#1621 Graillot-Bonanza

Alain Graillots Crozes-Hermitage har varit ett av mina favoritviner alltsedan jag köpte den första flaskan av årgång 1989 på Systemet. Kombinationen av yppigt florala toner och en, med lagring markant viltköttig skitighet har fascinerat mig. När nu JT hade samlat ihop hela 17 olika viner till en större provning än vad vi normalt ägnar oss åt under torsdagarna med AuZone, var det inte mycket som skulle kunnat hålla mig borta. Tyvärr överfölls jag några dagar innan provningen av en elak förkylning och hade provningen inte handlat just om Graillot, så hade jag definitivt stannat hemma, men som det nu var, så tog jag några ordentligt omgångar nässpray och tog mig ändå dit. Tyvärr för er, kära läsare, blev naturligtvis mina intryck av vinerna något dämpade, men eftersom jag hade uppdraget att skriva om kvällen, har jag ändå samlat mina intryck här. Ni som var där med fräschare näsor än min, får mycket gärna kommentera med era intryck, så vi kan få en mer nyanserad bild av dessa viner.

IMAG8974~2

Graillots vita

Innan provningen får vi en förträffligt utförlig presentation av egendomen som JT satt samman. Den går att hitta snart(?) om ni klickar på ”Teorisidor” här ovan. Till teorin får vi Graillots vita Crozes-Hermitage från 2017 som är ett rätt typiskt vitt Rhônevin med gul frukt, lite honung och rosenkvitten. Pepprigt och oljigt med måttlig syra men med en bra struktur och en påtaglig beska i eftersmaken.

IMAG8972~2

Första flighten

Första vinet har en tät, rostad, rökig doft med toner av stekt kött. En mycket frisk smak med en lustig brödig nästan jästig ton. Snygga, integrerade tanniner och en lång, rostad eftersmak. Visade sig vara det varma året 2003.

I andra vinet dyker mer av de florala tonerna upp, men också en hel del kött, tjära och rök, samt en lite lustig ton av badsalt. Smaken även här påtagligt frisk med en bra, aromatisk känsla. En hel del torra tanniner. Något murken eftersmak och en syra som tar över en del. 2005.

Trean har en rätt sluten, ung, nästan druvig doft med mint, höstflox, rök, rosmarin och kåda. Smaken är ung, fruktdriven med rostade fat. Snyggt inbäddade tanniner och en lång, rätt floral eftersmak. Kanske något slank frukt, men snyggt och välgjort, med bra framtidsutsikter. 2010.

Fyran har en fint kryddig, utvecklad doft med mynta, myggmedel och chark. En frisk, läskande smak med en del utveckling, men också bra florala toner. Rätt avrundade tanniner. Torr, frisk, elegant eftersmak. Kvällens äldsta vin, 2001.

Femman känns ungdomlig med en tät, mörk, snyggt frukt plus en del fat, blommor och varmkorv. Smaken är markant frisk med en aningen rå frukt. Markerade, rätt inbäddade tanniner och torrsträv, frisk eftersmak. Lagras. 2006.

Vin nr 6 har en dov, tät, skitig doft. Brett? Ordentligt utvecklat. Smaken är som vanligt frisk och ungdomligare än doften. Tät och intensiv med rök, kött och blommor. Torra tanniner ger ett något krävande slut. 2009.

Sjuan är utvecklad men ännu floral och elegant med toner av doftranka och myggmedel. Distinkt floral smak med en god, frisk syra. Bra utveckling och ett fint floralt lyft. En hel del torra tanniner ger en något torr eftersmak. 2004.

Åttan, sist i första flighten, har en rätt stum doft, men man kan ändå hitta en hel del blommor, mint och en liten örtighet. Smaken är frisk, kryddig och ungdomlig med en lite rå ton. Markerade, hyggligt inbäddade tanniner och en läckert torrsträv eftersmak. 2007.

IMAG8973~2

Andra flighten

Det blir snabbt tydligt att vi här har att göra med klart yngre årgångar än i den första flighten. Nian möter med en tät, svartlila färg och en likaledes tät och mörk frukt. Aromatiskt, nästan lite volatilt med toner av hallonbåtar. Smaken är frisk och läskande med mycket tät, mörk frukt. Intensivt och påtagligt kryddigt. Markerat sträva tanniner. tufft och strävt efter. Lovande, men lite påträngande i sin ungdom nu. 2017.

