Har haft detta i back-loggen länge nu och med nytt år är det verkligen på tiden. När diskussionerna om svenskt vin i allmänhet, och kanske Solaris druvan och Vingården i Klagshamn (tidigare Nangijala vingård) i synnerhet, gick som hetast skrev jag att någon av föreningen allmänt betrodd vinkunnig person sagt att ”de är ute och cyklar”. Tror det var på den interna mail diskussion som följde eftersom den inte var passande för publikt forum. Som följdfråga ville man veta vem personen ifråga var. Jag hade inte frågat om jag fick citera detta och ville inte heller utsätta vederbörande för den kritik som förekom.
Nu är det emellertid kanske dags för flera att ”äta upp sin hatt”. Det började med att Sydsvenskans vinskribent Anders Fagerström tillsammans med Oz Clarke provade skånska viner och ansåg att 2009 Interkardinal från Vingården i Klagshamn/Åhus hade internationell nivå. Poängsättning framkom inte i media, men han gav vinet 17 poäng.
Sedermera höll Claes Lindqvist, VD Vinunic, en privat provning av vita toppviner. Murre var med på denna men ovetande om att hans 2009 Interkardinal fanns med i sällskap av Chapoutier, Guigal och andra storheter. Medelpoängen för Interkardinal blev 94 poäng och placerades av många före andra stora viner! Det var för övrigt Claes som sade citat ovan.
Efter Svenska vinodlarföreningens årsmöte med vinpremiering, där vinerna bedömts av Gustibus Wine & Spirit Academy, gick det inte lika bra, 11.25 poäng? Jag var väl själv tveksam till den högre poängsättningen 17 av Oz, men 11.25 poäng.
I ett sådant här sammanhang som bedömning av svenska viner, vilka kan sticka ut med ej etablerad och egen vinstil, kan det vara bra med ett, eller bättre flera kända något likartade enklare referensviner för att få perspektiv på helheten. Men kanske är det också tvärt om att ett vin ibland behöver stå sida vid sida med bättre viner för att komma helt till sin rätt? Just vit bordeaux som man i det här fallet liknade Interkardinal med tycker jag själv ibland kan ha lite svårt att komma till sin rätt. Speciellt om det är outvecklat och kanske slutet för tillfället.
Om det sedan är en provning med bara svenska viner, proffs eller inte, så är det nog ofrånkomligt att man inte blir påverkad och kanske till och med ställer in sig på en viss lägre nivå. Det har väl även i olika sammanhang förekommit att ett enklare vin serverats som exklusivt hyllats även av ”vinkunniga”.
Efter provningen ovan gjorde Claes Lindqvist om den i Stockholm med branschfolk, sommelierer och journalister. 7 av dessa satte 2009 Interkardinal som bästa vin!
Läs Murre’s egna kommentarer:
http://forum.svenskavinodlare.se/viewtopic.php?t=607&sid=13242ff7bbcb465542b3f2dae3dd7218
Länk om vinerna i Stockholm:
http://smakabra.blogspot.com/2011/10/finewine-provning-med-claes-pa.html
Vidare ryktas det att champagnefolk söker eller redan har köpt mark i Skåne!
Gomseglets vita Parker provning 2011 08 21
Producent cuvée årgång Druva RP
2009 Interkardinal 2009 Solaris joker
Vingården i Klagshamn
2010 Villa Sandahl The recept (silver line)
Rhine Riesling 9 gr s, 7 syra joker
2010 Villa Sandahl The Stamp (Golden line)
Rhine Riesling 5 gr s, 7 syra joker
2007 Cuvée du Vatican Reserve Sixtine Chnpape Roussane 91
2009 Chapoutier Condrieu Invitare, Viogner 92
2004 Ch La Nerthe CndePape
32% Gren.Bl, 30% Rouss. 22% Bourboulenc, Clairette 93
2003 Guigal Hermitage blanc Marsanne 94
2007 Ch Beaucastel CndPape blanc
80% Roussanne, 20% Gren. Bl., 10- 40 åriga stockar 95
2006 Geroge Vernay Coteaux de Vernon Viogner 96
2009 Diatom Wines Diatom , Hubert Vinyard Chardonnay 97
2006 Ch Pape Clement Vit Bordeaux 50% S.B. , 40% Sem., 5% S. Gris , 5% Muscadelle. 98
1996 M. Chapoutier L´Oree , hermitage Marsanne 99
1999 M. Chapoutier Ermitage, hermitage Marsanne 100
Stig H
Stig, en sak som slår mig är att de andra “etablerade” vita vinerna är från områden som ofta uppfattas ge rätt oljiga viner snarare än krispiga syradrivna saker. Vi pratar om en Côtes de Provence (Sémillon/Rolle), en vit Hermitage (90% Marsanne/10% Roussanne), en vit Bordeaux (45% Sémillon, 45% Sauvignon Blanc, 5% Sauvignon Gris, 5% Muscadelle) och två kaliforniska Chardonnay.
Att stå sig bra i en sådan samling är förstås mycket imponerande, MEN jag vet många med “normal smak” som är tveksamma till vita Rhôneviner (utom möjligen bättre Viognier-baserade) och de flesta torra vita Bordeauxer med mycket ek och hög andel Sémillon.
Det vore för mig mer intressant att ställa skånsk Solaris mot viner från de klassiska vitvinsregionerna i Frankrike och Tyskland, där man förväntar sig att hitta nyanserade, eleganta och syradrivna viner. Och då tänkte jag mig kanske snarare 100-300 kr-varianter än de på 1000+ kr.