamt, men under 00-talet i en kraftigt ökad omfattning, dykt upp skickliga producenter och mycket bra viner. Detta har naturligtvis inte bara varit kopplat till druvan GV (minst lika bra har det gått för riesling) utan gällt generellt, men för oss GV-älskare har förändringen kanske haft en pivot kring denna druva.

Under provningen gavs fokus på unga viner men där några 2007:or, riesling och GV från toppproducenten FX Pichler, förutom att presentera sig som kvällens bästa viner, överraskade mig med oväntad och utpräglad mognad. Min egen syn är annars att en GV behöver tid. Som helt unga med primärfrukter intakt är GV-viner ungdomligt fruktiga, ofta läckert krispiga och notoriskt svåra att skilja från en riesling. Men efter ett par år glider GV in i dvalan och tunneln för att långt senare komma ut igen och då med sina härliga egna karaktärer. Kvällens 2007, Grüner Veltliner Smaragd, Loibnerberg, från FX Pichler, illustrerade vad en mogen GV verkligen kan förmå med aromatik, fet vaxighet, lite pepprighet och långt slut med mycket grå frukt, mogen druva samt täthet.

Kursdeltagarna delade dock denna gång inte min syn uten prefererade ganska tydligt kvällens enda riesling (2007, Riesling Smaragd, Loibner Oberhauser från FX Pichler) som även den var lysande. Jämförelsen mellan dessa 2007:or gav en mycket pedagogisk illustration över hur dessa två druvor skiljer sig åt i moget skick.

De sex 2012:or vi provade var som väntat helt unga och i behov av tid men flera riktigt trevliga och väl prisvärda. Ett särskilt omnämnande måste ges till 2012, Grüner Veltliner Sandgrube Privat, från vingods Aigner som huserar i Kremstal, distriktgranne till Kamptal och Wachau. Detta vin, importerat av M. för €12,80, var ett klart fyndvin och visade att ”privat-tappningens” extra €5 väsentligt lyft Aigers basvin. Vinet bekräftar min uppfattning att GV-viner i prisklassen €8-13 (köpta i Österrike dock) generellt är mycket prisvärda och tillhör den krympande skara viner som marknaden ännu inte lärt sig efterfråga och prissätta efter dess förtjänst. Köp!

Vi avslutade med läckert matarrangemang och till detta ett extravin, 2010, Beerenauslese Cuvée, från kända sötvinsproducenten Kracher. En BA med förväntat stil och god kvalitet i denna tappning med 60% welschriesling och 40% chardonnay. Nu något om de provade vinerna.

2012, Rotes Tor Grüner Veltliner Federspiel, Franz Hirtzberger uppvisar massor med grön fazerkula, är utvecklad trots sin ungdom och med en GV-ton som kan anas. Smaken lite fet med lime och rejäl fruktighet, långt lite eldigt slut med hyfsad täthet. Drick om 3-7 år.

2012, Grüner Veltliner Am Berg, Bernhard Ott är idag mycket ung och knuten med lite gles men rendruvkaraktär. Smaken är mineralrik och syrlig med långt slut samt toner av apelsin och med fräsig syra. Drick om 5-8 år.

2007, Grüner Veltliner Smaragd, Loibnerberg, FX Pichler uppvisar för producenten oväntad mognad med komplex mycket typisk GV-doft av skaldjur och vitpeppar samt vaxig överton. Smaken är fet och aromatisk med lite gråpäron och limeskalbeskt slut samt tät kropp. Drick 1-4 år.

2007, Riesling Smaragd, Loibner Oberhauser, FX Pichler är liksom FX GV mycket utvecklad med arketypisk rieslingkaraktär full av firne, honung, apelsin och fruktsöt druva. Smaken med ren riesling, honung och aningen lime samt bra syra och torrt långt moget slut. Drick om 1-3år.

2012, Riesling Weinzierlberg, Aigner Kremstal doftar ungt och ätdruvigt med citrus och citronskal samt grape, fläder och mineral. Smaken är knuten idag med glest slut samt med utanpåliggande syra och beska. Stumt och oförlöst slut, torr och snipig. Drick om 4-7 år.

2012, Grüner Veltliner Sandgrube, Aigner har doft med oförlösta GV-toner, ungdomlighet och fruktighet, etylacetat och citrus samt grönt äpple. Smaken ung och fruktig samt druvren, aning aromatisk samt med lime i slutet. Drick om 5-8 år.

