Nebbiolo och Pinot Noir provning i La Morra

Eftersom jag nyligen flyttat till Torino har jag tänkt fungera som Piemonte-korrespondent för AuZine, och i allmänhet skriva om italienska viner emellanåt. Jag har haft turen att lära känna en del passionerade vinprovare som hjälper mig att hitta olika evenemang här. Förra söndagen (23 november) tillbringade jag en stor del av dagen i La Morra, mitt i  Barolo, för att delta i en provning under rubriken ”Le Loro Maestà, = ”Deras majestäter”. En samling av 19 Bourgogne-producenter och 19 producenter från Langhe. Varje producent hade med sig 1-3 viner, vanligen 2, av generellt hög kvalitet. Eftersom jag är gammal Bourgogne-addict och kommer att bo här i Piemonte framöver satsade jag hårdare på Pinoterna, antagande att jag har chansen att ta igen Nebbiolo senare. Jag provade alla Pinot först och gick över till Nebbiolo först när jag var klar med dessa. Trots många likheter mellan distrikten som endruvsviner, små odlare, låg färg, syradrivna viner som enligt mig också har släktskap i vinets textur tror jag ändå att den ibland ganska brutala strävheten hos Nebbiolovinerna skulle göra det mycket svårt att blanda fram och tillbaka.

Jag hann med ett drygt 60-tal viner och för den som vill se den fulla listan över producenterna som var där går det bra att titta på http://www.leloromaesta.it/italiano/degustazione.htm.

Här listar jag dom viner jag gillade bäst med korta kommentarer. Trots min kärlek till Pinot måste jag säga att Nebbiolo vann den här ronden.

Pinot Noir

Nästan alla vinerna kom från Côte d’Or, betydligt fler från Nuits än från Beaune, även om de senare visade sig konkurrenskraftiga (se nedan). Nästan bara premier och grand cru. Åtskilliga olika årgångar var representerade. 2006 känns som en mycket bra årgång utan att ha det lilla extra. 2007 verkar ha mer blandad kvalitet.

Min lista över bästa viner, bäst överst.

 Corton 1999 (Domaine Bonneau du Martray). Doftar mogen frukt åt körsbär/plommon. Underbart koncentrerad smak och fin, balanserad syra med toner av svart vinbär och körsbär. Förvånansvärt ungt och fräscht. Samma vin från 2007 var mycket lovande, men fortfarande alldeles för ungt.

Corton Clos de Meix 2003 (Domaine Comte Senard). Doft av mogen röd frukt, hallon med inslag av tjära. Mjuk söt/bitter smak med stor fruktkoncentration. Aningen klumpig men står ut bland Bourgognerna på kraft. Vingården är deras Monopole.

Vosne-Romanée 1er Cru Aux Reignots 2006 (Dom du Comte Liger-Belair). Mycket trevlig pinotdoft med inslag av citrus. Söt start på smaken, bra koncentration och bra balans. Intressant nog bättre än samma producents Echezeaux 2006

Corton Bressandes 2006 (Domaine Comte Senard). Ren och fin pinotdoft åt blommor. Harmonisk, bra balanserad, fin lång eftersmak.

Romanée Saint Vivant 2006 (Domaine Jean-Jacques Confuron). Ganska sluten doft medan smaken överraskar med trevligt syltiga, söta toner med snälla balanserade tanniner och lite vanilj.

Richebourg 1999 (Domaine Gros Frère & Soeur). Typisk pinotdoft med rund mogen frukt. Balanserad syra, tobak, måttliga tanniner. Ett snäpp bättre än samma vin från 2006 och 2007, av vilka jag föredrog 07:an med mer koncentrerad frukt.

Musigny 2006 (Domaine Jacques-Frederic Mugnier). Elegant men ganska sluten doft med röda bär. Smaken startar sött, har god koncentration och lurviga tanniner med balanserad bitterhet. Gott nu, trots att det är ungt och har stor framtida potential.

Clos de la Roche Cuvée Vielles Vignes 1998 (Domaine Ponsot). Riktig god pinotdoft som får mungiporna att dras uppåt. Koncentrerat, kryddigt med mjuka tanniner. Gott men något fattas i smaken för riktig lyckokänsla. Samma vin fanns med från 2004 och det visade vara rätt OK för årgången men inte oväntat tämligen aggressivt.

På ungefär samma nivå (fortfarande rekommenderade men jag har ingen aning om prisvärdhet)

Richebourg 2007 (Domaine Gros Frère & Soeur)

Echezeaux 2006 (Domaine du Comte Liger-Belair)

Chambertin 2006 (Domaine Louis Remy)

Corton 2007 (Domaine Bonneau du Martray)

Clos Vougeot Vielles Vignes 2007 (Domaine Château de la Tour)

Nuits-Saint-Georges 1er Cru Aux Boudots 2007 (Domaine Jean-Jacques Confuron)

Richebourg 2006 (Domaine Gros Frère & Soeur)

Clos Vougeot 2006 (Domaine Rion Bernard)

Domaine Chateau de la Tour från Vougeot hade med sig det överlägset äldsta vinet, Chateau de la Tour 1976 i magnum, som höll ihop bra men skulle varit ännu roligare för ett antal år sedan. Hamnade precis utanför topplistan.

