Bild

# 1330 Albariño/Alvarinho

# 1330 Albariño/Alvarinho

Vår Iberolog Jan hade samlat nio företrädare för den ädla druvan albariño, huvudsakligen privatimporterat. Väl minnandes Jans förnämliga sherryprovning för ett tag sedan (https://auzine.wordpress.com/category/sherry/), var vi säkra på att få väl utvalda viner. Kunskapen inom provargruppen var väl inte så hög då det gäller denna druva, men det var däremot nyfikenheten. Själv brukar jag välja albariño om det finns på vinlistan på restaurang; man blir sällan besviken, priset är ofta måttligt och kvaliteten hög. Vinerna är väl generellt sett mycket fruktiga, krispigt syrliga och mineraliska; inte alltför olika riesling, om man vill dra en parallell.

Druvan odlas till 85% i Rias Baixas i Spanien, cirka 14% i på andra sidan gränsen i Portugal (Vinho Verde-området) och någon enstaka procent i USA – that’s it. Druvan kom enligt traditionen genom munkar till Galicien på medeltiden från Alsace (namnet betyder ”vitt från Rhen”), men något släktskap med nuvarande Rhendruvor har inte påvisats. Druvan har tjockt skal och är inte särskilt mottaglig för röta – något som är nödvändigt för att överleva i ett havsnära klimat med mycket regn och relativt sett låga temperaturer. Den odlade arealen var cirka 300 ha på 1970-talet; nu är den mer än tio gånger så stor. De flesta odlare i Rias Baixas är mindre familjeföretag (snitt arealen är 0,6 ha); totalt finns cirka 200 odlare. Rias Baixas är inget sammanhållet vindistrikt; det är uppdelat på fem olika geografisk områden som endast undantagsvis gränsar mot varandra. Från norr till söder är de Ribeira do Ulla, Val do Salnés, Soutomaior, Condadodo Tea och O Rosal. I distriktet odlas albariño till över 95%; resten utgörs av Loureiro och Treixa-Doura, som gärna blandas in i vinerna från distriktet.

Samtliga viner (utom nr 9) hade samma ljusgula kulör; trots lite varierande ålder.

2011 1583 Fefiñanes, Palacio de Fefiñanes, Rias Baixas, 179:- 0/0/14,5p
Stor ung fruktig doft med jäst och päronsoda. Jästigheten avtar efter hand och ersätts med mineralitet och lite spearmint. Omedelbart tilltalande doft. Smaken torr syrlig, inte särskilt fyllig, med mineral och ganska god men inte överdriven beska. Vinet var lite ”in your face” till en början med lite kanske överdriva frukttoner, men blev med tiden lite mer komplext. Finns på bolaget och är jäst i bordeauxfat. Bra exponent för alabariñodruvan.

2011 Leirana, Forja del Salnés, Rias Baixas, 98:- 0/3/14p
Medelstor, fruktig, jästig doft med mognadstoner (var kom de ifrån – vinet ju ungt?). En ton av nyklippt gräs eller kryddörter kom senare. Torr, syrlig, rund och lite fet smak, god med rätt lång beska. Detta vin var lite sådär och kändes i enklaste laget. Hade inte gissat albariño, om det varit helblint, utan möjligen pinot gris från någon familjeodlare i Alsace.

2012 Contacto, Anselmo Mendes, Vinho Verde, sub-distrito Moncão e Melgacão, 2/2/16 p.
Ganska stor frisk doft med citronmeliss och fruktsötma (nektar/honung och tropisk frukt) som leder tankarna till sauvignon blanc. En speciell doft leder tankarna till fat eller mognad, men visar sig komma från att vinet legat ”sur lie”. Torr, mycket syrlig smak, ganska fyllig, men det får mig att fastna för detta vin är att syran bär hela vägen från första smaken på tungspetsen till långt efter att vinet är nedsvalt. Rund avslutning med mineral och påtaglig avsaknad av beska. Detta vin finns på bolaget och var min favorit, även om årgång 2011 var överlägsen enligt Jan. Notera att vinet kommer från Portugal.