2012, Grüner Veltliner Sandgrube Privat, Aigner är i doften aning utvecklad med citrus och apelsinsaft, en aning fet och vaxig. Smak utvecklad med vax och fyllighet, alkohol som märks samt långt aromatiskt slut. Drick om 2-5 år.

2012, Chardonnay, Aigner med doft av mineral och kryddor samt lite rök, citrus och flinta. Smak utvecklad och ren med apelsin och grön gelékula samt krusbär och liten sötma. Drick om 5-8 år.

2010, Beerenauslese Cuvée, Kracher, kvällens extranummer, med lite botrytis, aningen alkohol samt apelsinmarmelad i doften. Smaken är söt och fyllig, med syrlig marmelad och apelsin samt lite mandelmassa. Drick nu – 7 år.

Provningens viner med röstsiffror;

  1. 2012, Rotes Tor Grüner Veltliner Federspiel, Franz Hirtzberger, 211:-, 0-1, 15,5p
  2. 2012, Grüner Veltliner Am Berg, Bernhard Ott, 161:-, 0-5, 15,5p
  3. 2007, Grüner Veltliner Smaragd, Loibnerberg, FX Pichler,448:-, 1-2, 16,5p
  4. 2007, Riesling Smaragd, Loibner Oberhauser, FX Pichler,442:-, 5-0, 16,5p
  5. 2012, Riesling Weinzierlberg, Aigner Kremstal, 96:-, 2-3, 15,0p
  6. 2012, Grüner Veltliner Sandgrube, Aigner Kremstal, 87:-, 1-1, 15,0p
  7. 2012, Grüner Veltliner Sandgrube Privat, Aigner Kremstal, 133:-, 2-2, 16,0p
  8. 2012, Chardonnay, Aigner Kremstal, 96:-, 3-0, 15,5p
  9. 2010, Beerenauslese Cuvée, Kracher, 200:- (halvflaska), extravin, 16,0p

(JaJ)

#1342 Österrikekurs, del 1

AuZones pågående minikurs handlar om Österrikes viner. Vid det första kurstillfället behandlades vita viner, och mycket mer än så fick vi egentligen inte veta beträffande vad vi skulle få prova. Som sig bör vid ett kurstillfälle, fick vi dock en gedigen genomgång av de vanligaste österrikiska vitvinsdruvorna och distrikten. som teorivin serverades vi

Teorivin
2007 Juris Altenberg Chardonnay Trocken, Axel Stiegelmar, Gols, Burgenland

 

Några detaljerade noter får jag tyvärr inte till nu, men vinerna vi provade var:Butts

  1. 1998 Riesling Smaragd Kellerberg, Domäne Wachau, Wachau. 229 kr, 0-5, 14.5p
  2. 2001 Kremser Pfarrleithen riesling Spätlese, Winzer Krems, Kremstal, 149 kr, 0-2, 15.5p
  3. 2007 Loibner Oberhauser Riesling, FX Pichler, Wachau, 515 kr, 1-2, 14p
  4. 2007 Zöbinger Heiligenstein Riesling Lyra, Bründlmayer, Kamptal, 462 kr, 1-0, 16.5p
  5. 2008 Renner Grüner Veltliner, Schloss Gobelsburg, Kamptal, 231 kr, 1-5, 13p
  6. 2008 Achleiten Riesling, Prager, Wachau, 468 kr, 4-0, 14.5p
  7. 2009 von der Fels Riesling, Keller, Rheinhessen, Tyskland, 311, 4-1, 17p
  8. 2009 Gaisberg Riesling, Schloss Gobelsburg, kamptal, 182 kr, 4-0, 16.5p

Vi får till sist även ett sött extravin:X1
1997 Kremser Grüner Veltliner Auslese från Winzer Krems

/AK

Österrikiska vindagen

Det var en mangrann uppslutning med 55 producenter på den Österrikiska vindagen i början på mars. Men svårt att hinna med och hålla smaken alert. De elegantare vinerna tenderar alltid att komma i skymundan för de mineralpackade och kraftiga när smaklökarna avtrubbas av alla läskande syror.

