#1200 Veuve Clicquot ”Gula Änkan”

Hur firar man en 13-dag om inte med en änka i lagom ålder. Vi var tretton runt bordet och kom att smaka på lika många flaskor innan kvällen var slut. Första flighten var som utlovat årgångsvinet, den andra en blandad roséflight. CA hade samlat ihop flaskor och gäster från lite olika håll. Teorin hade vi fått i förväg. Kortversionen är att Clicquot äger 284 hektar i 22 byar, vilket räcker till cirka 3 av de nära 18 miljoner flaskor man producerar årligen. De viktigaste byarna för årgångsvinet är Ambonnay, Bouzy, Avize, Cramant, Le Mesnil, Oger och Verzenay. Sedan 1962 arbetar man med moderna vinifikationsmetoder och ståltankar. Hittar man äldre välbevarade årgångar är de mycket lika Bollinger och Krug. Huset har trots sin storlek lyckats behålla sin Pinotdominerade klassiska stil, där jäst, bröd och peppar är tydliga inslag.

Första flighten

Veuve Clicquot 2002 – ljust solgul. I doften bröd, grädde, lime och physalis. I munnen rund, men med hög syra, bra mousse och något kortare än de andra.

Veuve Clicquot 1998 – ljusgul med gröna stick. Här finns grädde, hasselnöt och röda äpplen samt en ton av skaldjur eller svamp. Smaken är balanserad och komplex och lång med dragning åt blommighet.  Gissningarna gick mot snabbmognande 1996.

Veuve Clicquot 1996 – ljust gul med bubblor. Här framträder flinta och rökighet mycket tydligare, brödet har blivit till brioche, grädde, citrus och sötare frukt finns där också. I glaset går den från att spreta lite till att bli fantastiskt komplext och rikt. Detta är i mitt tycke kvällens bästa vin. Ingen tanke på att det skulle snabbmogna heller.

Veuve Clicquot Rare Vintage 1988 – Färgen går mot halm, bubblorna syns fortsatt. Här möter en stor doft med toner av mild citrus, räkor och tobak. Smaken är stor med toner av bränt socker och knäck. Detta är gott.

Veuve Clicquot 1982 – Detta år gjordes ingen Grand Dame varför detta är toppvinet. Ser ut som lättöl, men bubblorna försvinner snabbare. I näsan kommer toast, toffé, honung, nötter och lite bitter ton av humle. Också smaken är mer rostad med kaffetoner, syran är lägre men markerad men här finns också en bitter ton som jag inte gillar. Det hamnar därför sämst hos mig, men blev flightens vinnare.

Veuve Clicquot 1973 – Bärnstensgul med bubblor som snart inte syns längre. Här framträder hasselnötterna ordentligt, men även choklad och gräddkola. Vi är på väg mot palette anglais, men vi det ska visa sig att vi har en bit kvar dit. Moussen är liten och i början imponerar ett fantastiskt nötregister som drar över åt valnöt.

Veuve Clicquot 1949 (!) – Detta ser ut som sherry, det är stilla och har fällning i sig. På flaskan står det passande nog England. Efter en stund börjar drycken dofta av torkade fikon, russin och nougat. I munnen angenämt, men svårplacerat. Det senare kan ju säkert sättas upp på oerfarenhetens konto, men det var en rätt svårgissad sak. Vi visste det var champagne och gissningar på 1970-tal hördes.  På en annan provning hade champagne inte varit givet. Förlorade flighten, men i mitt tycke kvällens mest intressanta glas.

Roséflighten

Billecart-Salmon Brut Rosé NV (78 cl, sent 1970-tal?) – Lite opak bärnstensfärgad, utan bubblor. Det doftar toffé, fikon, torkad kantarell och stick av pomerans. Detta är stilla och smakar mer saft än vin.

Lanson NV – Färg som i klar bärnsten.  I doften toffé, rostade toner, hasselnöt, choklad och saffran. Stilla, men mer vin än första glaset. Lite gräddig smak, men tveksamt om det är gott.

Lanson Gold Label NV – Vi är tillbaka på banan igen. Aperol-gul med antydan till mousse. Här finns en förförisk doft av skog och svamp, havsbotten, piptobak, hallon och färsk mandel.  I munnen lite mousse och bra syra och en elegant smak. Min favorit och lika många tillskyndare som vinnaren.

Veuve Clicquot 1993 – Rätt intensivt laxrosa med tydliga bubblor. Här doftar det fräscht av skog med svamp och hallon. En rätt bred smak, komplex men inte elegant. Någon talar om godis och tutti-frutti. Flightens vinnare.

Veuve Clicquot Rare Vintage 1985 – Ljust laxrosa med bra bubblor. Detta doftar räksoufflé, hallon och läder.  Det låter galet (ok vi är på glas nr 12 nu), men vinet känns lite knutet, som om det behöver mer tid. Kontroversiell med lika många bästa som sämsta röster.

Piper Heidseck 1985 – Aperol-gul igen med få bubblor. Här doftar det teak, bröd och grädde och där kom en sardinburk också (källare). Ja, där kom kvällens första korkskada.

