# 1106 Goda Viner

Vår förening håller sig med ett antal traditioner, och en av dessa är provningen Goda Viner som Jack arrangerar som en inledning på verksamhetsåret. Alltid spännande, alltid med förväntan – vinerna kan variera från riktigt stora till, ska vi säga, väl utmognade. Jacks egen definition på vad som ryms inom temat var ”något man frivilligt kan tänka sig att dricka”. Nå vad dukade han upp detta år ? Jo:

Det första vinet visade upp en ört- och gräsdominerad, mogen och klassisk bordeauxdoft. Det handlade om 1985 Domaine de Chevalier, en Graves-egendom med stor potential. De bättre 85orna är ju underbart eleganta och denna var inget undantag, en gentleman utan mycket muskler. Slutar torrt, och den örtiga karaktären med lite cab franc-stil är inte otypisk för mogna Graves-viner.

I det andra glaset lurade ett knepigt vin, med en bärig och volatil doft som inte synkade med den lite raspiga, mogna munkänslan. Gissningarna var lite vilda men styrde sakta mot Côtes-du-Rhône, och mycket riktigt handlade det om en Cornas från giganten Auguste Clape. Årgången var 1989, intressant med tanke på att Clape anser att 15 år är en lagom ålder för hans viner och de skall gärna ackompanjeras med en bit Roquefort. Detta vin hade sannolikt inte stått pall för den osten, därtill var det lite för glest i sin märkliga mognad. Lustigt nog kunde ingen brunton alls skönjas. Cornas förblir en märklig appelation – blir dessa viner någonsin perfekt mogna?

En egensinnnig bordeauxårgång är 1986. Jack hade plockat med Ch Latours andravin Les Forts de Latour från detta år. Inget större fel på vinet, det bjöd på snygg ek och en touch av lakrits men det hade varit kul med ursprungstypiska inslag i doft och smak.

Eukalyptus och varm frukt, var kan vin nr 4 härstamma ifrån? Jodå, aussie-stil så det räcker och med mognad dessutom. Rejäl koncentration och tanniner under kontroll, kul att se att 1993 Pyrus från Lindeman tål lagring så här bra. På topp nu!

Femte glaset startade lite trevande med knuten doft med utvecklade sig remarkabelt i glaset. En exotisk, varm fyllighet som var helt underbar efetr ca 45 min i glaset. Mattades dock betänkligt med ytterligare luft. Hursomhelt, Languedoc-vinet 1998 Prieure de St-Jean de Bébian övertygade rejält och visade släktskap med Ch9dP genom sin bredd och värme. Alla provare var dock inte imponerade. Jordnötter och svålen från julskinkan muttrade de som inte förstod bättre.

Sjätte vinet kändes grenache-dominerad i stilen, men nej, här var det 100% syrah i 1995 Crozes-Hermitage Les Varonniers från Chapoutier. Denna prestige-Crozes upplevdes som klart yngre än sina 13 år, fatig, rätt god, syror och tannin. Blir bättre med ytterligare ryggläge? Njaaeee, tror inte det.

Glas nr 7 fyrade av en kanonad av harmoniska bordeauxaromer, komplex och fullödig, cigarrlåda, svarta bär…. Ungdomlig och med elegant fatbehandling erbjöd denna stor njutning och när årgången avslöjades höjde jag ett ögonbryn. 1993 Ch Mouton-Rothschild visade att inte alla 93or har de gröna paprikatonerna som dominerande drag. Lång, klassisk eftersmak, mycket, mycket bra…

Den röda flighten avslutades med ett stolpskott. En metallisk, småsur doft spolierade detta vin som dock bjöd på bra struktur i smaken med ett tannin-galler i botten. Denna butelj delade gruppen i två läger, vissa tyckte den var helt OK. Jag tror den var ”over-the-hill”, märkligt nog. Vinet? Javisstja, det var 1995 Poggio al Vento (Brunello di Montalcino Riserva) från Col d´Orcia.