Artisan Wines från Halbturn i Neusiedlersee, Burgenland, tjuvstartade redan dagen innan med en informell provning. Franz Schneider var tidigare flygplanstekniker innan han startade den 5 hektar stora vingården. Inriktningen är på uttrycksfulla viner framställda med uthålliga metoder där man anammar biologiska men även moderna kemiska metoder, fast i så låg grad som möjligt. Man gör en fruktdriven Pure serie för daglig konsumtion, ekfatslagrade Halbturn och Artisan serie för de högklassigaste vinerna. 2012 Pure Sauvignon blanc var riktigt syradriven men bra mineralprofil. På vindagen fanns 2011 som har rundats av lite i syrorna. Syra freak som man är, då är 2012 favorit.
Sauvignon blanc har odlats I Österrike sedan länge men har dubblerat odlingsareal de sista 10 åren och utgör nu 2%. Och visst gör man riktigt bra Sauvignon. Härligt friska med bra syra, mineralstruktur och ofta med befriande balanserad klassisk alkoholhalt runt 12%! Är personligen inte någon älskare av alltför alkoholfeta, väl druvmogna och därmed ofta plattare Sauvignon blanc, hur mycket vissa nu än gör dem gällande som perfekta matviner. St Laurent kan vara en lite svårbemästrad druva men 2010 Pure St Laurent är ett bra exempel med en mjuk, elegant framtoning. Medan 2009 Artisan Halbturn Red med 92% St Laurent och 8% Zweigelt däremot är kraftfullt med ek. Kanske lite för mycket av det goda.
Också Österrike märker av det varmare klimatet. Druvorna mognar nu en månad tidigare. Numera lämnar man färre blad kvar på vinstocken för att minska sockerassimileringen som nu tenderar att bli för hög snarare än för låg. Man vill ha balanserade viner med klassisk alkoholhalt istället för alltför alkoholstinna, feta och tunga viner.

Gross från Südsteiermark hade ett par riktigt bra Sauvignon blanc i rätt stor kostym. 2011 Klassik, full doft med fragrant Sauvignon arom, bred med tydlig mineralfräs och behaglig syra och 2011 Sulz som är snäppet större.

Från Birgit Eichinger i Kamptal en mycket elegant ekad 2011 Lamm Grüner Veltliner Reserve, Erste Lage, med ett skördeuttag på 25 hl. Trots sina 14% alkohol mycket snygg och fruktig. 2011 Riesling Vom Berg från topplägena Gaisberg och Heiligenstein torr, syra rasig med bredare och riktigt matig mineraljordighet.

I Traisental växer Markus Huber’s viner på unik kalkstenjord som ger viner med stor potential. 2012 Terrassen Riesling och 2012 Engelberg Riesling båda mycket bra med lång syra-läskande karaktär. Hade gärna provat en Sauvignon blanc från denna producent.

Stadt Krems är med 550 år en av de äldsta vinproducenterna i Österrike. Vinerna kännetecknas av en speciell stenpulveriserad behaglig rik mineralkaraktär som gör dem mycket aptitliga. Läskande mineralig är 2011 Lössterassen Grűner Veltliner för 104 kr ett fynd. 2011 Wachtberg Grűner Veltliner med 36 timmar skalkontakt har bra syra, fyllig, fin druvmognad med mjuk arom. Riesling 2012 Stenterassen mycket fräsch medan 2011 Reserve Grillenparz är mer fullmatad. Båda mycket bra.
Fritz Miesbauer leder vinifieringen av Stadt Krems men även Stift Göttweig’s viner. Både 2011 Reseve Gottschelle Grűner Veltliner och 2012 Göttweiger Berg Riesling har en fantastisk fizz-mineralig ras!

Domäne Wachau 2012 Terrassen Federspiel Riesling, pulvermineral matad, fruktig så det förslår.

Schmelz, Wachau, 2011 Dűrnsteiner Freiheit Smaragd Riesling, fet fruktig doft, dito mycket koncentrerad potent full smak med kraftig syra. 2011 Höhereck Smaragd Grűner Veltliner har en speciell karaktär av druvan som här påminner om Savennières i doft och fyllig, oljig koncentrerad smak med bra syra stuk och koncentration.