1. Veuve Clicquot 2002 (2010, 475 kr), 2-2, 16p
2. Veuve Clicquot 1998 (2010, 500 kr), 1-0, 17p
3. Veuve Clicquot 1996 (2010, 600 kr), 4-1, 17.5p
4. Veuve Clicquot Rare Vintage 1988 (2009, 660 kr), 4-1, 16.5p
5. Veuve Clicquot 1982 (2010, 700 kr), 2-2, 15.5p
6. Veuve Clicquot 1973 (2010, 800 kr), 5-0, 17.0p
7. Veuve Clicquot 1949 (2010, 800 kr), 0-9, 15.5p

Roséerna
1. Billecart-Salmon Brut Rosé 78 cl (2010, 500 kr), 1-8, 10p
2. Lanson Brut Rosé (2010, 300 kr), 1-0, 11p
3. Lanson Brut Rosé (2010, 300 kr), 4-2, 15.5p
4. Veuve Clicquot Rosé Reserve 1993 (2010, 600 kr), 4-0, 15.5p
5. Veuve Clicquot Rosé Rare Vintage 1985 (2009, 660 kr), 3-3, 15p
6. Chales Heidsieck Brut Rosé 1985 (2010, 600 kr), utom tävlan, –p

Ja, detta var en rejäl uppställning mogen champagne och en fantastiskt intressant provning.  CA hade dessutom den goda smaken att förse oss med löjröm, ostar, korvar och patéer i långa banor, vilket gjorde att tiden förflöt alldeles obemärkt förbi denna kväll. Merci!

LT

Annonser

8 responses to “#1200 Veuve Clicquot ”Gula Änkan”

  1. Man kanske skulle övervägt att stanna hemma från Chamonix i alla fall…

  2. Vinnare i första flighten var precis som tabellen visar, 73an och alls inte 82an som jag skrev i texten. Men visst hade 82an tillskyndare.

  3. Jag provade 2002 i går, och den var utmärkt god med bred brödig smak. Syran kändes dock inte alls hög när vinet var på egen hand. Bubblet överflyglades dock av 2007 Schlossberg från Leitz, till skilnnad från i somras helt utan babyfett och lysande distinkt, som viner från Rheingau är i mina drömmar.

  4. 2002 var en bra årgång i Champagne med balanserade viner med hög syra. Alla Veuve Clicquots champagner genomgår malolaktisk jäsning där den hårda äppelsyran omvandlas till mjölksyra. Syran uppfattas därför inte som särskilt hög. Veuve Clicquot Carte d’Or brut 1973 som vann vertikalen var 38 år gammalt. Skördeuttagen i Champagne ökade rejält på 80-talet så det kanske inte är så förvånande att det var en 70-tals champagne om vann. Efter 50 år så brukar korken ge vika. Kolsyran sipprar ut och champagnerna får intressanta oxidationstoner (sherry, madeira) .

  5. Rapporterna om att tysk riesling 2007 står som spön i backen nu. Fler än du har överrumplats av att de är så rätt just nu. Jag måste se till att öppna snart.

  6. En kul jämförelse kan vara när engelsmännen anser att tyska viner respektive franska årgångschampagne ska drickas. Decanter har drink soon på tyska viner från 2006 och drink soon även på 2000. Alla årgångar på 90-talet har drink soon utom 1991 som de anser att man ska dricka nu. När det gäller champagne så har de drink soon först på 1990 dvs efter 21 år. Vill man ha drink now är 32 år ganska lagom lagringstid. Provade själv Veuve Clicquot 1979 innan jul och den var riktigt god till anklever. Spara undan några flaskor Veuve Clicquot 2002 och öppna dem 2034 för först då kanske de börjar bli någorlunda drickmogna enligt den engelska smaken.

  7. Claes, var det alltså först på 80-talet man började öka skördeuttagen i Champagne? P.g.a. högre efterfrågan? Champagne är ju mer ”cykliskt” än flera andra vinregioner. I många andra vinregioner (Bordeaux, Bourgogne, Tyskland) räknas nog ofta 70-talet och kanske en period däromkring som den kvalitetsmässiga botten. Då hade man anammat massproduktionstänkande lite överallt och infört en del nya metoder man inte hade långsiktig erfarenhet av än, men den internationella konkurrensen på vinmarknaden var ännu inte så hård så man tvingades tänka på kvaliteten.

  8. Vintomas, skördeuttaget tredubblades från 5000 kg/ha1960 till 15000 kg/ha 1984. På millenieprovningen så var det en champagne (Billecart-Salmon) från 1959 som vann. Vanliga standardchampagner från 1960 och 1970 talet är faktiskt riktigt bra och lagringsdugliga.

    Champagne Production Statistics
    The following table shows the figures for Champagne production for the years 1950-2007. Where a group of years is indicated, the figures shown represent the yearly average during that period.

    Period Cultivation (Hectares) Total Harvest (Millions bottles) Bottles in stock (Millions)
    1950-1959 7,500 47 137
    1960-1969 10,150 95 233
    1970-1979 10,400 178 445
    1980-1989 11,675 247 601
    1990-1999 11,456 315 920
    2000-2004 12,124 339 1,044
    2005 13,000 351 1,107
    2006 13,000 357 1,123
    2007 15,500 388 1,163

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s