Let’s drink Italy! 13 september 2017

Nitton dukade bord och lika många producenter på Operakällarens terrass. Prydligt uppklädd personal och en fantastisk utsikt över Strömmen, Slottet och Skeppsholmen. Namnlapp på bröstet, spottkopp och ett vinglas fritt från fingeravtryck. Informationsbladet visade en liten karta med markerat område för respektive producent men i övrigt väldigt knapphändig information. Lokalen kan knappast vara bättre för ändamålet men om avsikten är kommersiell förundras jag över det bristfälliga presentationsmaterialet. Hemmasnickrat i word och printat i den gamla skrivaren på kontoret. Min merkantila radar var nu aktiverad och jag kunde efter mina timmar i lokalen konstatera att dessa fantastiskt trevliga människor har mycket att vinna på en säljutbildning. Ingen av representanterna gjorde minsta ansats till att knyta en affärsmässig kontakt, de var bara ohyggligt trevliga.

La-Vis

Eventets modigaste representant som på bästa plats hade ställt upp en bag-in-box. Ingenting de bjöd på men jag gillar stöddigheten i att flagga med det som faktiskt svenskarna sörplar i sig mest av. Hemvisten är Trentino och häruppe i Sydtyrolen har man släppt en del av det italienska. Ett par Müller Thurgau och en Sauvignon var huvudnummer. Min uppfattning var att det var folkliga och välsmakande viner.

Lavis

 

Bartolomiol

På bordet stod tre flaskor Prosecco och med tanke för svenskars förkärlek för drycken borde deras möjligheter vara stora. Jag tappade dock det mesta av vinernas attityd och mening då moussen är hård och skoningslös i munhålan, Ius Naturae Brut 2016 och Prior Superiore Valdobbiadene Brut 2016. Desto roligare var deras Superiore di Cartisse 2016 med 27 gram socker. Tjugosju gram låter väldigt högt men jag var tvungen att fråga två gånger för att konstatera att jag hört rätt. En högst behaglig men påtaglig syra tonade ner söthetsgraden till att mer bli en läcker smakbärare. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det om en söt Prosecco men den här var god. Serverad iskall på terrassen i minglet med vänner, lättflirtad och somrig.

De producerar 1,8 miljoner flaskor per år och har en bred palett att erbjuda. Deras senaste giv var en cuvé buteljerad i klarglas, som ger association till en annan producents prestigevin, med en längre tid på sin jästfällning, mer omsorgsfull hantering och i en högst begränsad produktion. Bartolomiol har laborerat med sin ”La Grande Cuvée del Fondatore” under endast fyra år och ansågs vara lite på experimentstadiet men definitivt en produkt som skulle tillåtas växa i sortimentet. Vinet fanns dessvärre inte att prova.

Bartolomiol

 

Belisario

Fyra cuvéer av Verdicchio med friska härliga toner, enkla att ta till sig och,,,!! Jag försöker mig på att hitta mer information via importörens hemsida men kunde inte utröna mer än vad som framgick av etiketten. Jag provade att trycka på knappen ”Beställ här” och hamnade på Systembolagets hemsida där det ordagrant stod ”Hoppsan, nu blev det lite tokigt”.

Belisario

 

Bucci

Samma importör som Belisario ovan och jag bemödar mig inte att gå in på deras usla hemsida. Men vad skall jag på hemsidan att göra när vinerna talar för sig själv. Villa Bucci 2013 Castelli di Jesi Riserva var sagolikt krispigt och knivskarpt fräsch med en lätt äpplig ton som gav näring åt en gissning mot det tyska hållet. En behagligt lång eftersmak med en tydlig bitter ton. För mig var det dagens höjdpunkt och jag går in på importörens hemsida igen och klickar på knappen ”beställ här”. Men jag möts återigen av Systembolagets hemsida med den prutthurtiga formuleringen ”Hoppsan, nu blev det lite tokigt”.

 Bucci

La Monacesca

Har du någonsin gillat ett vin som varit pinsamt billigt. Uppskattat ett lättsamt, enkelt, tillgängligt och fräscht vin och till och med uttalat, -Så gott det var, och sedan fått höra att priset är 5 Euro per flaska, Verdicchio di Matelica 2015. Vin nummer två, Verdicchio di Matelica terra di Mezzo 2012, höll samma fina klang och var begåvat med en längre eftersmak. Å andra sidan hade priset skjutit i höjden och betingade en prestation om åtta Euro. Må vara att det är importpriser och vi betalar omkring det dubbla på bolaget men ändå. Producentens samtliga viner kändes välgjorda och gav ett stolt intryck. För er som uppskattar Verdicchio hoppas jag att ni får förmånen att prova Verdicchio di Matellica Riserva Mirum 2015. Officiellt lanseringsdatum är den 1:a december och jag kan bara hoppas att den når våra hyllor, produktionen är 20 000 flaskor. Lite rostad, nästan brödig och med en citrusfräsch klang. Skall kunna lagras upp till tio år men varför vänta på ett vin där alla intryck redan nu spelar så fint ihop.

 Monacesca

Du surfar varje dag eller hur. Bolagsverkets hemsida innehåller en miljard blanketter men det tar mindre än trettio sekunder att hitta rätt. Paul Bara är en sann favorit i Champagne men ta en titt på deras nya hemsida och du hamnar tillbaka i nittiotalet med långsamma intron och fullständigt innehållslösa sidor. På Monasescas hemsida finns ett föredömligt produktblad för respektive vin som återger höjd över havet, odlingslottens väderstreck och yield. Även pieropan.it har lyckats kombinera ett snyggt skal med informativa produktblad för respektive cuvée. Det viktigaste är naturligtvis att vinet är gott och att du har någon att skåla med men fakta får vi nog ett tag till leta efter på vintomasblogg eller liknande.

 

Sven-Olof Johansson

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s