#1575 – Klimat och Kvalitet

DB höll en lite annorlunda provning efter WSET protokoll och med en lite annorlunda bedömningsstruktur än normalt i AuZone

Fokus var vinprovning utifrån ett kvalitets- och klimatperspektiv med provningsmetodik utgående från de strukturerade metoder som används exempelvis av WSET och Masters of Wine.

Vi provade följande viner i två flighter:

  • 1.1. La Chablisienne, Chablis Le Finage 2017 (155:-)
  • 1.2. Golan Heights Winery, Yarden Chardonnay 2016 (159:-)
  • 1.3. William Fèvre, Chablis Premier Cru Montmains 2016 (299:-)
  • 1.4. Far Niente Chardonnay 2016 (575:-)
  • 2.1. Luke Lambert Nebbiolo 2016 (349:-)
  • 2.2. Paul Jaboulet Ainé, Côte-Rôtie Les Jumelles 2014 (399:-)
  • 2.3. Borgogno Barolo Riserva 2011 (399:-)
  • 2.4. Penfolds Kalimna Bin 28 Shiraz 2015 (239:-)

Flight 1, vita

          1.1 1.2 1.3 1.4
 Utseende
Klarhet klar, dimmig fällning? Klar Klar Klar Klar
Färgintensitet låg, medel, djup låg medel låg medel
Färgnyans vitt gröngul, citron, guld, bärnsten, brun citron guld gröngul gröngul
Färgnyans rosé skär, laxfärgad, orange, lökskal        
Färgnyans rött lila, blåröd, röd, brunröd, tegel        
 Doft
Renhet rent, orent
defekt?
rent rent rent rent
Doftintensitet låg, medel(-), medel, medel(+), hög låg medel + medel medel
Aromer/Karaktär primära (från frukten)

sekundära (från fatbehandling, malolaktisk jäsning, autolys, battonage…)

tertiära (från mognadslagring, oxidation…)
mineral

reduktiv

citrus
fat

melon
persika

rör
mineral

cest
lime

mynta
citrus
fat, popcorn

oliv, nektari
funky

kryddig
godis
Mognadsgrad ung, under utveckling, fullt utvecklad, passé ung under utveckling under utveckling under utveckling
 Smak
Torrhet torr, torr med lite sötma, halvtorr, halvsöt, söt, mkt söt torr med lite sötma torr torr torr
Syra låg, medel(-), medel, medel(+), hög medel + medel – medel + medel –
Strävhet ingen, låg, medel(-), medel, medel(+), hög låg låg låg låg
Fyllighet lätt, medel(-), medel, medel(+), fylligt medel – medel + medel medel +
Smakintensitet låg, medel(-), medel, medel(+), hög medel medel medel + medel +
Smaker/Karaktär primära (från frukten)

sekundära (från fatbehandling, malolaktisk jäsning, autolys, battonage…)

tertiära (från mognadslagring, oxidation…)
frukt

mineral

örtig / skalig
fat

gul frukt

kryddig
frukt

mineral

mandel
/bitter
frukt
aprikos
lång

mineral
fat

stenfrukt
Alkohol låg, medel(-), medel, medel(+), hög 13,5 14 14 13,5
Alkohol starkvin låg, medel, hög        
Eftersmak kort, medel(-), medel, medel(+), lång medel – medel medel + lång
 Slutledning
Lagringspotential för ungt, kan lagras x år, bör konsumeras, för gammalt 2 år 0 år 3 år 1 år
B L I K Balans, Längd, Intensitet, Komplexitet x x     x x x x x x   x x x x
Kvalitet defekt, låg, medel, bra, mycket bra medel bra medel mycket bra
Ålder / årgång   2014 2012 2013 2014
Ursprung druvsort, klimat, region, producent   Chardonnay
 – nya världen
Chenin blanc Chardonnay
 – bourgogne
Serveringstemp 6-8°C, 8-10°C,
10-12°C, 12-14°C,
14-16°C, 16-18°C
10-Aug 43385 43322 43385
Matkombination förslag på

råvara,
tillagning,
tillbehör
       
 Röstning / Betyg
Bäst   0 1 0 7
Sämst   2 3 3 0

Flight 2 Röda

            2.1 2.2 2.3 2.4
 Utseende
Klarhet klar, dimmig fällning? Klar Klar Klar Dimmig
Färgintensitet låg, medel, djup medel djup medel djup
Färgnyans vitt gröngul, citron, guld, bärnsten, brun        
Färgnyans rosé skär, laxfärgad, orange, lökskal        
Färgnyans rött lila, blåröd, röd, brunröd, tegel röd blåröd brunröd blåröd
 Doft
Renhet rent, orent
defekt?
orent defekt rent rent
Doftintensitet låg, medel(-), medel, medel(+), hög medel + medel medel – hög
Aromer/Karaktär primära (från frukten)

