#1208 AuZone vinkurs (5) ”Pinot Noir– Mogen pinot”

110303 AuZone
Hade så kursarrangör Olle attackerat sin källare och ur den skrämt upp 7 olika pinoter för vårt lärande och tyckande. Lektionstemat ”mogna” visade sig dock endast delvis vara lämplig etikett för kvällens viner trots en tidsmässig spännvidd på över 93 år räknat från yngst till äldst vin. Kvällens relik och särklassigt mest seniora vin var en gammal Auzone-favorit, Mortiers Musigny GC från år 1906. Kryssvinet (klassen ”jag måste dricka ett lätt rödvin som är minst hundra år”) dök senast upp vid AuZones milleniumprovning 000102 och väldigt lite har hänt med vinet sedan dess. Naturligtvis delade meningar i kursgruppen, allt från gammal surpipa till sublimerad pinot-nirvana, men viner som överlevt över 100 år instängda i butelj måste respekteras och bedömas i en vinhimmel för sig.
Vi provade viner ur två olika buteljer vilket märktes. En av 71orna, olyckligtvis i mitt glas, hade totalt kollapsat medan däremot vännerna med alternativ butelj tyckte sig uppleva kvällens bästa vin. Kanske ingen pinot-lärdom men ack så viktigt att minnas att en bra bevarad butelj är ett viktigare val än en imponerande etikett.
Övriga viner var trots sin ålder överraskande slutna inledningsvis med alltför lite av pinåssity och med lite ogina första anslag. Först till efterföljande tilltugg växte vinerna slutligt ut till fullödiga pinoter och för min del positivt reviderade slutomdömen.
Som ofta med mogna viner så blir geografisk placering en svår övning men denna gång överraskade etiketterna, endast bourgogne, bara i några fall. Nåja, var i bourgogne jag slutligen skall placera mig var även denna gång nära lotteriverksamhet men endast ett vin lurade rejält nämligen 1995 Morey-St-Dénis Dujac som i vart fall jag ville ha i nya världen.
Bästa vin denna afton blev utan justering för flaskvariation just ”nya världenvinet” 1995 Morey-St-Dénis Dujac men jag tror 71an Griottes-Chambertin Grand Cru (från Drouhin) skulle ha vunnit om vi alla fått prova ur bästa butelj. Sämsta vin blev även det ett Drouhin-vin, 1996 Clos de la Roche Grand Cru! Således en tung laguppställning – När sågade Du själv senast en grand cru från Drouhin?

Nu noteringar vin för vin, därefter läpps med röstning;

1906 Musigny Grand Cru, Mortier, ett typiskt Nietsche-vin (bortom gott och ont), ytterst moget men i god vigör. Subtila PN-toner omslutna av murkna fat och en gnutta åldersapelsin. Smaken även den mycket mogen med mjuka finsandiga tanninspår och naturligtvis gles frukt. Lite bittert avslut som av apelsincest. En upplevelse som bör drickas nu! Vad sätter man för poäng på 100-åringar? 15-17 poäng inklusive överlevnadspåslag.

1998 Laurène Domaine Drouhin har utvecklad doft med vanilj, blåbär och fruktdriven russin-PN samt övertoner av lingonris, mint och aning läder. Smaken är tydlig i syran med dragning åt kirsch, bra frukt med inslag av jordgubbe och lakrits. Lång tät eftersmak med aning mognad. Spara 4-8år. 16,0p

1971 Griottes-Chambertin Grand Cru Drouhin doftar dill, tomatsoppa och har mycket tydlig OTH-palett. Kollapsat vin dessvärre. Smak av tomat, te och vass oxidativ ålderssyra. Dålig flaska. <10p.
Den goda flaskan sades uppvisa det motsatta med härlig mogen lite köttig PN och läcker relativt lång och elegant smak. Jag fick en liten sipp och kan bekräfta intrycken! (Drick nu, ~16p)