Även tian är påtagligt ungdomlig med en tät, närmast gräddig hallonfrukt som paras med en del rök och kött. Smaken är frisk, nästan saftig med sin söta frukt. Läcker, aromatisk och tät. Snyggt inbäddade tanniner som ger en tuggbar munkänsla. Lång, läcker eftersmak. Riktigt bra! 2017 Domaine des Lises.

Vin nummer elva har en mycket tät, mörk frukt och sotiga toner av stekt kött. Smaken har en frisk, torrsträv och närmast bråkig attack med sin friska syra och markerade tanniner. Kraftfullt, kryddigt och ungt, spretigt, men lovande slut. Att lagra! 2015 La Guiraude.

Tolvan är också tät och maffig med rökiga köttiga toner som tävlar med den florala grunden. Smaken är tydligare floral med läckert integrerade tanniner och en rätt elegant känsla. Lång, intensiv, tuggbar eftersmak. Riktigt bra! 2009 La Guiraude.

Vin 13 har en snygg, fräsch, ungdomlig och aromatiskt floral doft med en läckert rökig köttighet. Klassisk syrah och urtypisk Graillot! Smaken är ungdomlig och har en påtaglig syra och en tät, mörk frukt. Snyggt inbäddade tanniner och en lång, intensiv, tokung eftersmak. Riktigt bra just nu, men kommer att vinna mycket på (lång) lagring, i alla fall enligt min smak. 2015.

Nästa vin är ungt och druvig med en intensivt floral doft som även innehåller en något sotig fatton med en aning vanilj. Smaken är ung, frisk och läskande. Kanske en aning spretigt i sin ungdom och friskhet. Påtagligt strävt och aningen jordig eftersmak. 2016.

Vin 15 har en mörk hallonfrukt, massor av viol och en del bacon. Seriöst, men också med en något murken ton. Smaken är frisk och snyggt floral med en god syra. Allmänt läckert, aromatiskt och med en bra intensitet. markanta, men inbäddade tanniner och en lång, floral, rätt torr eftersmak med en del köttighet. Riktigt bra. Kanske håller det på att sluta sig en del. 2014.

Till sist är vi framme vid kvällens sista vin, nr 16 av de röda. Det är tätt och mörkt med en något stum doft med en del utveckling i form av en tydlig köttighet. De florala tonerna finns där också, men de håller sig mest i bakgrunden. Där finns också toner av svarta oliver, asfalt och rökiga fat. Smaken börjar friskt och aningen slankt, men den växer till sig i munnen. Frukten känns ännu ung och aningen hård. Tanninerna är fint inbäddade i den täta frukten. Eftersmaken är sträv, men med bra intensitet och viss längd. Känns aningen hårt och stenigt nu. På väg ur tunneln, men behöver ännu några år på rygg för att blomma ut. 2011.

En fascinerande exposé över 2000-talets Graillotviner. Trots min förkylning, känns det som om jag fick hyggliga intryck av de flesta. Meningarna var delade runt bordet huruvida de var bäst som unga eller gamla, där jag alltså själv hör till det senare lägret. Tack JT och Ward Wines för denna spännande djupdykning i dessa viner.

Den sedvanliga tabellen är uppdelad i två för de respektive flighterna. Priser kommer eventuellt senare, men i grova drag har vinerna kostat runt 200 kr, lite mer för La Guiraude. 2017 Dom des Lises finns i skrivande stund på Systemet för 279 kr. Det vita vinet gick för 239 kr. Vi gjorde även en omröstning av det bästa vinet i de två flighterna. Det resultatet kommer jag också att lägga in här snart, hoppas jag.

Flight 1

  1. 2003 0-7 15p
  2. 2005 0-6 15p
  3. 2010 1-1 16.5p
  4. 2001 2-1 16.5p
  5. 2006 2-0 16p
  6. 2009 5-1 15p
  7. 2004 5-0 17.5p
  8. 2007 2-1 16p

Flight 2

  1. 2017 0-3 15p
  2. 2017 Dom de Lises 0-6 17p
  3. 2015 La Guiraude 3-0 15.5p
  4. 2009 La Guiraude 2-4 17.5p
  5. 2015 2-1 16.5p
  6. 2016 4-0 15p
  7. 2014 1-3 16.5p
  8. 2011 5-0 16p

/Anders K

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.