sekundära (från fatbehandling, malolaktisk jäsning, autolys, battonage…)

tertiära (från mognadslagring, oxidation…)
slånbär

plommon
örter

blodapelsin
tca

fat

bitter
mineral

kartig frukt

körsbär
fat

björnbär

sylt
Mognadsgrad ung, under utveckling, fullt utvecklad, passé under utveckling utvecklad ung utvecklad
 Smak
Torrhet torr, torr med lite sötma, halvtorr, halvsöt, söt, mkt söt torr   torr torr
Syra låg, medel(-), medel, medel(+), hög medel +   medel + medel
Strävhet ingen, låg, medel(-), medel, medel(+), hög medel   låg medel +
Fyllighet lätt, medel(-), medel, medel(+), fylligt medel   medel + fylligt
Smakintensitet låg, medel(-), medel, medel(+), hög medel   medel + hög
Smaker/Karaktär primära (från frukten)

sekundära (från fatbehandling, malolaktisk jäsning, autolys, battonage…)

tertiära (från mognadslagring, oxidation…)
frukt

järn

mineralitet
dill
  plommon

paprika

te
nickel(godis)
paprika

björnbär

sylt
Alkohol låg, medel(-), medel, medel(+), hög 13   14 15,5
Alkohol starkvin låg, medel, hög        
Eftersmak kort, medel(-), medel, medel(+), lång medel –   medel + lång
 Slutledning
Lagringspotential för ungt, kan lagras x år, bör konsumeras, för gammalt nu! aldrig 1-5 år 5-15 år
B L I K Balans, Längd, Intensitet, Komplexitet x     x         x x x x x x x x
Kvalitet defekt, låg, medel, bra, mycket bra medel   bra mycket bra
Ålder / årgång   2005   2010 2015
Ursprung druvsort, klimat, region, producent        
Serveringstemp 6-8°C, 8-10°C,
10-12°C, 12-14°C,
14-16°C, 16-18°C
16-18   14-16 14-16
Matkombination förslag på

råvara,
tillagning,
tillbehör
       
 Röstning / Betyg
Bäst   3   2 3
Sämst   2   0 5

/JT

Annonser

5 svar till “#1575 – Klimat och Kvalitet

  1. Ska man inte säga om vinet är gott eller inte? Jag förstår att ”defekt” antagligen var dåligt… Är det många kryss på blik som är det viktiga?

    ASi

  2. yquemisno1

    Jag var inte med på provningen, men det finns ju en rad där man anger kvalitet. ”Gott” tror jag inte används i de där sammanhangen…

  3. Tja, det finns ju ett antal viner som är av mycket hög kvalitet utan att vara så goda. God är ju å andra sidan kanske för subjektivt. Är målet att alla ska fylla i blanketten likadant för ett visst vin, utan hänsyn till personlig smak?

    ASi

  4. yquemisno1

    Jag var inte med på provningen, så egentligen borde någon annan svara, men jag föreställer mig att WSET-metodiken bygger på en s.k. sensorisk provning, som är mer tekniskt analyserande, till skillnad från en hedonistisk, som är mer njutningsinriktad.
    /A

  5. Man kan självklart sätta ett personligt betyg på vinerna och bedöma hur man vill. Inför röstning om bäst och sämst brukar vi ju utgå mer från subjektivt tycke och smak i stunden. Därutöver har vi även vanligen ganska mycket fokus på karaktär och beskrivning samt ”gissa druva” och liknande.

    Syftet med protokollet och metodiken i detta specifika fall var dock att komplettera det sedvanliga tyckandet och tänkandet med en mer strukturerad sensorisk analys efter fastställda skalor. På det sättet kan man bättre kalibrera mot varandra och därmed uppnå en bättre kommunikation, vilket leder till en potentiellt bättre kollektiv bedömningsinsats. Därutöver handlade provningen mycket om att man utifrån direkt objektiva sensoriska bedömningar av syranivå, tanninstruktur, existens av gröna toner, fyllighet, alkoholnivå, mm, helt utan subjektivt tyckande, analytiskt kan säga ganska mycket om exempelvis klimat och potentiell växtplats.

    Det handlar sammanfattningsvis inte om att subjektiv bedömning skulle vara dålig, utan om att man kan få ut något av att inte enbart fokusera på subjektiv bedömning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.