1995 Morey-St-Dénis Dujac med doft av lavendel och plommon i örtig stil och med bonvax samt lite hallon. Smaken är inledningsvis gles och kort med hallon och i roséstil. Aning bittert och lättviktigt slut. Bättrar på sig i glaset och utvecklas mot en ”typisk mogen oregon-PN” inte minst efter att lite turbo hällts i glaset. Drick nu. 15,0p

1996 Clos de la Roche Grand Cru Drouhin inledningsvis dov med hallonglass och lingon, röda bär samt fruktdriven PN med mognad. (Tenortablett med terpener tyckte några). Smaken är mogen med aningen vass syra och lång sträv smak som lämnar bittert slut med apelsin kvar i gommen. Utvecklades i glaset vilket lyfte fram PN-tonen och slipade av kantigheten i smaken. Drick strax. 15,0p

1970 Clos de la Vigne de St Louis, Aloxe-Corton GC, L. Latour är elegant, balanserad och med mycket tydlig och god PN-ton där mint och köttigt läder anas. Smaken är helt mogen i mjuk och balanserad stil med bra PN-känsla, fina fat, lång med aningen beskt slut. Drick nu. 16,0p

1999 Nuits St Georges Les Chaignots 1er Cru, R. Chevillon med tydlig utvecklad kött-PN i doften, tydligt rostad samt med aning hallon. Smaken koncentrerad och balanserad med fruktig PN i hallonstil samt med långt tätt slut. Lagras 2-4år. 16,0p

1. 1906 Musigny Grand Cru, Mortier, (460:- 1999), 920:-, 3-2
2. 1998 Laurène Domaine Drouhin 550:- (2001), idag 1.100:-, 1-4
3. 1971 Griottes-Chambertin Grand Cru Drouhin (320:- 1999), 640:-, 5-6
4. 1995 Morey-St-Dénis Dujac (385:- 1999), 770:-, 7-1
5. 1996 Clos de la Roche Grand Cru Drouhin (420:- 2001), 840:-, 0-4
6. 1970 Clos de la Vigne de St Louis, Aloxe-Corton GC, L. Latour (350:- 2004), 560:-, 2-4
7. 1999 Nuits St Georges Les Chaignots 1er Cru, R. Chevillon, (280:- 2005), 420:-, 5-2
Fotnot. Vinerna 2-7 provades ur två buteljer där den ena av vin 3 var defekt.
(JaJ)

