#1391 Franskt 90-tal

Franskt90talMina förväntningar inför provningen var ganska höga, det är något magiskt med rödviner från Bordeaux och Bourgogne. Inga andra viner mognar på ett lika spännande sätt, de byter ju helt profil under resan. Unga läckra aromer försvinner och ersätts av helt andra och ännu häftigare karaktärer. Nästan alla andra viner är ju i princip desamma under åldrandet, tanniner och frukt tunnas ut men ersätts inte av så mycket annat. Vi har ju till exempel haft vertikalprovningar av La Poja och Château Montus som har varit mycket tydliga exempel på viner som i stort sett är likadana under hela mognadscykeln.

Våra kommentarer under provningen var att vinerna var perfekt mogna, men så här efteråt tror jag att en del av vinerna har varit ännu godare, även om alla hade bra balans. Mer om det nedan.  Nå, upp till bevis, viner:

1990 Château Pichon-Lalande, Pauillac hade en härlig doft av mogen cabernet. Smaken var ännu bättre, mycket lång, bra syra, ordentligt avrundade tanniner och en strålande balans. Vinet har också en aning grön ton i kombination med en alkoholhalt på endast 12.5% som jag tycker adderar till elegansen.  Detta stör emellertid mycket en inflytelserik amerikansk vinkritiker. ”Vegetal”  är i hans vokabulär extremt negativt . Vinet vann i alla fall kvällens omröstning, och jag tror att detta är det bästa vin som fått 79 PP. Jag drack det senast för kanske sju år sedan, och då var det ännu bättre.

1990 Hermitage Monier de la Sizeranne, Chapoutier hade en lite doft med russin, bra syra, lång fyllig mjuk smak med kaffe. Vinet var ganska neutralt och jag hittade inte druvkaraktären förrän jag visste att den fanns där. Min erfarenhet är att detta vin inte är byggt för lång lagring.

1995 Charmes-Chambertin från Joseph Roty var jag ensam om att ha som vinnare, en härlig doft av mogen pinot noir uttryckt med slån och viol. Intensiv smak med rök, en självlysande syra och en del tanniner. Häftigt, särskilt för en syraälskare, men inte direkt balanserat. Jag drack det på en BYO för 10 år sedan, och då var det ordentligt slutet. Fick jag välja ett av vinerna att prova igen om ytterligare 10 år så skulle det bli det här. Det är det enda av vinerna som jag tror kan bli bättre.

1995 Château Lynch-Bages, Pauillac hade en dammig och lite syltig doft och stallig, fyllig smak med viss strävhet.

1996 Cornas från Clape hade jag nästan som bäst, kanske hänger det ihop med att det var det enda av de tre syrahvinerna jag hittade druvan i…  Varm kryddig doft med mycket vedbrasa och rökt kött, mycket lång och ganska sträv smak med förstås bra syra och både kraft och balans.

1996 Château Calon-Segur imponerade stort på oss. Själv gissade jag på Montrose, andra nämnde ordet ”förstacru”. I början trodde jag nästan det var en cabernet från Napa, sedan blev det tydligare som en rent och modern medocvin med goda välrostade fat. Efter provningen kollade jag priset, men tyvärr har det åkt upp i prishissen sedan 90-talet. Både 1996 och 2010 finns på bolaget men kostar en bit över 1000 kr.

1999 Hermitage La Chapelle från Jaboulet hade enligt mig en liten, anonym doft och tunn, trist, sur och sträv smak. Det var dock två som hade det som bäst, så jag kanske överdriver.

Sammanfattningsvis så visade provningen vilket långt liv många franska viner har. Jag tror att alla utom bourgognen har passerat maximum, men de håller sig nära toppnivån länge. Möjligen tror jag dock att syrahvinerna har en kortare livscykel, och kanske bör tas i närheten av tioårsdagen. Vi fick i alla fall många exempel på åldrandets magi!

Tabellen: (namn, röstsiffror bäst-sämst, pris idag, min poäng)
1990 Château Pichon-Lalande, 3-0, 1150 kr, 17 p
1990 Hermitage Monier de la Sizeranne, 0-3, 416 kr, 15 p
1995 Charmes-Chambertin (Roty), 1-0, 1160 kr, 18 p
1995 Château Lynch-Bages, 0-2, 738 kr, 15 p
1996 Cornas (Clape), 0-2, 460 kr, 17 p
1996 Château Calon-Segur, 580 kr, 16 p
1999 Hermitage La Chapelle, 2-1, 1180 kr, 13 p

ASi

Annonser

4 responses to “#1391 Franskt 90-tal

  1. Du har rätt i mycket. Redan där konstaterade jag att min röst borde landat på bourgognen och inte på La Chapelle, t ex.

  2. Fiasko! Jag som försöker skriva tillspetsat för att få mothugg och få igång en debatt om vinerna….

    ASi

  3. Här ett mothugg.
    Att Lynch-Bages 1995, detta notoriskt långsamutvecklande slott, skulle passerat maximum av sin potential förefaller märkligt. Snarar är vinet idag i en dålig fas och behöver mer tid. Att prova 95 nu är både roligt och lärorikt men knappast något man gör i förväntan om en bordeaux på topp. Dock dammig och syltig doft antyder att flaskan kan varit dålig – här borde blyerts och tät cabernetdruva ha dominerat i dofte. //JJa

  4. Jag tvivlar inte på att du vill ha dina bordeauxer betydligt äldre än vad jag vill! Det är inte många som jag tycker blir bättre efter 15-årsdagen.

    Jag har inte så mycket erfarenhet vare sig av Lynch-Bages eller 1995, så jag kontrar med att dyka ner i litteraturen.
    RP: ”90 PP …soft…evolved nose… drink now-2015” (2003 år upplaga)
    Coates: ”15.0 ….soft and fruity…drink now-2013” (skrivet 2004)
    Broadbent är positiv: ”***(**) …sweet, delicious… now-2015” (skrivet 2002)

    Antagligen är 1995 inte någon typisk årgång för Lynch-Bages! Alla flaskor hade för övrigt legat stilla sen de köptes på bolaget.

    ASi

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s