Ebener-Ebenauer, Weinviertel, tyckte jag hade riktigt bra viner medan någon inte var lika imponerad. Frågar mig om det var det här med avtrubbade smaklökar enligt ovan, om det var så att jag kanske blev positivt påverkad av det bästa mousserande eller kanske möjligen producenten och vinmakaren Marion’s charm? Efter att ha kollat deras hemsida med lista på meriterande bedömningar så känner jag mig dock stärkt i ursprunglig bedömning. 2006 Blanc de Blancs Zero Dosage, Black Edition, i helsvart flaska och etikett imponerande med fin brödighet och champagne lik karaktär. 2011 Reserve Alte Reben Grűner Veltliner från 54-åriga stockar, fet och fyllig doft och dito mineralig smak. Motsvarande Riesling från nästan 60-åriga stockar och med 20% botrytisangripna druvor fet, full, potent, volyminös. 2011 Reserve Grűner Veltliner, Black Edition, fatad med elegans även om klart ekig i eftersmak. Filosofin är att göra viner med elegans även om det är kraftigare viner och det gör man verkligen. Hade gärna provat deras St Laurent vilken dock inte fanns med.

Ploder-Rosenberg i Sűdoststeiermark hade en rolig 2011 Aero-Amphore Cuvée (GM, TR, SB). Här är det fråga om dubbel terroir eftersom leran amporan är gjord av också präglar vinet. Vill minnas att amphororna kom från Georgien. Doft av kvitten och smak av gula äpplen med skalbeska.

Pichler-Krutzler från Wachau gör fenomenala Grűner Veltliner och i synnerhet Rieslingviner. Som namnet antyder kommer ägarparet båda från kända vinodlarfamiljer och grundade egendomen 2006. Vinerna är rena, rasiga med mycket fräscha syror och häftig mineralstruktur. Bland det absolut bästa som erbjöds. Av Grüner Veltliner 2012 Frauengärten med 15-30 åriga stockar, 2012 Klostersatz med 16-36 och 2011 Supperin med 36-41 åriga stockar föredrar jag dem ändå i nämnd ordning. Orsaken är samma som för Sauvignon blanc. Grüner Veltliner anser jag gör sig bäst friskt vital och rasig medan den alltför druvmogen blir väl fet, tung och får druvtypiska aromer vissa i och för sig älskar.
2012 Riesling från Trum med 5-15 åriga stockar och 2012 Pfaffenberg Niederösterreich samt i synnerhet 2011 Loibenberg med 16-48 åriga stockar var fantastiska. Man kunde nästan inte sluta att prova dem.

Ek överdrivs ofta och i röda viner i synnerhet och sådana exempel fanns det också här. Men Uibel från Weinviertel hade en riktigt bra 2009 Reserve Berg Pinot Noir. Bra och ren Pinot doft, rätt fyllig ekfatsrostad med bra volym. Medan 2010 Zweigelt med 18-20 månader på ek kanske var väl robust.

Nittnaus Anita & Hans, Burgenland, 2010 Klassik kalk & Schiefer Blaufränkisch, bra fruktig och balanserad, stiligt. 2009 Leithaberg Alte Reben Blaufränkisch, koncentrerad. Växer på musselkalk, som i Bourgogne och champagne, samt med inslag av glimmerskiffer och kvartsit. 2009 Reseve Comodor Cuvée (Merlot 55, BF 20%, ZW 25%), stor mjuk plommonfruktig fräsch doft, fyllig lite grovsträv robust smak men ändå med någon elegans.

Nikolaihof Wachau, en gammal bekant som aldrig gör en besviken. Vinerna görs sedan över 40 år helt biodynamiskt, är mycket långlivade och med mycken elegans. Här knusslas det inte med lagringsdugligheten, den anges ofta till 25 år, som för 2010 Nikolaihof Im Weingebirge Grüner Veltliner Smaragd. Ett fullt men ändå så stiligt vin med mineralmättnad. Som ofta gav man exempel på en räcka mognare viner. 2009 Nikolaihof vom Stein Riesling Smaragd, 2008 Nikolaihof Steiner Hund Riesling Reserve – en klassiker, 2004 Vinothek Riesling – elegant fräsch, 1995 Vinothek Riesling med mycket lätt mognad och slutligen 1986 Riesling Spätlese. Och visst var den sista moget med doft något påminnande ylle-mogen Pinot Gris och något av musselkalk. Ändå vital, stilig med fin syra.

Stig H