Nebbiolo

Den nu aktuella Barolo-årgången är 2005, vilket är den yngsta som kan finnas då vinet måste lagras 2 år i fat/tank och 2 år i flaska. Motsvarande årgång för Barbaresco är 2006, efter 2 +1 års lagring. Glädjande nog var det rätt stor spridning på årgångarna, flera producenter hade med sig viner från slutet av 90-talet eller början av 00. Vad beträffar 2005 har jag inte en klar bild av årgången ännu, och den förefaller också omdebatterad. Många producenter verkar tycka att det var en lyckad årgång, och ibland verkar det vara så, men jag träffade på ett antal viner med förvånansvärt mjuka och lätta tanniner som inte verkar antyda långt liv. Vi får återkomma till frågan. Personligen tycker jag däremot mycket om 2004 och delar inte uppfattningen som framfördes på denna blog i samband med Anders’ provning att det skulle vara en ”lite lagom” årgång. Mycket riviga tanniner, bra syra, fin balans, för mig är många 2004:or stora viner med lång och ljus framtid. Av äldre viner på provningen visade sig ju 1999 och 2001 vara så bra som man tror, och 1998 kanske är en av de bästa årgångarna att dricka just nu. Och hur mycket man än gillar unga viner, har seriösa Nebbiolo så mycket att vinna på några års extra lagring att det självklart syns i betygen för vinerna.

Nu över till dom individuella vinerna. Jag provade 14 producenters bidrag, missade tyvärr Vigna Rionda eftersom dom dolde sig under ”pseudonymen” Massolino och jag inte hade detaljerna tillräckligt klara. Många bra producenter var närvarande, men på nivån under den allra högsta. Här kommer en tabell enligt min rankning, bäst först

Barolo Bussia 2004 (Parusso). Stor körsbärsdoft. Smaken startar chockartat sött, med körsbär och mjuka tanniner. Helt otypisk Barolo, fruktdriven nästan ”nya världen-stil”  men oerhört kompakt och bra. Lär kosta 50€ från producenten, definitivt prisvärt.

Barolo Brunate 2001 (Marcarini). Elegant, god, typisk nebbiolodoft. Söt bomb i starten men med hårda, tuffa tanniner och mycket hög koncentration och frukt. Bra representant för detta högklassiga år, såvitt jag kan bedöma den bästa årgången på mycket länge.

Barolo Riserva Vignolo 1998 (Cavallotto). Fin, fräsch om än något liten doft. Igen en söt explosion i munnen, följt av balanserande tanniner och fantastisk koncentration.

Barolo Bussia Riserva 1999 (Parusso). Typisk elegant nebbiolodoft, fruktig. Mjuk mogen smak med tobak och lakrits, söt frukt. Mycket bra balans, ett vin att dricka nu.

Barolo Vigna Elena 2004 (Elvio Cogno). Något sluten doft. Aggressiva tanniner, koncentration och hög syra. Mycket ungt och lovande.

Barolo Monvigliero 1998 (Castello di Verduno). Nästan överdriven tjärdoft. Mycket goda välbalanserade tanniner, tobak/tjära även i smaken. Perfekt nu, fin balans. Säljs direkt från odlaren för ca 40€.

Barolo Bricco delle Viole 2005 (Vajra). Elegant, typisk doft med violer (faktiskt, inte bara självsuggestion pga namnet). Mjuka tanniner, elegant, välbalanserat. Bästa 2005:an jag provade.

Barolo Bricco Boschis 2005 (Cavallotto). Tydlig nebbiolodoft åt viol. Söt start, mycket tanniner men hyfsat mjuka. Dock är slutintrycket en bra, brutal och lovande Barolo.

Andra bra viner på i stort sett samma nivå som de två sista ovan:

Barolo Bricco Pernice 2005 (Elvio Cogno)

Barolo Bussia 2004 (Monti)

Barolo Bussia 1999 (Monti)

Barolo Madonna Assunta la Villa 1999 (Rocche dei Manzoni)

Barolo Arione Riserva 2003 (Gigi Rosso)

Barolo Case Nere 2000 (Boglietti)

Roero Riserva Superiore Sudisfà 2006 (Negro)

Det sistnämnda vinet kom från den enda odlaren utanför Langhe. Roero ligger direkt norr om Langhe. Roero Riserva har samma typ av regler som Barbaresco, dvs 2+1 års lagring. Jag provade 3 Barbaresco, men ingen av dom lyckades ta sig in på topplistan.

Alla Barolo från 90-talet som var med på den här provningen är inte kommersiellt tillgängliga idag, men flera av dom går att köpa. Detta verkar vara en rätt bra strategi för odlarna att sälja något som de flesta bedömer som drickbart idag, men det är givetvis förknippat med lagringskostnader. Det enda av vinerna på listan ovan som jag hittar i systemsortimentet är Cognos Vigna Elena för 529 kronor. 2003 av Vajras Bricco delle Viole finns i beställningssortimentet för 445 kr. Ingen av Bourgognerna verkar finnas.

/Birger

Annonser

4 responses to “Nebbiolo och Pinot Noir provning i La Morra

  1. Mycket bra genomgång, men saknas inte
    en signatur?

  2. Jo, signatur saknades. Jag trodde rutan ”författare” på WordPress automatiskt blev inlagd som författare

  3. Kanonrapport, Birger! Festligt att det verkligen var 76-an Chateau de la Tour hade med sig och inte ett feltryck. Så kan jag bara hålla med om det du skrev om årgång 2004. Provade du något av de mer kända namnen från Barbaresco?
    Jag ser fram emot nästa rapport från vår Piemontekorrespondent!

  4. Kanonrapport, Birger! Festligt att det verkligen var 76-an Chateau de la Tour hade med sig och inte ett feltryck. Provade du något av de mer kända namnen från Barbaresco? Så kan jag bara hålla med om det du skrev om årgång 2004.
    Jag ser fram emot nästa rapport från vår Piemontekorrespondent!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s