#1190 Ridge Monte Bello

Till slut, ET står för den provning jag väntat på i 20 år, Ridge Monte Bello i vertikalformat. Paul Draper är nog mest känd i de breda lagren för sina utmärkta Zinfandel-blandningar från Dry Creek Valley (Sonoma), men av alla de viner han stått bakom sedan början av 60-talet är Monte Bello Cabernet Sauvignon från Santa Cruz Mountains tveklöst mästerverket. Det var ett av vinerna (årgång 1971) i den legendariska Parisprovningen 1976 (plats 5) och i reprisen tio år senare (då plats 3).

För mig har vinet alltid varit ett av de riktigt stora, årgångar som 1978 är transcendentala upplevelser om man får chansen att dricka dem på absolut topp. Dessutom skall Mr. Draper hålla en vettig klass även ganska svåra år. Tyvärr har Monte Bello (80% Cabernet Sauvignon, 10% Merlot, 8% Petit Verdot & resten Cabernet Franc, sammansättningen varierar) blivit smärtsamt dyrt med åren (nu runt tusenlappen), så gör det ont i plånboken kan man få en fingervisning om storheten genom att köpa lill-lillebror Santa Cruz Mountains (i runda slängar 60% Cabernet Sauvignon, 40% Merlot, sammansättningen varierar även här).

Generellt avsjälkas skörden försiktigt, vildjäst pressas efter drygt en vecka, lagras sedan 18 månader på fat. Direkt ansvarig vinmakare är idag Eric Baugher.

Ridge Monte Bello 1998 – Solbakad doft, lite kokt cassis och en del mineraler, närmast norditaliensk i anslaget toppat med kaffe och en del fudge. Sträv smak, en del cassis, sandiga tanniner i ganska stram stil, svart fruktig med örtig och lite grön kropp, hyfsad balans men den ger lite slankt intryck. Svansen get en känsla av sval och aningen omogen frukt, den är OK men saknar spets och rikedom.

Ridge Monte Bello 1995 – Ännu ganska ungdomlig doft, massiv med lite kul skitig ton, fylld av cassis och några vinbärsblad, kaffe och nyoljat läder, djurisk och komplex med blöt päls. Rik och svartfruktig smak, mjuka sandiga tanniner, personligt skitig, svinflott och cassis mixat med läder och en näve järn. Lång och intressant, individuell till max. Jag har en känsla att den kan bli lite ännu bättre.

Ridge Monte Bello 1993 – Mogen doft, fylld av cassis och bakade svarta bär, lite bladiga kryddor, kaffe och tät frukt, antydan till fudge och kola. Tät smak, solbakat sträv, lite målarlåda, tjock av cassis kryddad med tobak & terpentin, komplex med känsla av pors & lite rosmarin, kåda ock kola i svansen. God & personlig.

Château Pichon Lalande 1994 – Underbar doft, mogen med lätta kaffetoner, läder och ceder, lite oljad teak och torkade dyra örter, komplex och inbjudande i ultratypisk Bordeaux-stil. Väldigt mogen smak, lite kallt kaffe och tobak, rökig med torkade örter, komplex men tyvärr lite uttorkad, trots detta silkiga tanniner. Kaffe och lädersnöre i svansen, uttorkad röd och svart frukt eftersmaken. Lite skinntorr är den, men doften räddar den från platt fall med råge.

Ridge Monte Bello 2000 – Tät doft, massiv och snyggt fatig, lite söt svartfruktig med cassis och aningen mynta, yppig och exakt med mörk choklad och korinter, nästan lite rom och nougat. Väldigt Napa, väldigt läcker.Tät smak, svartfruktig och enormt rik med perfekt balans och strålande struktur, sträv med finkorniga tanniner, prominenta och läckra. Svansen är ren och maffig med lite bitter choklad, kaffe och cassis, lång och läcker, lite söt tobak och kryddor i eftersmaken. Fullkomligt strålande i sin maffiga stil, nästan som en sval och återhållen Harlan. Betyget är i underkant.

Ridge Monte Bello 1997 – Fortfarande förvånande ung, enormt fruktig, tjock av cassis, svarta körsbär och tjära, kaffe och mineral ’in your face’. Tät smak, tjock svart frukt, lite kul gräddig struktur, bra tanniner, god trots sin ungdom, rik, välstrukturerad och lovande, lång med kaffe och cassis i svansen, pikant bitter eftersmak, strålande.

Ridge Monte Bello 1991 – Mogen doft, söt tobak och cassis, solbakad och tät med kryddor och antydan till torkade svarta bär, ganska komplex med choklad och lakrits. Tät smak, eldig, antydan till starkvin och lite känsla av äppelskal i kombination med välpackad frukt. Solbakad och mogen med kaffe, choklad och kirsch i svansen, en viss oxidationskänsla finns dock i eftersmaken, lite oren med en lte härsken ton. Skadad flaska? några poäng blir det i alla fall, men en ’91:a skall prestera bättre.

Vad skall man säga om detta då? På något metaplan är jag lite besviken, vinerna är aningen finesslösa trots nivån på sammansättningen. Det finns en underliggande grovhet i några av flaskorna, andra klagade på fatbehandlingen men jag tycker den antydan till kola och fudge man hittade inte störde alls, dessutom är tanninstrukturen exemplarisk i de flesta buteljerna. Givetvis växte vinerna till maten, tilltugget gör sitt vin om strukturen är aningen bråkig. Trots mitt gnäll, när Monte Bello blir som 2000, 1997 och 1995 bekräftar den min idealiserade bild, men när den slankar till sig som 1998 är priset alltför högt.

  1. 1998 Ridge Monte Bello, 1000 kr, 0-5, 14p
  2. 1995 Ridge Monte Bello, 1000 kr, 1-0, 16,5p
  3. 1993 Ridge Monte Bello, 1000 kr, 0-2, 15p
  4. 1994 Château Pichon Lalande, 700 kr, 3-2, 14p
  5. 2000 Ridge Monte Bello, 1000 kr, 6-0, 18,5p
  6. 1997 Ridge Monte Bello, 1000 kr, 2-1, 17p
  7. 1991 Ridge Monte Bello, 1000 kr, 2-4, 15p

/EH

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s