#1284 Vigna Rionda

Vigna Rionda är en cru i Serralunga (Barolo) och följaktligen produceras här röda viner på druvan nebbiolo. Anders Källberg hade fixat ihop hela nio viner från olika producenter och årgångar, något som han bad om ursäkt för med tanke på nebbiolodruvans höga tanninhalter. Nu bestod panelen för dagen av 100% tannintörstande män, så ursäkten behövdes inte alls. Men visst, tanninhalterna är för de unga vinerna krävande, och om man är uppväxt på zinfandel från Kalifornien och/eller syrah från Sydafrika, så undrar man nog vad som är meningen med dessa viner som saknar både färg och syltig frukt. Svaret är elegans, åtminstone hos de bättre vinerna, och ofta görs jämförelsen med pinot noir (från Bourgogne). I sina bästa stunder är det oerhört eleganta viner där frukt, syra och tanniner samspelar på ett klockrent sätt, och levererar stor vinupplevelse, i värsta fall blir det bara torra barkbåtar.

Vinerna som provades (blint) var:

1. 2004 Vigna Rionda Riserva från Anselma Giacomo.
2. 2004 Vigna Rionda från Oddero Luigi
3. 2000 Vigna Rionda från Oddero Luigi
4. 2001 Vigna Rionda Riserva från Massolino
5. 2002 Vigna Rionda Riserva från Massolino
6. 2004 Vigna Rionda Riserva från Massolino
7. 2006 Vigna Rionda från Roagna
8. 2006 Vigna Rionda från L. Pira
9. 2007 Vigna Rionda, Tomasso Canale från Giovanni Rosso

Med undantag för ett vin (nr 7), så uppvisar vinerna ungefär samma doft- och smakpalett med olika intensitet och komplexitet beroende bl.a. på mognad. Det är rosor, spearmint och lakrits med hög, läcker syra och rejäla tanniner. I stort sett ingen ek, bra längd, medelfylliga och eleganta. På det hela hög kvalitet, och mina poäng varierar inte speciellt mycket. Många av vinerna känns fortfarande unga. Så till det speciella:

2004 Vigna Rionda Riserva från Anselma Giacomo har förutom de ”sedvanliga” smakerna även stänk av brett och känns redan färdigt trots sina unga ålder. 2004 är en riktigt bra årgång, och de var goda redan som unga, men att det ska vara färdigt nu är märkligt.

2000 och 2004 Vigna Rionda från Oddero Luigi är bägge bra, där 2000 med sina ytterligare fyra år vinner, och kanske ger en fingervisning om hur 2004 smakar om ca fem år?

Vinerna från Massolino är kvällens höjdpunkt där 2004 Vigna Rionda Riserva är enastående, men där t.o.m 2002, som var ett mycket svagt år, får klart godkänt.

2006 Vigna Rionda från Roagna är vinet som delar panelen. Någon skulle skicka ut det på restaurang, jag och några till gillar det skarpt. AK säger att det känns som en klassisk Barbaresco, och det stämmer säkert. Här finns tomatsoppa i doft och smak, och visst avviker det från kvällens andra viner.

2006 Vigna Rionda från L. Pira och 2007 Vigna Rionda, Tomasso Canale från Giovanni Rosso är svårbedömda. Bägge behöver förmodligen ytterligare tio års lagring, men det är ingen tvekan om att potentialen finns där.

Så till röstning och poäng:

1. 2004 Vigna Rionda Riserva (Anselma Giacomo), 306 kr, 1-2, 14p
2. 2004 Vigna Rionda (Oddero Luigi), 417 kr, 2-3, 15p
3. 2000 Vigna Rionda (Oddero Luigi), 0 kr (gåva), 0-1, 16p
4. 2001 Vigna Rionda Riserva (Massolino), 742 kr, 2-1, 16+p
5. 2002 Vigna Rionda Riserva (Massolino), 461 kr, 1-1, 16+p
6. 2004 Vigna Rionda Riserva (Massolino), 769 kr, 4-0, 17p
7. 2006 Vigna Rionda (Roagna), 399 kr, 2-4, 15p
8. 2006 Vigna Rionda (L. Pira), 0-1, 16p
9. 2007 Vigna Rionda, Tomasso Canale (Giovanni Rosso), 532 kr, 1-0, 16p

PW