#1267 Söt Loire

Djupa färger

Det slår mig att det finns en viss likhet mellan söta viner och viner på pinot noir. Lite förbryllande? Jo, kanske, men jag tänker att över hela världen försöker man göra stora viner i respektive kategori, men det är egentligen bara på några få ställen som man konsekvent lyckas riktigt bra. Var man lyckas göra stor pinot kan vi diskutera en annan gång, men i fallet söta viner skulle jag vilja påstå att det handlar om vinerna från Sauternes, Loire samt tysk riesling. Visst, det görs utmärkta och spännande söta viner på andra håll också, men inte lika konsekvent och man når normalt inte upp till de höjder som man ibland får uppleva i viner från de tre kategorierna ovan. Många viner från andra områden är just det – söta. Mumsigt goda, med mycket smak av mogen, ofta torkad frukt, men ofta saknar de någon extra dimension. Det jag söker i söta viner kan sammanfattas med balans. Det får inte bara vara sött och koncentrerat, då kommer redan efter ett glas känslan av att det räcker, medan viner med balans snarare ger en vilja att få mer.  I fallet Sauternes ges balansen huvudsakligen av tyngden och kraften som bland annat kommer från den högre alkoholhalten, botrytisangreppen och fatlagring, medan det i fallen söt Loire och riesling i stället är den markerade syran som spelar med sötman på ett spännande sätt. Och ger en ren känsla i munnen efteråt och definitivt den där känslan av att vilja ha mer.

Dags för AuZone då att prova en av mina tre huvudkategorier, söt Loire. Vinerna görs på chenin blancdruvan, vars mest framträdande karaktär utgörs av den fräsande syran, vilken kan ligga på en nivå som till och med får riesling att ligga i lä. Detta förhållande gör att de torra vinerna på chenin blanc kan bli rätt speciella – distinkt syradrivna och ofta kanske snarare intressanta än direkt goda. Låter man i stället en del socker bli kvar i vinet finns i stället förutsättningar för att åstadkomma storheter. Spännande, således, att ge sig på kvällens sju viner.

Ettan ser rejält utvecklat ut med en djupt orange färg som drar åt bärnstenshållet. Även doften skvallrar om utveckling med brända toner, men också en gräddighet med ett inslag av vanilj och lite bränt bröd. I bakgrunden ligger ett eteriskt, lätt volatilt och stickigt inslag. Smaken är halvsöt och markant frisk, kryddig och läckert mumsig, tuggbar och intensiv. Syran är markant och balanserar sötman perfekt. Smaken är lång, pepprig och intensiv. Strålande läckert men en liten beska och den brända tonen skvallrar om att vinet kan vara på väg utför. Å andra sidan om det handlar om Moulin Touchais, vilket mycket tyder på, så visar erfarenheten att det är ett vin som inte tröttnar i första taget och kan komma igen även om man just nu inte riktigt får det intrycket.
1984 Moulin Touchais, Réserve du Fondateur, Côteaux de Layon

Tvåan är vackert, djupt gyllene och har en fin, dov, djup doft med tunga inslag av stendamm. Där finns också en parfymerad ton av apelsinblom, gråpäron och honung. Känns väldigt mycket som chenin blanc.  Den aromatiska tonen ger associationer till tyskt eiswein. Smaken öppnar rätt sött med en hyggligt balanserande syra. Piggt med god, honungsaktig frukt. En viss beska växer till och gör slutet lite sötbeskt. Bra intensitet, men inte helt balanserat.
1990 Les Petits Boulay, Dom Deletang, Montlouis

Trean börjar bra med en vacker, djup gyllenorange färg, men med näsan i glaset slår den vedervärdiga korkstanken emot en.  Sorgligt, som alltid, när ett vin, som torde kunna ha varit strålande, inte får chansen på grund av att en defekt träbit använts för att försluta flaskan.
1996 Le Mont, 1:ère trie, Moelleux, Huet

Nästa vin är lyckligtvis oskadat. Det är djupt orange med en liten brunton, men lite stumt, utan lyster. En dov, djup doft av torkad frukt och en liten jästton som påminner om doften i en gammal vinkällare. Där finns också en syrlig, lite stickig ton som av Dulcivittabletter samt en aning stekta äpplen. Smaken är mer friskt syrlig än söt. Rätt ungdomlig med grön frukt. Slutar närmast torrt med en känsla av strävhet och lämnar inte efter sig något starkare intryck. Bättre med lagring?
2003 Clos du Bourg, Moelleux, Huet, Vouvray

Femman är vackert djupt gulorange och har en tät, djup doft av mogna äpplen och blandad fruktsallad som man har hällt en skvätt sprit i.. Kanske finns där en liten, rökig botrytiston.
Smaken börjar friskt med en bra sötma och en ren, mumsigt tuggbar syra. Lite brända toner av torkad frukt växer till sig, liksom en lite störande beska. Även det här vinet slutar närmast torrt och med en känsla av strävhet. Gott, men dags att dricka nu.
2003 Le Haut-Lieu 1:ère trie Moelleux, Huet, Vouvray

Sexan är vackert gyllene med drag åt bärnsten och en fin lyster. Doften är härligt djup och utvecklad med en maffig honungston. Någon liten volatil ton finns där, men inte så det stör – mer så det ökar djupet. En lätt vaniljaktig kakdoft ger associationer åt Sauterneshållet, medan en aromatisk ton av citronskal ser till att fräschheten behålls.
Smaken är frisk och ordentligt söt, intensiv, nästan eldig. Sött, mumsigt och gräddigt med en bra syra. Eftersmaken är lång söt, gräddig och pepprig med en känsla av fat. Riktigt bra.
1995 Quarts-de-Chaumes, Dom de Baumard, som, fick vi veta, inte alls är lagrad på några mindre fat. Ack vad man kan misstaga sig…

Sista vinet är ungt och vackert ljusgult. Även doften är härligt ungdomligt fräsch och druvig med ett aromatiskt, kryddigt inslag åt basilikahållet. Där finns också massor av gröna äpplen, en uppsjö av olika citrusfrukter, såsom lime, citron och grapefrukt, och en aning litchee. Det är ställt utom all tvekan att helblint skulle vi ha gissat på en ung högklassig, tysk riesling Auslese.
Smaken är rejält söt med en fantastisk, ung, ren syra och en fräsch, druvig frukt. Ordentligt pepprigt och kryddig. Vinet slutar i en härlig tvekamp mellan den söta frukten och syran på ett sätt som ger en behaglig balans. Strålande vin, som ändå borde bli ännu bättre med några års lagring, fast det är ju bara så gott just nu!
2008 Quarts-de-Chaumes, Dom de Baumard

  1. 1984 Moulin Touchais, Réserve du Fondateur, Côteaux de Layon, 1997: 159kr, 1-3,18p
  2. 1990 Les Petits Boulay, Dom Deletang, Montlouis, 1995:353 kr, 0-1, 15.5p
  3. 1996 Le Mont, 1:ère trie, Moelleux, Huet, 2005:419 kr, -,-
  4. 2003 Clos du Bourg, Moelleux, Huet, Vouvray, 2005:295 kr, 2-4, 14p
  5. 2003 Le Haut-Lieu 1:ère trie Moelleux, Huet, Vouvray, 2005:395 kr, 0-2, 16p
  6. 1995 Quarts-de-Chaumes, Dom de Baumard, 1997:299 kr, 8-1, 17.5p
  7. 2008 Quarts-de-Chaumes, Dom de Baumard, 2011:419 kr, 2-2, 17p

/A

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s