#1257 Marquis d’Angerville, Clos des Ducs

Med utgångspunkt i en post inköpt på en auktion i Belgien arrangerade Tomas en vertikalprovning med viner från Marquis d’Angerville. Det som hamnade i glasen var åtta olika årgångar av tillverkarens toppvin Volnay 1er cru Clos des Lucs. Vinerna serverades i blandad årgångsordning och utan uppgift om vilket tidsspann det handlade om.Bild

Egendomen Clos de Luc ligger i Volnay i nordöstra utkanten av själva byn och anses av många som den bästa i Volnay. Det odlas vin på 2,15 hektar och jorden är fattig, kalkhaltig och rätt så dålig vilket återspeglas i den lätta, strama och eleganta stilen på vinerna.

Marquis d’Angerville har förutom Clos de Ducs 9 andra vingårdar i Volnay, 7 1er cru och 2 Village, samt en vardera i Pommard och Mersault som ligger söder respektive norr om Volnay. Dessutom gör man två standardviner, ett rött och ett vitt.

Vinmakaren själv menar att Clos de Ducs bör ligga i alla fall 10 år innan det dricks och ännu längre för riktigt bra årgångar. Utfallet i omröstningen om bästa och sämsta vin stärkte väl i princip den tesen med viner som både hade en bit kvar och ett som definitivt kört av vägen.

1. Volnay 1er cru Clos des Ducs 2007

En elegant, lite eldig doft med röda bär och vaniljtoner. Lite parfymerad och dragning hårschampo fanns med bland omdömena. Bra syra i smaken med tydlig frukt men ändå elegant och stram med tanniner som höll sig på mattan. Av det enklare slaget och inte ett av de bättre åren. Ung men ändå god redan nu men frågetecken kring potentialen.

2. Volnay 1er cru Clos des Ducs 1989

Provningens ålderman och det märktes. Röstades som sämsta vin med hela nio som hade det som sämsta och det berodde helt och hållet på att det gått över tiden. Mycket mogen doft med grönsaker, rå potatis och sötma men samtidigt drag av nyponsoppa och efter ett tag murkna toner med drag av avlopp. Frukten har till stor det skrumpnat ihop med russin som en komponent och ålderssyror som tagit över. Frågan restes om det bara hade överlevt sig självt eller om det fanns något annat fel på vinet. Det borde trots allt ha klarat sina 23 år.

3. Volnay 1er cru Clos des Ducs 1993

Röstades som bästa vin tillsammans med nummer 5. Tämligen mogen doft med röda frukter, hallon och en aning rökighet. Antydan till svaveltoner noterades av flera som ett störande inslag tillsammans med en lite unken ton. Riktigt bra smak med en hög med ändå balanserad och integrerad syra som gifter sig väl med frukten. Snyggt, gott, elegant och klart att drickas.

4. Volnay 1er cru Clos des Ducs 1996

Årgång 96 verkar befinna sig på upploppet och det är definitivt dags att konsumera. Mogen, komplex doft med dova toner av frukt, gräs, lite stall och en viss skitighet. Smaken rund och mogen med solig frukt, stensötma och en tydlig karaktär av rivet citronskal inbäddad i syran. Lite robust och utan större finess och sannolikt en mellanårgång. Vinet tenderade att tröttna en del efter en stund i glaset vilket drog ner helhetsintrycket.

5. Volnay 1er cru Clos des Ducs 1999

Delad vinnare med nr 3. Lite stum doft med fatkaraktär och röd frukt med söta inslag och drag av marsipan. Ren, god och fin smak med rejält med söt frukt och mandel och tanniner som ger vinet en rustik karaktär. Viss bitterhet i eftersmaken och vinet kommer sannolikt att vinna på att ligga kvar i källaren några år men är riktigt gott idag.

6. Volnay 1er cru Clos des Ducs 2002

Ett vin som delade panelen. En elegant, lätt och attraktiv doft som dröjer sig kvar. Tydlig pinot-känsla med lite rotsaker och undervegetation. Balanserad smak med finess och bredd. Viss metallkänning och rödfrukt som blandar sig väl med en dämpad syra. Riktigt gott vin som har framtiden för sig även om det är utmärkt redan idag.

7. Volnay 1er cru Clos des Ducs 2003

Tung och lite marmeladig doft med mycket frukt och del pepprighet och tydliga fat som ligger i botten. Stabil och generös i smaken med massor av frukt med plommon, hallon och körsbär med lång eftersmak. Sträva och tunga tanniner som behöver rundas av och vinet som helhet känns ännu ofärdigt men med en intressant resa framför sig. Rätt så otypisk för Volnay med sin köttighet och kraftiga frukt.

8. Volnay 1er cru Clos des Ducs 2006

Lite parfymerad doft med inslag av rosor och nejlikor, potatis. Lök och röd frukt. Sträva tanniner utan särskild sötma och en stjälkig bitterhet och allför påtaglig syra och en strimma kanelkaffe som kommer fram efter ett tag. Ganska svårtillgängligt men fortfarande ungt.

 Bild

Totalt sett en mycket inspirerande och intressant genomgång av ett antal årgångar från Volnays kanske bästa vingård. Förvånande stora skillnader även mellan näraliggande årgångar.

Omröstning bäst-sämst med röstsiffror och eget betyg. Då vinerna köptes som en gemensam post finns inga individuella priser men snittpriset var SEK 584.

1. Volnay 1er cru Clos des Ducs 2007  2-0/13
2. Volnay 1er cru Clos des Ducs 1989  1-9/7
3. Volnay 1er cru Clos des Ducs 1993  3-0/15
4. Volnay 1er cru Clos des Ducs 1996  0-2/14
5. Volnay 1er cru Clos des Ducs 1999  3-0/15
6. Volnay 1er cru Clos des Ducs 2002  3-2/14
7. Volnay 1er cru Clos des Ducs 2003  2-0/13
8. Volnay 1er cru Clos des Ducs 2006  1-2/11

/JL

Annonser

6 responses to “#1257 Marquis d’Angerville, Clos des Ducs

  1. Med glädje hälsar redaktionen härmed en ny medarbetare välkommen!

    Vinerna var utmärkta med jämn och hög kvalitet, men ändå lyckades de inte helt leva upp till mina förväntningar. Jag hade hoppats på en mer spännande utveckling hos de äldre vinerna, nu var de lite för kliniska och väluppfostrade. Markisen kanske filtrerar för hårt?

  2. Per Wendin

    Snittpris på 584 SEK och snittpoäng på 12,75. Wow!

    /PW

  3. Första inlägget och jag hade lite dålig koll på skalans referenser så för låga betyg. Kommer att se över de.
    JL

  4. Per Wendin

    Inte alls min avsikt att du ska ändra poängen. Var själv inte där, och hade kanske gett dem precis samma poäng. Men många pengar per poäng är det…

    /PW

  5. Mina poäng låg ungefär två steg upp, med 1993 som bäst.

    Efter att provat den trötta 1996-an ovan blev jag orolig för min Volnay 1er 1996 från Lafon och drack den i helgen, men det var en helt annan sort. God, men med bitande syra och distinkta tanniner så borde den fått ligga ett decennium till…

  6. En magnum 1987 Clos des Ducs fick sitt slut på nyårsaftonen, och inte heller den imponerade. 1987 är visserligen en svag årgång, och vinet var lite sursträvt och ogeneröst, och endast med en antydan av doften av god mogen bourgogne. Jag tycker generellt att smaken tar stryk i svaga årgångar, men doften var en besvikelse och i linje med med vinerna på provningen ovan. Frågan kvarstår, varför anses detta vara en toppbourgogne?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s