Som en avrundning hade Jack två söta viner i beredskap åt oss. Det första bjöd på en rätt finstämd, aningen blyg men högklassig rieslingdoft uppbackad av en duktigt syradriven smak med en balanserad sötma. Avslutningen var elegant i torr stil som antydde mognad. Det handlade om 1994 Kaseler Kehrnagel Auslese Goldkapsel från firma Karlsmühle i Mosel. Härligt vin, kul att prova en Goldkapsel med så pass dämpad sötma, det känns som om att sådana viner inte görs längre.

Tyngre artilleri hade vi i det andra glaset. Loirevinet 1995 Ch de la Roulerie bjöd på fylliga dofttoner av honung och mandelmassa utan understöd av botrytis. Påtaglig sötma och härligt komplex och lång smak, toner av torkad frukt och nougat. Kändes som en bra sauternes från en botrytislös årgång. Underbar mognad och kraft, vilket i mitt protokoll räckte för att med minimal marginal övertrumfa elegansen i rieslingvinet. Men, inte oväntat, provningsgruppen var här splittrad.

Jack kan inte heller denna gång anklagas för falsk marknadsföring, vinerna var verkligen goda, utan att nå de där riktiga höjderna. Efter att ha blindprovat de röda kan man lugnt konstatera: Fan, vad svårt det kan vara! Lite deppigt! Notre besoin de consolation est impossible à rassasier !

Röd flight :

1. Dom de Chevalier, 1985 Domaine de Chevalier, Graves/Bordeaux/Frankrike, 210 DKK/93/520:-, 1/0/14, 14,5p

 

2. A. Clape,1989 Cornas, Rhône/Frankrike, 285:-/03/410:-, 2/1/14, 13p

 

3. Ch Latour,1986 Les Forts de Latour, Pauillac, Bordeaux/Frankrike, 310:-/96/620:-, 0/5/14, 12p

 

4. Lindemans 1993 Pyrus, Coonawarra/Australien, 180:-/97/360:-, 1/2/14, 15p

 

5. Bébian, 1998 Prieuré de St-Jean de Bébian, Coteaux de Languedoc/ Frankrike, 27 EUR/02/410:-, 1/1/14, 16,5p

 

6. Chapoutier, 1995 Crozes-Hermitage Les Varonniers, Rhône/Frankrike, 220 FF/98/640:-, 2/1/14, 14p

 

7. Ch Mouton Rothschild, 1993 Ch Mouton Rothschild, Pauillac, Bordeaux/Frankrike, 59 GPB/96/1260:- 7/0/14, 16,5p

 

8. Col d´Orcia, 1995 Poggio al Vento, Brunello di Montalcino Riserva, Toskana/Italien, 479 :-/03/700 :- 0/4/14, 11p

 

 

Vit flight :

 

Karlsmühle, 1995 Kaseler Kehrnagel Riesling Auslese GK, Mosel/Tyskland, 28 DM/97/250:-, 6/8/14, 14,5p

 

Fesles, 1996 Ch de la Roulerie, Les Aunis, Coteaux de Layon Chaumes, Loire/Frankrike, 135 FF/00/300:- , 8/6/14, 15p

 

 

/ET

Annonser

3 responses to “# 1106 Goda Viner

  1. Johan Tuvstedt

    Jättekul att läsa om denna provning till vilken man tyvärr stod på reservplats nummer 1… Provade en Poggio al Vento -97 så sent som i höstas och kan inte riktigt känna igen mig, flaskvariation månne ?

  2. På brunelloprovningen i maj så tycket jag 1997 Poggio al Vento hade dykt till en låg nivå, för några år sedan var den däremot strålande. Brunello tål ej mer lagring än den får på fat…

  3. Trevliga noter, men ack så svårlästa! Jag föredrar starkt den formatteringen som övriga inlägg har – med större font och vinnamnen i fetstil.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s