2010 Pazo Piñeiro, Adego Pazos de Lusco, Rias Baixas, 194:-, 0/1/14,5p
Medelstor fruktig, lite fatig doft, något mineral, ganska ointressant till en början. Efterhand kommer större dofter av frukt – och min päronsoda. Torr, syrlig, mineralisk. Syran är påtaglig och uthållig, men ger vinet friskhet och god smak. Beskan finns alltid närvarande och smaken är fyllig och lång, men beskan tar över mot slutet och blir lite jobbig. Vinet har legat på fat under sex månader på sin fällning.

2010 Davila L-100, Adegas Valmiñor, Rias Baixas, 189:-, 2/0/15p.
Lite sluten doft till en början, mineralisk, doft av våt sten. Det finns lite frukt i bakgrunden (närmast rabarber). Vartefter vinet värms upp får det större doft av frisk frukt. Smaken är fyllig, med lägre syra än övriga viner men med någon fruktsötma och det känns inte helt torrt. Ganska lång, god smak med komplexitet. Vinet har en intensitet som tilltalar provarna och det visar sig att druvorna är sent skördade – ett bra recept! Det är dessutom gjort på en annan druva – Loureiro, och detta vin gillade jag.

2011 Albariño de Ferreiro Barrica, Gerardo Mendez, Rias Baixas, 159:- 0/4/13,5p
Till en början sluten i doften, sedan någon frukt (päron), medelstor fatig doft. Syrlig, torr, bra lång syra, lite rund i avslutningen, fatig och god eftersmak. Kanske lite endimensionellt och då det finns många trevligare viner i provningen, röstar jag näst sämst på detta vin. Viner har legat 7-8 månader på fat. Kvällens förlorare, snarast på grund av att det inte stack ut på något sätt; vinet var inte dåligt.

2010 Cepas Vellas, Gerardo Mendes, Rias Baixas, 220:- 4/3/10p.
Stor, fatig doft med mognadstoner som ganska snart övergår i doften av vakummpackat kött, sur skurtrasa och allmän orenhet. Inte kul alls. Torr, syrlig, ganska fyllig smak med beska och lång men inte helt angenäm besk eftersmak. Dagens smakdelare – jag föll inte alls för de gamla stockarna och innehållet av 20% botrytisangripna druvor; det kändes bara orent.

2005 Pazo Señorans Selección de Añada, Rias Baixas, 299:-, 2/0/15,5p.
Medelstor, fruktig, god doft med lite polkagriskaramell och mognad med fat. Syrlig, torr, lång, fyllig smak med mycket mineral och god närvarande syra och rund avslutning. Syran håller hela vägen från första smutt till eftersmaken. Rondören kommer av 30 månaders fatlagring sur lie. Bra kvalitet även här.

2009 Gallaecia, Rias Baixas, Martin Codax, 326:-, 3/0/16p
Färgen avvikande från de andra vinerna – påtagligt gul, indikerande ålder? Doften stor, honungssöt, äppeljuice men sen sveper sauternesdoften oss in i botrytisdimmorna. Torr, fyllig, fet smak med god, härlig syra som håller hela vägen (även om det enligt någon provare blir lite mycket av det goda mot slutet), och med beska i eftersmaken. Martin Codax är väl en de mer kända producenterna i området och detta vin görs endast vissa år och då av hög andel botrytisangripna druvor (i denna årgång 80%). Kvällens vinnare och min runner up.

Hur ska man då sammanfatta albariño? Själv tilltalades jag av syran, som jag noterade i flera viner är osedvanligt uthållig och finns närvarande under hela avsmakandet från första smutt till sista avklingande eftersmaken. Påtaglig i flera viner var även mineraliteten, frukten och en tilltalande ren torrhet. Dofterna var övervägande av karaktären ”ung, frisk och fruktig”, även om de flesta hade en mer varierande doftpalett bakom den omedelbara frukten. Kvalitet och reslighet kan ju inte mäta sig med mera kända vitvinsdruvor från Frankrike och Tyskland, men är definitivt på uppgång och ett trevligt avbrott i allt rieslingslukande. Utan tvekan ett av Spaniens bästa vita viner!
/OW

Annonser

2 responses to “# 1330 Albariño/Alvarinho

  1. Samanfattningen var ”bulls eye”. Liten tilllägg – lite överprisad …

  2. Boris!
    Jag tyckte det var lågt pris för kvaliteten som offererades.
    OW

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s