#1169 Deiss-liknande viner

Jack hade som vanligt ett ambitiöst upplägg på sin provning. De parametrar/ teman han tyckte vi kunde resonera kring var rätt många; restsötma, botrytis, terroir, mineralitet, eko/bio, druva samt alkohol. Till detta lades också publikens val; oxidation, och tur var väl det. Det enda äkta Deissvinet uppvisade nämligen tydliga sådana toner.

Av Jacks stolta planer blev dock intet. Sin vana trogen struntade AuZones medlemmar helt i att föra en strukturerad diskussion kring de utpekade parametrarna. Ur det sedvanliga kacklet har jag dock lyckats göra nedanstående kondensat.

Den inledande diskussionen av provningen, innan vi dissekerade vin för vin sammanfattas med ”väldigt aromatiska men de flesta var rätt diffusa”.

2005 Heymann-Löwenstein Riesling QbA, EG hade en något blyg, kryddig frukt med drag av tutti-frutti som gav vissa associationer till gewürztraminer. Smaken visade upp en tydlig mineralitet, syra och lite fetma/oljig struktur. Eftersmaken drog över i grapeskalsbeska.

2004 Franzen Riesling QbA, Calidus Mons inledde med en lite elegantare ton än ettan men snart kom en ton av hägg som nästan drog åt det stalliga hållet. I smaken fanns en relativt fyllig gul frukt, viss syra och en rätt väl inbäddad mineralitet.

2005 Volxem Riesling QbA, ”P”, kvällens tredje vin var lite tätare och fylligare än de tidigare. Tutti-frutti, sten och liljekonvaljer var uttryck som höres runt bordet. Gul frukt, lite kryddighet, syran balanseras av sötma, kanske väl söt i eftersmaken dock. Flera som köpt Volxem -08 ihop med Jack tröstade sig med att ”de är godast unga”

2002 Deiss, Schoffweg. Så kom då ett vin från Deiss och med tanke på röstsiffrorna kanske det hade varit lika bra om Jack bara hållit sig till ”liknande” istället. Oxidation, äppelskal som glömts på diskbänken över natten, gammal honung, arrak i doften följdes av en oxiderad, lite besk smak med både syra och mineraler. (Pinot gris, pinot blanc, riesling, muscat och gewürztrameniner).

2005 Clemens Busch Riesling QbA hade fått jäsa i 30 månader! Friskt, fylligt, tropisk frukt och persikor i doften. Smaken relativt rund och fyllig, mineraler, kryddigt, syra, viss sötma och kanske lite alkoholrikt samt en lite fet oljig känsla.

1996 Domaine Huet, Le Mont Premiere tric hade en lite märklig men ändå rätt häftig doft av dillhonung(!?), kräftspad, hummer. Balanserad sötma i smaken med inslag av krusbär och bra syra i eftersmaken. ”God auslese”, ”den e’ rätt trött” samt ”fantastisk syra” var de, inte helt samstämmiga, omdömen som fälldes runt bordet. Själv lutar jag åt det lite trötta hållet.

2005 Heymann-Löwenstein, Uhlen Roth Lay Riesling QbA, EG, Terassenmosel, 300 kr, 4-1, 14p

2004 Franzen, Bremmer Calmont Riesling QbA, Calidus Mons, Terrassenmosel, 325 kr, 1-1, 13,5p

2005 Van Volxem, Schartzhofberger Pergentsknopp Riesling QbA, ”P”, Saar, 300 kr, 0-1, 13p

2002 Marcel Deiss, 1er Cru Schoffweg, Alsace, 380 kr, 0-4, 11p

2005 Clemens Busch, Marienburg Fahrlay Riesling QbA, Terrassenmosel, 300 kr, 4-0, 14,5p

1996 Domaine Huet, Le Mont Moelleux Premiere Trie, Vouvray, 350 kr, 0-2, 13p

PeH

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s