Olles åldringsappendix
Lagringståliga röda viner är i regel rika på tannin, alkohol och/eller syra. De har oftast lång fatlagring vilken medför att oxidationsprocessen är påbörjad redan när vinet buteljeras.
Lagringsförhållandena är naturligtvis av betydelse, där en jämn lagringstemperatur utan dygnsförändringar är viktigast. Ju varmare lagring, desto snabbare mognar vinet. Frånvaro av ljus och starka lukter är också goda förutsättningar.
Gamla viner har lägre vätskenivå, och har uppenbarligen förlorat en del av vätskan. Ju äldre vin, desto lägre nivå. Hur går då det till? Det beror då att korken förlorar i elasticitet over tid. Då elasticiteten avtar kan vattenmolekyler kan ”smita ut”, medan etylalkoholmolekylerna inte är tillräckligt små. Inte heller kommer syremolekylerna in (om inte korken skadas eller rubbas ur sitt läge). Syremolekyler och etylalkoholmolekyler är ungefär lika stora och dessa bägge är dubbelt så stora som vattenmolekyler.
Man bör transportera gammalt vin med försiktighet. Vibrationer och skakningar kan nämligen åstadkomma att korken rubbas ur sitt läge och släpper in syre.
Alla kemister vet att värme i en lösning ökar hastigheten på lösningens molekyler. Enligt Arrhenius-ekvationen fördubblas antalet kemiska reaktioner vid en temperaturhöjning med 7 grader. Därmed ökar antalet kollisioner mellan molekyler och reaktionerna påskyndas. Den effekt som uppstår vid uppvärmning av vinet är att doften förstärks, oxidationen tilltar och smaken blir mognare på bekostnad av fruktigheten.
Mognar vinet långsammare i extrem kyla? Arrhenius-ekvationen gäller också omvänt; ju kallare vin, desto färre kemiska reaktioner. Fryspunkten för lättvin är cirka minus 7 grader.
Tanninet i röda viner binder syremolekylerna till viss del så att de inte oxiderar vinet. Vita viner saknar ju tannin och är därmed mera utsatta för oxidation, varför de inte heller kan lagras lika länge som röda viner. Man vet dock att hög syra och hög sötma bevarar vita viner bättre.
Transporter påverkar vinet, vilket oftast beror på temperaturförändringar vinet utsätts för. Viner som jästs vid låga temperaturer får mycket av sin karaktär från estrar i vinet. Estrar är kemiska föreningar som kan skapas både i druvan och i reaktioner mellan syror och alkohol. Estrar är känsliga för värme och oxidering. Alla har väl någon gång upplevt en lokalt vin på någon turistort som gott, och nästa dag har man köpt några flaskor och transporterat dem till flygplatsen i en varm buss eller liknande. Därmed kan skadan redan ha åstadkommits. Tryckförändringar under flygtransporter kan göra så att korken rubbas ur sitt läge (särskilt för gamla korkar) och oxidationen sätter igång.
Viner som utsatts för oönskat höga temperaturer (det kan räcka med så pass låga temperaturer som 22-23 grader för vita viner), påverkas negativt och vinets ursprungliga fräschör kommer aldrig tillbaka. Röda viner tål i regel högre temperaturer, upp till 27-28 grader.
Temperaturförändringar har en annan funktion: korken kan rubbas ur sitt läge till följd av att vinet expanderar eller kontrakterar. Detta försöker vinmakaren råda bot på genom att lämna en luftspalt mellan vinet och korken.

Bra Bourgogneårgångar på 1900-talet
1906, 1911, 1915, 1919, 1929, 1937, 1945, 1949, 1959, 1961, 1969, 1971, 1978, 1985, 1989, 1990, 1996, 1999

Annonser

5 responses to “#1208 AuZone vinkurs (5) ”Pinot Noir– Mogen pinot”

  1. 1996 Clos de la Roche var med på en borgougneprovning jag höll för 10 år sedan, redan då förlorade det. Jag höll det visserligen som bäst, men beskylldes då för ”etikettsdrickande”. Jag har inte riktigt kommit över detta påhopp, och beklagar att vinet inte blivit bättre. Nästa försök 2021?

    ASi

  2. Etikettsdrickande??? OK, det är en Bourgogne Grand Cru, men det är ju ett vin från en négociant? Riktiga Bourgogne-snobbar dricker väl bara domänviner? 🙂 Clos de la Roche är f.ö. en av de mer förbisedda Grand Cru-vingårdarna, som trots det alltid brukar anses hålla ”äkta” GC-kvalitet, t.ex. av Clive Coates. Échézeaux och Clos de Vougeot är väl i så fall betydligt mer etiketts-drickande, två för dåligt avgränsad GC-vingårdar som i fallet Échézeaux ”måste vara bra” eftersom det finns en DRC från den…

  3. Negociant? Tja, både och, Drouhin äger 60 ha, fast faktiskt inget av Clos de la Roche så där har du rätt. På en vinmässa frågade jag varför man inte på flaskorna kan se om ett av deras vin är domaine eller negociant, och fick då svaret att det spelar ingen roll, då Drohin ställer samma krav på de kontrakterade odlarna. Med detta vin som facit blir jag dock undrande.

    Det var nog det enda grand cru-vinet på den gamla provningen, därav glåporden…

  4. Intressant policy från Drouhin. På Jadots flaskor kan man faktiskt se skillnad, om man läser det finstilta.

  5. Kjetil Finsrud

    Frågan om årganger: varfor hoppade ni över 1993 som en god årgang?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s